När ska du kolla hjärtat? 7 lägen att ta på allvar
Du behöver inte gå runt och gissa om hjärtat mår bra. Här får du 7 vanliga lägen när det kan vara smart att kolla upp hjärtat – och vilka signaler som alltid ska tas på allvar.
Du behöver inte gå runt och gissa om hjärtat mår bra. Här får du 7 vanliga lägen när det kan vara smart att kolla upp hjärtat – och vilka signaler som alltid ska tas på allvar.
Hjärtat kan kännas som en tyst motor. Du märker det mest när något skaver. Samtidigt går flera riskfaktorer att fånga tidigt, innan de hinner ställa till det.
Här får du 7 vanliga lägen när det kan vara klokt att kolla upp hjärtat. Du får också tydliga signaler för när du ska söka vård direkt.
Vill du läsa mer om blodtryck och vad som räknas som högt? Då kan du börja här: högt blodtryck.
Du har högt blodtryck eller misstänker att det ligger högt.
Du har hjärtklappning som kommer tillbaka eller oroar dig.
Du blir andfådd på ett nytt sätt, särskilt vid lätt ansträngning.
Du har bröstsmärta, tryck eller obehag som du inte känner igen.
Du har diabetes, höga blodfetter eller flera riskfaktorer samtidigt.
Du har hjärt-kärlsjukdom i familjen, särskilt i yngre ålder.
Du snarkar kraftigt och känner dig trött på dagen (kan hänga ihop med sömnapné och blodtryck).
Poängen är inte att du ska bli rädd. Poängen är att du ska slippa gå runt och undra.
Högt blodtryck ger ofta få eller inga tydliga symtom. Det gör att många upptäcker det sent. Men du kan fånga det med en enkel mätning.
Du kan mäta blodtrycket:
På en vårdcentral
Via en bokad tjänst för att mäta blodtryck
Ibland på apotek (utbudet varierar)
Om du redan vet att du har högt blodtryck kan du ofta få hjälp med både uppföljning och livsstilsstöd. Du kan också behöva en medicinsk bedömning för att se om det finns en bakomliggande orsak.
Hjärtklappning betyder att du känner hjärtslagen tydligt. Det kan kännas som rusning, hoppande slag eller att hjärtat “fladdrar”. Ibland hänger det ihop med stress, koffein, nikotin, sömnbrist eller oro. Ibland behöver du en kontroll för att utesluta rytmrubbning (störning i hjärtats elektriska signaler).
Sök vård för bedömning om:
Hjärtklappningen kommer ofta eller blir tydligare med tiden
Den håller i sig längre stunder
Du samtidigt har känd hjärtsjukdom eller stark ärftlighet
Sök vård akut om du får hjärtklappning tillsammans med bröstsmärta, andnöd eller om du känner dig svimfärdig eller svimmar.
Vill du hellre prata med en specialist direkt kan du söka en kardiolog.
Bröstsmärta kan bero på mycket. Muskelspänning, reflux (sura uppstötningar) och stress kan ge obehag. Men bröstsmärta kan också komma från hjärtat.
Andnöd kan också ha många orsaker. Astma, infektion och dålig kondition är vanliga. Men om andfåddheten är ny, tydlig eller kommer vid liten ansträngning vill du få den bedömd.
Sök vård akut om du får bröstsmärta som inte går över, särskilt om du samtidigt får andnöd, kallsvett, illamående, yrsel eller en stark sjukdomskänsla.
Om du är osäker: ta hellre kontakt en gång för mycket än en gång för lite.
Riskfaktorer betyder inte att du kommer bli sjuk. De betyder att det kan vara smart att ligga steget före.
Exempel på riskfaktorer som ofta hänger ihop:
Högt blodtryck
Höga blodfetter
Diabetes
Rökning/nikotin
Långvarig stress och för lite återhämtning
Övervikt, särskilt bukfetma
Sömnapné (andningsuppehåll i sömnen)
Om du känner igen dig kan du vinna mycket på en plan som är enkel att följa. Du behöver inte göra allt på en gång.
Prata med vården om vilka kontroller som passar dig. Ibland räcker det med blodtryck, blodprover och en genomgång av levnadsvanor. Ibland behöver du fler tester.
En hjärtkontroll kan se olika ut beroende på dina symtom och riskfaktorer. Ofta börjar det enkelt.
Vanliga delar i en första bedömning kan vara:
Samtal om symtom, ärftlighet, stress, sömn och levnadsvanor
Blodtrycksmätning
Blodprover (till exempel blodfetter och blodsocker)
EKG (registrering av hjärtats elektriska aktivitet)
Om läkaren misstänker en rytmrubbning kan du ibland få långtids-EKG (mätning under längre tid). Vid andfåddhet eller bröstbesvär kan andra undersökningar bli aktuella, som ultraljud av hjärtat eller arbetsprov. Du får en plan som passar din situation.
Du kan också boka en bredare genomgång om du vill få struktur: hälsokontroll.
Det är lätt att glömma detaljer när du väl sitter där. Du kan göra det enklare för dig själv med några korta förberedelser:
Skriv ner när symtomen kommer och hur länge de varar.
Notera vad som triggar (till exempel kaffe, stress, träning, alkohol, nikotin).
Ta med en lista på läkemedel och kosttillskott.
Skriv ner hjärtsjukdom i familjen och ungefärlig ålder när det hände.
Om du mäter blodtryck hemma: ta med dina värden.
Det här hjälper vården att snabbare välja rätt nästa steg.
Om du vill kolla blodtryck, få en första bedömning eller utreda symtom kan du börja i primärvården. Vid tydliga hjärtsymtom kan du också behöva specialist.
Här kan du hitta och boka:
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Högt blodtryck — Egenvård vid högt blodtryck och rekommendation om regelbunden blodtryckskontroll, samt vanliga utredningar (blodprov, urinprov, EKG).
Hjärt-Lungfonden – Riskfaktorer — Översikt över centrala riskfaktorer som högt blodtryck, blodfetter, stress och levnadsvanor.
NHS – Heart palpitations — När hjärtklappning bör bedömas och vilka kombinationer (bröstsmärta, andnöd, svimning) som kräver akut vård.
ANNONS
Andningsbesvär innebär att du inte får i dig tillräckligt med luft och därför måste andas djupare eller med högre frekvens.
Det är viktigt att undersöka hjärtat. Det finns idag olika undersökningar bland annat ultraljud, EKG och hjärtskintigrafi.