Röntgen är en undersökning där en röntgenapparat tar bilder av kroppens organ och skelett med röntgenstrålar; olika vävnader syns i olika gråskalor. Bilderna kan hjälpa läkaren att upptäcka skador och sjukdomar, och undersökningen görs när nyttan är mycket större än den eventuella risken.
Röntgen används för att ta bilder av kroppens organ och skelett med hjälp av en röntgenapparat. En röntgenapparat fungerar ungefär som en kamera som tar bilder med röntgenstrålar.1 Röntgenstrålar går genom kroppen, men olika vävnader tar upp olika mycket strålning.2 Därför får bilderna olika gråskalor: skelett syns ljusare, medan mjukdelar syns i grå nyanser och luftfyllda områden blir mörkare.
En röntgenbild är en bild av kroppens insida. Bilderna kan hjälpa läkaren att upptäcka en skada eller sjukdom och att bedöma förändringar i kroppen.3
Vanlig röntgen kan ge bilder av både organ och skelett. Datortomografi är en röntgenform som ger mer detaljerade bilder än vanlig röntgen.4 Vid datortomografi skapar röntgenstrålar bilder av organ och vävnader, och bilderna kan visa kroppen i genomskärning.
Magnetkamera är inte en röntgenundersökning.
Det finns flera former av röntgen och bildundersökningar. Vilken form som används beror på vilken del av kroppen som ska avbildas. Angiografi, även kallad blodkärlsröntgen, är en metod där kontrastmedel sprutas in i ett blodkärl eller lymfkärl. Dubbelkontraströntgen använder två typer av kontrast, där luft är den ena, och kan ge bilder av mycket små förändringar. Röntgenstrålar har kort våglängd och tränger igenom olika vävnader på olika sätt.5
Kontrastmedel kan ibland användas för att bilderna ska visa tydligare detaljer, men vissa röntgenbilder blir tydliga utan kontrastmedel.
Röntgen kan hjälpa läkaren att ställa diagnos vid olika skador och sjukdomar.1 Undersökningen kan också användas för att undersöka förändringar i kroppen och för att planera behandling av sådana besvär. Röntgen kan också användas för att kontrollera en förändring efter en operation eller en sjukdom. På så sätt kan läkaren undersöka om allt ser bra ut.6
Datortomografi ger mer detaljerade bilder av kroppens organ än vanlig röntgen. Därför kan datortomografi användas för att hitta tumörer. Datortomografi kan också användas för att följa upp effekten av en behandling.5
Röntgen används ofta när läkaren misstänker ett benbrott.2 Bilder av ben kan även visa tecken på ledproblem, infektion eller skelettcancer.7
Röntgen kan användas för att undersöka förändringar i skelettet.1
Förberedelserna inför en undersökning med röntgen kan variera mellan olika sjukhus. Du får information från mottagningen om vad du behöver tänka på inför undersökningen.1 Vid de flesta vanliga röntgenundersökningar behövs liten eller ingen särskild förberedelse.5
Vissa undersökningar kräver att du låter bli att äta.8 Kontrollera därför alltid informationen i kallelsen eller i den patientanvisning du har fått. Vid undersökningar av urinvägarna kan du ibland behöva ha urinblåsan fylld eller tömd före undersökningen; informationen står i kallelsen eller ges av röntgenpersonalen.1
Vid undersökningen får du inte ha smycken eller andra metallföremål, till exempel piercingar, på dig. Metallen kan göra att bilderna blir fel. Du kan behöva ta av dig några eller alla kläder beroende på vilken kroppsdel som ska undersökas.1 Ibland räcker det att dra upp tröjan eller dra ner byxorna lite, men kläderna bör då inte ha metallknappar eller annat i metall.
En röntgenundersökning görs vanligen på en röntgenavdelning. Den kan finnas på ett sjukhus, en vårdcentral, en läkarmottagning eller en tandläkarmottagning. Du kan undersökas stående, sittande eller liggande.1
Under bildtagningen behöver du ligga eller sitta stilla för att bilderna ska bli skarpa. Personalen kan be dig att vända eller vrida på dig så att bilderna blir tydliga och visar kroppen från olika vinklar.1 Det kan kännas obehagligt att hålla en kroppsdel i ett visst läge, till exempel om den är skadad, men själva undersökningen gör inte ont.
En vanlig röntgenundersökning tar mellan fem och 60 minuter.1 Tiden beror på vilken kroppsdel som ska undersökas och hur många bilder som behöver tas.
