Hjärtflimmer – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid hjärtflimmer

Vanliga och möjliga symtom

Hjärtflimmer kan märkas på olika sätt. För vissa kommer besvären tydligt och plötsligt, medan andra bara känner en förändring i hjärtslagen eller inte märker något alls. Symtomen kan också variera från en attack till en annan.

Vanliga symtom vid hjärtflimmer är:

• Hjärtat kan kännas som att det slår hårt och snabbt.¹
• Pulsen kan kännas oregelbunden.¹
• Du kan bli andfådd redan vid liten ansträngning.¹
• Du kan känna dig trött eller orkeslös.⁸
• Bröstsmärta, tryck eller obehag i bröstet kan förekomma.¹

Hjärtklappning kan upplevas som att hjärtat slår hårt, rusar, fladdrar eller hoppar över ett slag. Det kan vara obehagligt, särskilt om det börjar plötsligt. En del känner främst att det blir svårare att orka sådant som brukar gå lätt, till exempel att gå i trappor eller röra sig en kortare sträcka.

Ibland kan hjärtflimmer göra att blodtrycket sjunker. Då kan du bli blek, må illa, svettas eller bli yr. Yrsel och svimning kan också förekomma.

Symtom kan förekomma både när du vilar och när du anstränger dig. Hjärtklappning eller obehag i bröstet kan alltså komma utan att du har gjort något särskilt. Vid minsta ansträngning kan du bli andfådd, orkeslös eller trött.¹

Variationer mellan personer och attacker

Alla som har hjärtflimmer får inte tydliga symtom. Vissa personer har inga symtom alls, och andra har bara otydliga besvär.¹ Hjärtflimmer kan därför upptäckas av en slump, till exempel när du undersöks av en annan anledning.

Cirka 30 procent av personer med förmaksflimmer saknar symtom.⁴ Det betyder att frånvaro av hjärtklappning eller andra tydliga besvär inte säkert utesluter hjärtflimmer.

När symtom finns kan de vara tillfälliga, återkommande eller ständigt närvarande. Hur besvären uppträder beror på typen av hjärtflimmer. En attack kan gå över av sig själv, men den kan också komma tillbaka senare. En del attacker kan pågå i flera dygn.¹

Det kan vara hjälpsamt att lägga märke till när besvären börjar och slutar och vad du känner i kroppen. Du behöver inte själv avgöra om symtomen beror på hjärtflimmer. Om du är orolig eller om besvären återkommer kan vården hjälpa dig att bedöma situationen.

När det är bråttom

Vissa symtom kräver omedelbar hjälp. Ring 112 om hjärtflimmer samtidigt ger bröstsmärta, tryck eller obehag i bröstet tillsammans med illamående och blekhet.¹

Ring 112 om du har svårt att andas. Ring också 112 om du svimmar.¹

Om du har en diagnos med hjärtflimmer i attacker bör du söka vård på en akutmottagning om flimret varar längre än 24 timmar.¹

Diagnos vid hjärtflimmer

Första bedömningen

När hjärtflimmer misstänks börjar utredningen ofta med att vårdpersonalen känner på pulsen.⁹ En oregelbunden puls kan vara ett tecken på att hjärtats rytm behöver undersökas närmare. Pulsen kan kontrolleras även om du inte har tydliga symtom, eftersom hjärtflimmer ibland upptäcks av en slump.

Läkaren brukar fråga om dina besvär och när de kommer.¹ Du kan också få frågor om dina vanor i vardagen och om andra sjukdomar, särskilt besvär från hjärtat och blodkärlen. Familjehistoria kan också vara viktig, eftersom hjärtflimmer kan förekomma hos flera personer i samma familj.⁷

En kroppsundersökning ingår i utredningen.¹ Den hjälper läkaren att bedöma ditt allmänna tillstånd och om det finns tecken på annan sjukdom som kan ha betydelse för hjärtrytmen. Berätta gärna hur besvären känns, hur länge de brukar pågå och om de kommer vid vila eller ansträngning. Sådana uppgifter kan hjälpa vårdpersonalen att planera vilka undersökningar som behövs.

EKG och rytmregistrering

Ett EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet. Vid misstänkt hjärtflimmer bekräftas diagnosen med ett tolvtakts-EKG när en oregelbunden puls har upptäckts.⁹ EKG-registreringen behöver alltså visa hjärtrytmen för att diagnosen ska kunna bekräftas.

• Elektroderna mäter hjärtats elektriska aktivitet och skickar signalerna till en EKG-apparat.

Ett vanligt EKG visar bara rytmen under den tid undersökningen pågår. Om hjärtflimret kommer i attacker kan rytmen därför vara normal just när EKG:t tas. Då kan en längre registrering göra det lättare att fånga en attack.

