Tennisarmbåge – symtom, orsaker och behandling

Om tennisarmbåge

Vad är tennisarmbåge?

Tennisarmbåge innebär smärta i muskelfästena på armbågens utsida.¹ Det betyder att besvären sitter på utsidan av armbågen, där musklerna fäster. Tennisarmbåge är ett vanligt smärttillstånd som oftast drabbar senfästet på armbågens utsida.²

Namnet kan göra att du tror att tillståndet bara drabbar personer som spelar tennis. Tennisarmbåge är dock ett namn på själva besvären och på var de sitter. Läs mer om möjliga orsaker i avsnittet om orsaker. Tecken på tennisarmbåge beskrivs i avsnittet om symtom, och hur diagnosen ställs tas upp i avsnittet om diagnos.

Hur vanligt är det?

Cirka 1–3 procent av den vuxna befolkningen uppskattas ha tennisarmbåge. Förekomsten är högst bland personer i medelåldern, särskilt mellan 40 och 60 år.²

Det betyder att tennisarmbåge förekommer hos både yngre och äldre vuxna, även om tillståndet är vanligast i medelåldern. Om du vill läsa om vad som kan bidra till att besvären uppstår finns mer information i avsnittet om orsaker. Där beskrivs också sådant som kan belasta området kring armbågen.

Kort om förloppet

Tennisarmbåge går oftast över av sig själv.¹ Cirka 90 procent kan beräknas bli besvärsfria inom ett år. Läkningen i senan kan ta lång tid eftersom senor har låg cirkulation.²

Hur besvären påverkar dig och vilka tecken som kan förekomma beskrivs i avsnittet om symtom. Där finns också information om när du ska söka vård. Avsnittet om behandling går igenom olika behandlingsalternativ, medan avsnittet om egenvård handlar om vad du kan göra själv. Information om hur vården kan hjälpa dig finns i avsnittet om vårdvägar.

Orsaker till tennisarmbåge

Överbelastning av muskelfästen och senor

Tennisarmbåge beror vanligen på att du har överansträngt eller skadat muskelfästena vid armbågen. Överansträngningen kan ge små bristningar i den bindväv som fäster musklerna vid överarmsbenet.¹ Besvären hänger ofta ihop med att musklerna i underarmen belastas upprepade gånger.

Upprepade sträck- och vridrörelser där du samtidigt håller ett stadigt grepp kan överbelasta handledens sträckmuskulatur.² Belastningen sker då i musklernas fästen och i senorna där musklerna sitter fast vid armbågen. Det gäller särskilt rörelser där du böjer och sträcker handleden samtidigt som du greppar något.

Vanliga aktiviteter och arbeten

Ensidiga och upprepade rörelser under en tid kan orsaka tennisarmbåge.¹ Exempel på sådana aktiviteter är att skala en stor mängd potatis, såga eller spika. Även att pressa apelsiner eller använda en skruvmejsel innebär rörelser som kan belasta området.

Datorarbete kan bidra till tennisarmbåge när du upprepade gånger använder tangentbord eller mus.³ Risken hänger då ihop med den återkommande användningen av hand och handled.

Hantverkare och personer i andra yrken med frekvent grepparbete och upprepad sträckning av handleden hör till grupper som kan få tennisarmbåge.

Symtom vid tennisarmbåge

Typiska symtom

Smärtan kan märkas när du använder armen, men också när armen vilar.¹ Den kan till exempel komma på natten om du ligger så att det blir tryck mot armbågens utsida.

• Du kan känna dig svagare i handen än vanligt. Det kan märkas när du greppar något med stort grepp, till exempel ett mjölkpaket.
• Det kan göra ont när du vrider underarmen, till exempel när du vrider på en kran, använder en skruvmejsel eller vrider på en trög nyckel.¹
• Armbågen kan vara öm eller svullen. Armbågen kan också kännas stel. Det kan göra mycket ont att lyfta även lätta saker, till exempel ett mjölkpaket eller en kanna. Smärtan kan bli värre när du böjer eller vrider armen. För vissa känns smärtan skarp eller brännande.
• Det kan vara svårt att räta ut armen helt.

Smärtan kan också kännas i underarmen. För vissa känns den skarp eller brännande, och den kan sprida sig från armbågen ner mot underarmen och handleden, särskilt på natten. Vanliga rörelser som att vrida på ett dörrhandtag, öppna en burk eller skaka hand kan göra ont.⁴ Greppet kan kännas svagare även när du inte använder särskilt mycket kraft.

Variationer och tidsförlopp

Besvären vid tennisarmbåge brukar komma sakta under en längre tid. De kan också komma plötsligt efter att du har överansträngt dig genom ensidigt arbete.

Diagnos vid tennisarmbåge

Samtal om besvären

Vid besöket får du först berätta om dina besvär. Du får svara på frågor om hur länge du har haft besvären och hur de känns.¹ Du får också beskriva vilka aktiviteter som gör symtomen bättre eller sämre.⁴ Uppgifterna hjälper undersökaren att bedöma om besvären stämmer med tennisarmbåge eller om något annat kan ligga bakom.