Vid lungröntgen tas bilder vanligtvis framifrån och från sidan. När bilderna tas får du ta ett djupt andetag och hålla andan i några sekunder.6 Då blir bilderna skarpa och lungorna syns bättre när de är fyllda med luft.
Om du inte kan stå kan lungröntgen göras sittande eller liggande.6
Röntgen är en vanlig och mycket säker undersökning. Risken att skadas av röntgenstrålningen är väldigt liten.3 Olika undersökningar innebär olika mycket strålning, och många vanliga undersökningar görs med väldigt lite strålning.
Mängden strålning anpassas för att vara så liten som möjligt vid varje undersökning. Undersökningen görs bara när nyttan är mycket större än den eventuella risken för skador.1 En läkare bestämmer om och hur du ska undersökas.
I sällsynta fall kan strålningen skada cellerna, vilket kan göra att det uppstår cellförändringar. Cellförändringar går vanligtvis över av sig själv. Ibland kan cellförändringar leda till cancer efter många år, men det är väldigt ovanligt.3 Cancer har sällan en enda orsak.
Efter en undersökning med röntgen finns ingen strålning kvar i kroppen, den försvinner genast. Det gäller även efter datortomografi. Om du undrar över strålningen kan du fråga röntgenpersonalen.
Risken att barn ska skadas av röntgenstrålning är liten, men barn har lite högre risk att få cancer jämfört med vuxna.3
Efter undersökningen analyserar en läkare bilderna.1 Röntgenläkaren undersöker bilderna och skriver sitt utlåtande. Granskningen innebär att läkaren går igenom det som syns på bilderna och sammanfattar det i ett svar. Vid datortomografi undersöker röntgenläkaren bilderna och skriver sitt utlåtande.8
Svaret skickas sedan till läkaren som bestämde att du skulle undersökas.1 Det är vanligtvis den läkaren som berättar vad resultatet betyder för dig och hur vården fortsätter. Bilderna och utlåtandet kan också granskas av läkaren som beställde undersökningen.
Vid vanlig röntgen får du oftast svar inom en till två veckor.1 Tiden kan variera för datortomografi.11 Den beror bland annat på hur snabbt röntgenläkaren kan bedöma bilderna och när läkaren som skickade remissen har möjlighet att återkoppla.
Röntgen görs vanligen på en röntgenavdelning. Röntgenavdelningen kan finnas på ett sjukhus, en vårdcentral eller en annan mottagning.1 Det betyder att platsen kan variera beroende på vilken mottagning som har hand om din undersökning.
För att få en lungröntgen behöver du en remiss. Remissen till lungröntgen skrivs oftast av en läkare på en vårdcentral eller på ett sjukhus.6 Det är alltså vanligt att vägen till undersökningen börjar där du först har kontakt med vården.
Vid datortomografi sköter röntgenpersonal bildtagningen.4 Röntgenpersonal kan finnas i rummet bredvid när bilderna tas och ha kontakt med dig under undersökningen. Röntgenläkaren analyserar sedan bilderna och skriver ett utlåtande. Svaret skickas till läkaren som bestämde att undersökningen skulle göras.
Du kan be vårdpersonalen om mer information om du undrar över undersökningen.3 Ställ frågor om du inte förstår informationen du får av vårdpersonalen. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.
Gör en vanlig röntgenundersökning ont? En vanlig röntgenundersökning gör inte ont. Det kan ändå vara obehagligt att hålla en skadad kroppsdel i ett visst läge.1
Kan det kännas obehagligt även om det inte gör ont? Ja, det kan vara obehagligt att hålla en skadad kroppsdel i ett visst läge. Du kan också behöva vara stilla under bildtagningen för att bilderna ska bli skarpa.1
Finns röntgenstrålning kvar i kroppen efter undersökningen? Ingen röntgenstrålning finns kvar i kroppen efter undersökningen. Strålningen försvinner direkt när undersökningen är klar.1
Kan jag amma efter en röntgenundersökning? Du kan amma som vanligt efter en röntgenundersökning. Stråldosen från en röntgenundersökning påverkar inte bröstmjölken.3
Kan jag amma efter en undersökning med kontrastmedel? Du kan amma som vanligt efter en undersökning med kontrastmedel. Kontrastmedel påverkar inte bröstmjölken.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 7 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En lungröntgen kan visa förändringar i lungorna som beror på en sjukdom eller skada. Lungröntgen kan göras vid olika lungsjukdomar, till exempel lunginflammation.6
Långvarig hosta är ett av de besvär som kan leda till lungröntgen. Lungröntgen kan också göras inför en hjärtoperation. Den kan dessutom användas efter en operation eller en sjukdom för att kontrollera att allt ser bra ut.6 Undersökningen kan då ge läkaren information om hur lungorna ser ut.
