Om eksem
Vad är eksem?
Eksem är en inflammation i huden. Det kan göra huden torr och kliande.1 Eksem är ett samlingsnamn för flera olika hudsjukdomar.2 Det betyder att eksem inte är en enda sjukdom, utan att det finns flera former som hör ihop under samma namn. Eksem smittar inte och kan alltså inte spridas från en person till en annan genom kontakt.1
Eksem kan vara mer eller mindre besvärande under olika perioder. Ibland är besvären lindriga och stör inte vardagen så mycket. Under andra perioder kan eksemet bli värre. Besvären kan också förändras över tid. Det finns bra hjälp att få när eksem påverkar dig.
Hur vanligt är eksem?
Eksem är vanligt hos barn upp till elva års ålder. Besvären brukar minska med åldern. De flesta människor får eksem tillfälligt någon gång i livet.1
Eksem kan förekomma i olika åldrar. Atopiskt eksem är den vanligaste formen av eksem, och det kan finnas både hos barn och vuxna.2 När barn med atopiskt eksem blir äldre kan besvären bli bättre eller försvinna, men huden kan ibland fortsätta att vara torr och lättirriterad.
Olika former av eksem
Det finns flera typer av eksem som kan se olika ut och sitta på olika delar av kroppen.1 Några former är:
- Atopiskt eksem kan komma i alla åldrar.1
- Mjälleksem kommer i hårbotten och på andra ställen där det växer mycket hår.1
Det finns även andra former av eksem, till exempel allergiskt kontakteksem, icke-allergiskt kontakteksem, soleksem och slickeksem. Andra former är också allergiskt kontakteksem, icke-allergiskt kontakteksem, soleksem och slickeksem.3 Atopiskt eksem kan sitta på olika delar av kroppen. Hos barn mellan två och tolv år sitter besvären ofta i vecken där lederna böjs, och därför kallas formen också böjveckseksem.1
Hitta vårdgivare
Orsaker till eksem
Hudens skydd och inflammation
Eksem kan uppstå när hudens översta lager har skadats. Huden skyddar annars mot bland annat nötning, kemikalier, vatten och annat som kan torka ut eller irritera huden. Nötning kan därför skada huden och bidra till eksem.1
Överhuden är hudens yttersta lager och hjälper till att bevara fukt och fett. Där finns hornlagret, som består av döda hudceller och normalt bildas när nya hudceller kommer underifrån. Vid eksem förnyas hudcellerna snabbare än de ska.1 Då hinner hornlagret inte bildas som vanligt, vilket gör att hudens skydd blir sämre.
När överhuden är skadad kan den inte skydda läderhuden. Då kan en inflammation uppstå i läderhuden.1 Även mycket torr hud kan öka risken för eksem, eftersom torr hud inte ger ett effektivt skydd mot ämnen som kommer i kontakt med huden.
Ärftlighet och andra riskfaktorer
Risken att få eksem påverkas av både miljö och ärftlighet.1 Atopiskt eksem förekommer ofta i familjer.4
Symtom vid eksem
Vanliga symtom
Eksem kan synas på flera olika sätt. Besvären kan vara från små förändringar i huden till områden som har förändrats efter lång tid. Eksem kan se olika ut från person till person. Huden kan svullna. Huden kan också få knottror.5
Diagnos vid eksem
Så ställs diagnosen
Vid en utredning börjar läkaren med att undersöka din hud. Hudens utseende och var på kroppen förändringarna finns kan ge viktig information om vilken typ av eksem det kan vara. Det finns flera typer av eksem, och de kan se olika ut och komma på olika ställen på kroppen.1
Läkaren frågar också om dina symtom.1 Du kan till exempel få berätta hur besvären började, hur länge du har haft dem och om något verkar göra dem värre. Frågorna hjälper läkaren att bedöma besvären tillsammans med det som syns vid undersökningen.
Oftast räcker det att läkaren undersöker huden och att du berättar om dina symtom för att läkaren ska kunna avgöra vad besvären beror på.1 En diagnos kan ibland behöva skiljas från andra hudsjukdomar som kan ge liknande förändringar. Då kan läkaren föreslå fler undersökningar.