Vid misstänkt attackvis hjärtflimmer kan en 24-timmarsmätning användas om attackerna misstänks vara symtomfria eller kommer tätare än ett dygn emellan.⁹ Om besvären kommer mer sällan kan vårdpersonalen i stället behöva använda en annan typ av rytmregistrering under en period som passar för att upptäcka hjärtflimret.

Ibland får du bära en liten apparat som registrerar hjärtrytmen under ett eller flera dygn. En längre registrering kan visa hur ofta rytmrubbningen kommer och om den finns samtidigt som du känner av besvär. Vid vissa undersökningar kan du också få markera när symtomen börjar, så att tidpunkten kan jämföras med registreringen.

Blodprov och undersökning av hjärtat

Blodprov kan användas för att leta efter annan sjukdom som påverkar hur hjärtat slår.¹ Proverna kan därför vara en del av utredningen även när EKG har visat hjärtflimmer. Vilka blodprov som tas beror på vad läkaren behöver undersöka.

Ekokardiografi är ett ultraljud av hjärtat. Undersökningen kan visa hjärtats storlek, hur bra det pumpar och hur hjärtklaffarna fungerar.² Den kan också ge information om det finns förändringar i hjärtat som behöver bedömas närmare.

I vissa situationer görs ultraljud via matstrupen. Då kan läkaren undersöka om det finns en blodpropp i vänster förmaksöra inför elkonvertering eller ablation.² Det är en mer riktad undersökning än ett vanligt ultraljud av hjärtat och används när sådan information behövs inför åtgärden.

Vid en specialistutredning kan flera undersökningar ingå.¹ Det kan till exempel vara arbetsprov, ultraljud och långtids-EKG. Ett arbetsprov innebär att hjärtat och hjärtrytmen undersöks under fysisk ansträngning. Vilka undersökningar som behövs avgörs utifrån den samlade bilden av dina symtom, EKG och övriga provresultat.

Behandling vid hjärtflimmer

Behandlingens mål och blodproppsskydd

Behandlingen vid hjärtflimmer anpassas efter hur flimret yttrar sig, vilka besvär du har och vilka andra sjukdomar du har. Målen kan vara att minska risken för stroke och att lugna hjärtats rytm eller puls.¹ Ibland behandlas också en annan sjukdom som ökar risken för hjärtflimmer.

Risken för stroke bedöms med ett särskilt risksystem.¹⁰ I Sverige används CHA2DS2-VA för att ta ställning till blodproppsförebyggande behandling.¹¹ Systemet väger bland annat in hjärtsvikt, högt blodtryck, ålder, diabetes, tidigare stroke eller annan blodpropp och kärlsjukdom.

Vid CHA2DS2-VA på minst 2 poäng rekommenderas direktverkande blodförtunnande läkemedel enligt Kloka listan.¹¹ Vid lägre poäng kan läkaren ändå behöva göra en individuell bedömning. Blodförtunnande läkemedel minskar risken för blodpropp, men kan samtidigt öka risken för blödningar.¹⁰ Därför vägs nyttan mot blödningsrisken och andra omständigheter som kan påverka behandlingen.

Det finns flera sorters blodförtunnande läkemedel. Exempel är apixaban, dabigatran, rivaroxaban, edoxaban och warfarin. Vilket läkemedel som passar beror bland annat på andra sjukdomar, andra läkemedel och hur behandlingen kan följas upp. Du ska inte ändra eller avsluta behandlingen på egen hand.

Läkemedel som reglerar puls och rytm

Läkemedel kan användas för att reglera pulsen, lugna hjärtats elektriska signaler eller minska risken för nya attacker. Du kan behöva prova olika läkemedel innan du hittar ett som passar bäst. Valet beror bland annat på om hjärtflimret kommer i attacker eller är permanent, vilka besvär du har och vilka andra sjukdomar du har.¹⁰

Vanliga läkemedelsgrupper är:

• Betablockerare är vanliga läkemedel vid hjärtflimmer. De kan sänka blodtryck och puls så att hjärtat arbetar lugnare.
• Kalciumflödeshämmare kan sänka pulsen och bromsa hjärtats arbete.¹⁰
• Digitalis kan stärka hjärtats pumpförmåga och bromsa hjärtrytmen i vila. Det används ofta när hjärtflimmer förekommer samtidigt med hjärtsvikt.
• Rytmstabiliserande läkemedel lugnar de elektriska signalerna i hjärtat.¹⁰

Betablockerare är ofta ett första alternativ för att reglera pulsen. Om behandlingen inte fungerar tillräckligt bra eller ger besvär kan läkaren överväga ett annat läkemedel eller en kombination av läkemedel. Kombinationer kan göra pulsen för långsam och behöver därför följas av vården.