Vid lungröntgen syns även hjärtat på bilderna. Röntgenläkaren kontrollerar hjärtats form och storlek.6
Datortomografi kan ge detaljerad information om organ, blodkärl och ben. Metoden kan därför användas när läkaren behöver undersöka flera olika delar av kroppen i detalj. Datortomografi kan även användas för att undersöka skador på inre organ. Den kan också visa problem med blodcirkulationen.8
Datortomografi kan användas vid misstanke om stroke.8 Undersökningen kan också användas för att undersöka skador på inre organ och problem med blodcirkulationen.
Vilken typ av röntgen som används beror på vad läkaren behöver undersöka. Röntgen kan alltså användas både för att leta efter en möjlig sjukdom och för att följa en förändring över tid.
Berätta för vårdpersonalen om du tar något läkemedel. Ibland behöver dosen ändras inför undersökningen och ibland kan du tillfälligt behöva sluta ta vissa läkemedel.4 Du får information om hur du ska göra.
Om du använder läkemedel som innehåller metformin kan du behöva göra uppehåll med behandlingen innan du ska få kontrastmedel.9 Fråga vårdpersonalen vad som gäller för dig.
Berätta för vårdpersonalen om du har en njursjukdom, eftersom kontrastmedlet kan påverka dina njurar. Berätta också om du tidigare har fått en allergisk reaktion av kontrastmedel.9 Då kan undersökningen ibland anpassas eller göras med en annan metod där kontrastmedel inte används.
Vid vissa undersökningar behöver du få kontrastmedel för att bilderna ska visa tydligare detaljer. Du kan få kontrastmedel genom att dricka det eller genom en spruta. Vid vissa kontrastundersökningar kan du behöva vänta mellan 15 minuter och fyra timmar innan bilderna tas.4 Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.
Kontakta alltid mottagningen före undersökningen om du är gravid, tror att du är gravid eller om du ammar. Berätta också för vårdpersonalen när du kommer till mottagningen.1
Ibland behöver undersökningen anpassas eller göras med en annan metod.1 Ibland är det bättre att vänta med undersökningen tills barnet har fötts. Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig. Om du har undersökts med kontrastmedel kan du amma som vanligt, eftersom kontrastmedel inte påverkar bröstmjölken.
Det är bra om du berättar för barnet innan undersökningen om vad som ska hända.10 Då är det lättare för barnet att känna sig lugn och trygg. Du kan också berätta om röntgenutrustningen och visa bilder för barnet innan undersökningen.
Ta gärna med något som barnet tycker om och som ger trygghet, till exempel ett gosedjur, en napp eller en bok.10 Ibland kan barnet ha med sig saken under hela undersökningen, men inte alltid; fråga vårdpersonalen vad som gäller.
Barn som är oroliga eller har svårt att vara stilla kan ibland få lugnande läkemedel eller sövas före undersökningen.10 Barnet kan få lugnande läkemedel som tablett eller genom en venkateter.
Vid datortomografi ligger du på en brits som långsamt förs genom en cirkelformad apparat.4 Britsen kan höjas och sänkas, och du kan behöva ha armarna längs kroppen eller över huvudet beroende på vad som ska undersökas. Apparaten är öppen i båda ändarna.
Du måste ligga helt stilla när bilderna tas. Varje datortomografibild brukar ta ungefär tio sekunder.4 Mellan bildtagningarna får du ofta röra på dig lite. Du kan behöva ta flera bilder under undersökningen.
Röntgenpersonal kan instruera dig att andas på ett visst sätt eller hålla andan kort när bilderna tas. Vid de flesta undersökningar behöver du hålla andan en kort stund. Du kan prata med röntgenpersonalen genom mikrofon under datortomografin, även när personalen sitter i ett rum bredvid.4
Kontrastmedel kan ges i blodet genom en venkateter, drickas eller ges genom andra vägar beroende på vad som ska undersökas.9 När kontrastmedel ges i blodet sätts en liten tunn plastslang vanligtvis i ett blodkärl i armvecket.
När kontrastmedel sprutas in i blodet kan du kortvarigt känna värme, metallsmak i munnen eller att du behöver kissa.9 Det går över snabbt.