Det är bra att berätta när du först märkte besvären och om de har kommit efter en viss aktivitet. Berätta också vilka rörelser eller belastningar som påverkar smärtan. En sådan genomgång ingår i bedömningen tillsammans med undersökningen av armen.

Undersökning och funktionstester

Du blir undersökt och får göra olika tester för att pröva hur musklerna fungerar vid rörelser, med och utan belastning.¹ Undersökaren kan känna på området vid muskelfästet på armbågens utsida för att se om det är ömt. Smärta kan framkallas när handleden sträcks mot motstånd. Även en passiv uttänjning av musklerna som sträcker handleden kan utlösa smärta.²

• Musklernas funktion testas vid rörelser utan belastning.

Behandling vid tennisarmbåge

Träning och anpassad belastning

Träning där belastningen ökar lite i taget är den behandling som vanligtvis prövas först. Du kan träna hemma, men personliga instruktioner från en fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare kan vara bra.¹ En sådan yrkesperson kan också ge råd om stretching och ergonomi.

Professionell behandling kan omfatta stretching av underarmens sträckmuskler.¹ Den kan också innehålla excentrisk träning av handledens sträckare.² Fysioterapi kan omfatta stretching och styrketräning för handled och underarm.⁶

Det är ofta värdefullt att få hjälp av en fysioterapeut eller i vissa fall en arbetsterapeut när behandlingen behöver anpassas. Belastningen behöver vara avvägd, eftersom senan behöver stimuleras och enbart vila sällan hjälper. Avlastande epikondylitbandage eller stabiliserande handledsortos kan också prövas vid uttalade besvär. Sjukskrivning behövs sällan, och i första hand kan anpassade arbetsuppgifter prövas. Det kan vara värdefullt att ta hjälp av en fysioterapeut eller arbetsterapeut när arbete eller fritidsaktiviteter behöver anpassas. Vetenskapligt stöd för valet mellan behandlingsmetoder saknas.²

Egenvård vid tennisarmbåge

Avlasta utan att sluta använda armen helt

Du behöver inte sluta använda armen helt. Vila armen från rörelser som gör ont, men använd armen som vanligt så mycket du kan.¹ Vila hjälper sällan som enda åtgärd, utan senan behöver belastas på ett avvägt sätt.²

Ta flera korta pauser när du använder armen. Undvik ensidiga arbetsuppgifter så långt det går och försök att använda rörelser och ställningar som inte överbelastar kroppen, både på arbetet och på fritiden.¹

Använd armen som vanligt så mycket du kan för att hålla igång blodcirkulationen. Vissa arbetsuppgifter som du brukar göra med ena handen kan du kanske göra med den andra handen om du övar lite.¹

Kyla och receptfria läkemedel

Kyla med is på armbågens utsida kan lindra besvären.¹ Du kan också prova en varm eller kall kylklamp insvept i en handduk på det område som gör ont i upp till 20 minuter varannan till var tredje timme.

Vem kan hjälpa dig vid tennisarmbåge?

Vem kan hjälpa till?

Vid tennisarmbåge kan du kontakta en fysioterapeut, arbetsterapeut eller vårdcentral om besvären inte går över eller blir bättre inom några veckor.¹ Det kan vara en bra väg om du vill få hjälp med bedömning och råd om vad du kan göra åt besvären.

En fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare kan undersöka dig.¹ Vid besöket får du först berätta om dina besvär och svara på frågor om hur länge du har haft dem och hur de känns. Du får också göra olika tester för att pröva hur musklerna fungerar vid rörelser, med och utan belastning.

Vanlig väg genom vården

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.¹ Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det kallas fritt vårdval. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹ Om du är osäker på vart du ska vända dig kan 1177 hjälpa dig att hitta rätt vård.

Vanliga frågor om tennisarmbåge

Vad är tennisarmbåge?

Tennisarmbåge är smärta i muskelfästena på armbågens utsida.¹ Det är alltså inte bara själva leden som kan göra ont, utan även området där musklerna fäster vid armbågen.

Måste man spela tennis för att få tennisarmbåge?

Nej, de flesta får inte tennisarmbåge av att spela tennis.¹ Besvären kan också uppstå efter upprepade rörelser som att skala potatis, såga eller spika.

Hur länge kan tennisarmbåge vara?

Tennisarmbåge kan pågå från några månader till mer än ett år.⁴ Återhämtningen tar vanligtvis omkring sex månader, men vissa behöver längre tid.

Kan tennisarmbåge gå över utan operation?

De flesta besvär med tennisarmbåge blir bättre utan operation.² Tennisarmbåge har ofta god möjlighet att läka av sig själv, och operation kan övervägas vid svåra, långvariga besvär när andra behandlingar inte hjälper.