Rytmstabiliserande läkemedel kan ge allvarliga biverkningar och ska därför förskrivas med försiktighet.¹² Amiodaron kan bland annat påverka lungorna eller sköldkörteln. Amiodaron ska inte användas som långvarig behandling för att enbart reglera pulsen.⁹

Det är viktigt att en läkare bestämmer din dosering. Sluta inte med betablockerare, rytmstabiliserande läkemedel eller andra regelbundna hjärtläkemedel utan att först prata med vården. Kontakta läkare om du får besvärliga biverkningar, eftersom dosen kan behöva ändras, ett annat läkemedel prövas eller en annan behandling väljas.¹⁰

Att bryta en attack

En pågående attack kan ibland brytas med snabbverkande läkemedel via dropp. Ett annat alternativ är elkonvertering. Det innebär att hjärtat får en elstöt under kortvarig narkos för att försöka återställa hjärtats rytm.¹

Vid livshotande cirkulationspåverkan kan akut elkonvertering behöva göras utan att vänta på blodförtunnande behandling.⁹ Det är en sjukhusbehandling där vårdpersonalen samtidigt övervakar hjärtrytm, blodtryck och andra viktiga funktioner.

Vanligen ges då blodförtunnande behandling i minst tre veckor före elkonverteringen. I vissa situationer kan vården i stället undersöka om det finns en blodpropp i hjärtat med ultraljud via matstrupen. Beslutet beror på din situation och fattas av läkare.

Efter en elkonvertering kan du behöva fortsätta med läkemedel som förebygger blodpropp eller minskar risken för nya besvär. Att hjärtat har fått tillbaka en regelbunden rytm betyder alltså inte automatiskt att blodproppsskyddet kan avslutas.

Ablation, pacemaker och operation

Ablation är en behandling som påverkar de hjärtceller som orsakar flimret. Vid ablation används värme, kyla eller elektriska pulser för att behandla dessa celler.¹ Målet är att blockera de felaktiga elektriska signalerna.

Vid kateterablation förs smala slangar till hjärtat via ett blodkärl, oftast i ljumsken.¹ Du får bedövning och ibland lugnande läkemedel eller narkos. Ibland behövs mer än ett ingrepp. Som vid andra ingrepp finns risker, och läkaren ska gå igenom fördelar och nackdelar med dig.

Ablation kan övervägas när läkemedel inte fungerar, inte passar eller inte tolereras vid symtomgivande attackvis eller ihållande hjärtflimmer.⁹ Ablation kan också övervägas tidigare i behandlingen för vissa personer. Det är framför allt dina symtom, hjärtats funktion och andra sjukdomar som påverkar beslutet.

Vid permanent hjärtflimmer med symtom eller nedsatt vänsterkammarfunktion kan pacemaker följt av His-ablation övervägas.⁹ En pacemaker sätts då in före His-ablationen och hjälper till att styra hjärtrytmen efter behandlingen. Metoden kan bli aktuell när pulsen är svår att kontrollera med läkemedel.

Operation kan bli aktuell när annan behandling inte har hjälpt tillräckligt eller när hjärtflimret hänger ihop med medfött hjärtfel eller annan hjärtsjukdom.¹ Ibland görs en kirurgisk behandling samtidigt som en annan hjärtoperation. Vilken metod som är lämplig beror på hjärtats anatomi, övriga sjukdomar och tidigare behandlingar. Inför en mer avancerad behandling går vården igenom fördelar, risker och andra möjliga alternativ med dig. Dina besvär och vad som är viktigt för dig ingår i beslutet, men behandlingen behöver alltid anpassas efter hjärtats funktion och andra sjukdomar.⁹

Uppföljning och läkemedelssäkerhet

Personer med hjärtflimmer behöver regelbundna kontroller för att se att symtomen är under kontroll.⁶ Vid uppföljningen kan vården också bedöma puls, blodtryck, hjärtfunktion, njurfunktion, blödningsrisk och om behandlingen fortfarande passar. Behovet av rytmstabiliserande läkemedel, blodförtunnande behandling och ablation kan förändras över tid. Vid kontrollerna kan läkaren också bedöma om risken för stroke eller blödning har förändrats. Om du tar blodförtunnande behandling behöver behovet av behandlingen och hur väl den fungerar följas upp minst en gång om året, eller oftare om något händer som påverkar risken.⁹ Berätta om nya läkemedel, eftersom andra läkemedel kan påverka behandlingen.¹⁰

Du bör inte sluta med blodförtunnande behandling enbart för att hjärtflimret inte längre syns.⁹ Hjärtflimmer kan komma i attacker utan att märkas, och beslut om att avsluta behandlingen ska i stället bygga på en ny bedömning av risken för stroke och blödning.