Vid undersökning av tjocktarmen kan röntgenpersonal föra in en liten pip i ändtarmsöppningen och blåsa in luft i tarmen. Luften tänjer långsamt ut tarmen, vilket kan ge spänning och kännas ungefär som magknip. Luften kommer vanligtvis ut av sig själv efter cirka fem till tio minuter, och det kan också kännas ungefär som magknip när luften kommer ut.4
En tunn pip i ändtarmsöppningen för att ge kontrastmedel kan kännas lite obehaglig, men obehaget går snabbt över.1 Du kan få lugnande läkemedel om du behöver det.
Efter en vanlig röntgen mår du som vanligt och kan återgå till normala aktiviteter.1 Efter datortomografi kan du vanligtvis lämna sjukhuset direkt.4
Om du har fått lugnande läkemedel ska du inte köra bil eller annat fordon resten av dygnet.4
En röntgenundersökning innebär en mycket låg risk för fostret, om det inte är livmodern eller området runt livmodern som behöver röntgas.3 Berätta för vårdpersonalen om du är gravid eller tror att du är gravid.10 Om livmodern behöver röntgas så tas bilderna på ett sådant sätt att stråldosen som når fostret blir så liten som möjligt.
Ibland kan undersökningen vänta tills barnet har fötts, eller göras med andra metoder än röntgen. Stråldosen från en röntgenundersökning påverkar inte bröstmjölken, så du kan amma som vanligt.3
Det är ovanligt med allvarliga biverkningar från kontrastmedel. Du kan få lättare biverkningar med klåda eller utslag på kroppen. Det försvinner oftast snabbt och är inte farligt. Ibland behöver du få behandling som lindrar. Kontakta mottagningen där du undersöktes för att få råd.9
Kontrastmedel kan påverka dina njurar om du har en njursjukdom.9 Berätta därför för vårdpersonalen om du har en njursjukdom. Ibland behöver du ändå undersökas med kontrastmedel, och då blir du undersökt med så lite kontrastmedel som möjligt.
I regel är biverkningarna lindriga överkänslighetsreaktioner, till exempel nässelutslag eller illamående. Allergiska reaktioner kan förebyggas och behandlas med läkemedel.
Vid en del behandlingar används röntgenstrålning för att läkaren ska kunna se och styra ett instrument inne i kroppen. Det kan till exempel vara när en kateter förs in i ett blodkärl. Det är mycket ovanligt med biverkningar från röntgenstrålning efter sådana behandlingar, och det vanligaste är att du inte får några besvär alls.
Stråldosen vid dessa behandlingar är oftast låg, men vid en del behandlingar är strålningen högre än vid vanliga undersökningar. En högre stråldos kan göra att du får besvär med huden eller tappar hår på den del av kroppen där du har fått strålningen.3
Hudbesvär kan visa sig som rodnad, fjällning eller klåda. Besvären uppstår efter några veckor och går oftast över av sig själv, men ibland behövs behandling.3 Du får veta av vårdpersonalen vilka symtom du ska vara uppmärksam på efter en behandling.
Du kan till exempel få svaret vid ett läkarbesök, per telefon eller i ett brev.1 Du och läkaren kan komma överens om hur du vill få svaret. I vissa fall kan resultatet också visas i din journal.
Det kan vara bra att skriva ner frågor du vill ställa innan du får beskedet. Om du inte förstår någon del av svaret kan du be läkaren att förklara det med andra ord.
Ett röntgensvar leder inte alltid till att du behöver fler undersökningar. Om något behöver bedömas bättre kan vårdgivaren rekommendera ytterligare bilddiagnostik eller andra tester.7 Vilket nästa steg som passar beror på vad som syns och på varför undersökningen gjordes.
Ibland rekommenderas en ny röntgenundersökning för att se om ett fynd förändras över tid.7 Det kan alltså vara en planerad uppföljning, snarare än att det redan finns ett fastställt besked om vad fyndet beror på.
Kontakta läkaren som beställde undersökningen om du har frågor om svaret.1 Om du inte har fått en mottagnings- eller telefontid kan du kontakta den vårdenhet som ansvarar för undersökningen.
På 1177.se kan du hitta information om röntgen och bildundersökningar och om olika mottagningar.
Läs mer om röntgen och bildundersökningar och hitta vård.
Hur lång tid tar en lungröntgen? En lungröntgen brukar ta högst fem minuter.6 Tiden kan ibland bli längre om nya bilder behöver tas.
Vad händer efter bildtagningen? Efteråt kontrollerar röntgenpersonalen om bilderna blev bra eller om nya bilder behövs. Nya bilder kan behövas om de första bilderna inte tydligt visade det som ska granskas. Du mår som vanligt efter en lungröntgen. Undersökningen kan göras sittande eller liggande om du inte kan stå.6