När fler undersökningar behövs
Ibland behövs en allergiutredning.1 Ett allergitest kan användas för att utesluta andra tillstånd och bekräfta diagnosen.5
Behandling vid eksem
Mål och val av behandling
Målet med behandlingen är att dämpa inflammationen och läka huden så att den blir hel igen. Då får huden tillbaka sitt skydd mot nötning, uttorkning och kemikalier.1
Vilken behandling du får beror bland annat på vilken typ av eksem du har.1 Behandlingen kan också påverkas av hur gammal du är, var på kroppen eksemet finns och hur stora besvär du har.
Eksem brukar behandlas med läkemedel. Du gör en stor del av behandlingen själv genom att smörja huden. Barn ska så snart som möjligt få vara delaktiga i sin egen behandling. Behandlingen kan behöva anpassas efter vilken typ av eksem du har, var på kroppen besvären finns och hur stora besvär du har.1 Målet är att minska besvären och hålla eksemet under kontroll.8
Läkemedel och lokal behandling
Mjukgörande medel, till exempel hudkräm, smörjs på huden för att hindra den från att bli torr.4 De kan också lindra klådan och hjälpa huden att bevara sitt naturliga skydd. Mjukgörande medel innehåller fett och fuktighetsbevarande ämnen i olika mängd. En lotion är tunnare och mindre fet än en kräm, medan en fetare kräm kan upplevas som bättre och effektivare för vissa.
Egenvård vid eksem
Smörj och skydda hudens fukt
Smörj ofta och rikligt med ett mjukgörande medel, till exempel en hudkräm. Det kan lindra klådan och hjälpa huden att bevara sitt naturliga skydd mot nötning, kemikalier och vatten.1 Mjukgörande medel innehåller fett och fuktighetsbevarande ämnen i olika mängd. Du kan behöva smörja in huden med en mjukgörande kräm eller lotion en eller ett par gånger om dagen.9
Efter kontakt med vatten är det bra att smörja huden med mjukgörande hudkräm. Ju mer huden kommer i kontakt med vatten desto torrare blir den, och varmt vatten torkar ut huden mer än svalt vatten.1 Efter duschen kan du klappa huden torr med handduken i stället för att gnugga.9
Minska kontakt med sådant som irriterar
Duscha eller bada endast kortare stunder.1 Du kan också pröva att inte duscha eller bada så ofta. Tvätta inte i onödan med tvål och vatten på dina eksem. Om du vill använda tvål är det bra att välja en mild oparfymerad tvål.
Vem kan hjälpa dig vid eksem?
Första kontakt och rådgivning
En vårdcentral kan hjälpa dig att få eksem utrett och behandlat. Där undersöker läkaren huden och frågar om dina symtom. Oftast räcker hudundersökningen och din beskrivning av besvären för att läkaren ska kunna avgöra vad besvären beror på. Eksem brukar behandlas med läkemedel, och behandlingen kan därför följas upp i vården.1
Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Det kan vara ett sätt att få vägledning om vilken mottagning som passar dina besvär.
Barn under sex år kan även få hjälp via barnavårdscentralen, BVC.1 Det gäller alltså även om du som förälder först vill få råd om vart barnet kan vända sig.
Specialist och val av mottagning
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 En hudläkare är specialist på hudsjukdomar och kan bedöma huden vidare om diagnosen är osäker.3
Vanliga frågor om eksem
Smittar eksem?
Kan jag smitta andra med eksem?
Nej, eksem smittar inte.1 Det betyder att eksem inte förs vidare från en person till en annan genom vanlig kontakt. Du behöver alltså inte undvika närhet till andra på grund av eksem.
Kan eksem spridas genom kontakt mellan personer?
Eksem kan inte spridas genom kontakt mellan personer.2 Besvären beror inte på att någon annan har fört över eksem till dig, även om eksem kan se olika ut från person till person.
Kan eksem försvinna med tiden?
Kan atopiskt eksem hos barn försvinna?
Atopiskt eksem hos barn kan bli bättre eller försvinna när barnet blir äldre.2 Det kan ändå hända att huden fortsätter att vara torr och lättirriterad.
Är eksem alltid tillfälligt?
Eksem kan vara långvarigt och komma tillbaka.2 Besvären kan alltså minska under en period och sedan återkomma, även om huden har varit bättre däremellan.
Finns det bot mot eksem?
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 2 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.