Biverkningar kan göra att dosen behöver ändras, att ett annat läkemedel prövas eller att en annan behandling väljs.¹⁰ Berätta för vården om nya symtom och om alla läkemedel eller kosttillskott du använder. Det är särskilt viktigt eftersom vissa läkemedel kan påverka varandra eller öka risken för blödning.

Ring genast 112 om du mår illa, är blek och samtidigt har ont, tryck eller obehag i bröstet, har svårt att andas eller svimmar.¹

Egenvård vid hjärtflimmer

Levnadsvanor som kan minska besvär

Det finns flera saker du kan prova själv för att lindra besvär av hjärtflimmer. Egenvård ersätter inte den behandling du har fått av vården, men levnadsvanor kan vara en del av att må bättre i vardagen.

• Minska eller sluta med koffein, till exempel kaffe och energidrycker.¹
• Undvik rökning och annan tobak.¹
• Undvik alkohol eller begränsa hur mycket du dricker.¹
• Försök minska stress och få tillräckligt med sömn så att du blir utvilad.

Koffein, stress och sömnbrist kan vara sådant som utlöser eller förvärrar besvär hos vissa personer. Därför kan det vara hjälpsamt att lägga märke till om hjärtflimret kommer efter till exempel kaffe, energidrycker, alkohol, stress eller dålig sömn. Du kan skriva ner vad du har gjort och när besvären började. Det gör det lättare att se om något återkommer, men förändra inte ordinerade läkemedel på egen hand.

Rörelse, vikt och återhämtning

Regelbunden fysisk aktivitet är en del av egenvården vid hjärtflimmer.¹ Rörelse kan till exempel vara vardagsmotion, som att promenera, cykla eller arbeta i trädgården. Om du brukar träna mycket är det klokt att prata med en läkare om hur du kan fortsätta på ett säkert sätt.

• Undvik intensiv träning om den utlöser hjärtflimmer.⁶
• Träna inte när du har symtom av hjärtflimmer tills det är klart vilken träning som är säker för dig.⁶
• Försök hålla en hälsosam vikt.⁶

Du behöver inte själv bestämma en viss träningsnivå. Vilken aktivitet som passar beror på dina symtom och din situation. Ta det lugnt och sök råd om du blir osäker på vad som är lämpligt. Målet är att rörelse och återhämtning ska fungera tillsammans, utan att träningen utlöser besvär.

Att leva med oro och följa behandlingen

Hjärtflimmer kan göra att du känner oro eller ångest. Det är inte ovanligt att oro gör att du undviker sådant du tidigare gjorde, till exempel att träna eller resa. Prata med vårdpersonalen om hur du mår. KBT-behandling kan hjälpa vid oro som hänger ihop med hjärtflimmer.¹

Ta läkemedel mot hjärtflimmer enligt den ordination du har fått.¹⁰ Det är särskilt viktigt att inte avsluta blodförtunnande läkemedel på egen hand, eftersom risken för blodproppar kan öka om behandlingen avslutas.

Om du behöver stöd för att förändra levnadsvanor kan du kontakta en vårdcentral.¹ Där kan du få hjälp att hitta förändringar som passar din situation. Kontakta också vården om besvären ökar eller om behandlingen inte längre hjälper.

Vem kan hjälpa dig vid hjärtflimmer?

Vart du kan vända dig

Om du får nya symtom som kan bero på hjärtflimmer kan du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning för en bedömning. Om du behöver råd om symtomen eller är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177. Där kan du få hjälp att bedöma symtom och få vägledning om var du kan söka vård.¹

Vid behov kan läkaren skriva en remiss till en hjärtmottagning, där personalen är specialister på hjärtsjukdomar.¹ Om behandlingen inte håller symtomen under kontroll kan du remitteras skyndsamt till specialiserad vård.⁹ Hur snabbt det behöver ske bedöms utifrån din situation.

Stöd i vårdkontakten

Du ska få information som du förstår och möjlighet att vara delaktig i beslut om din vård.¹ Skriv gärna ner frågor inför besöket och be vårdpersonalen att förklara sådant som känns oklart. Dina frågor och önskemål är en viktig del av kontakten med vården.

Om du inte pratar svenska kan vården ordna en tolk. Du kan också få tolk om du har en hörselnedsättning.¹ Säg till när du bokar besöket eller så snart du kommer till mottagningen, så att vården kan planera stödet.

Vanliga frågor om hjärtflimmer

Kan hjärtflimmer gå över av sig självt?

Ja, en attack av hjärtflimmer går ofta över av sig själv eller efter behandling. För vissa personer kan besvären komma i attacker och med tiden utvecklas till permanent hjärtflimmer. Om du har hjärtflimmer i mer än 24 timmar ska du söka vård på en akutmottagning.¹

Är hjärtflimmer samma sak som kammarflimmer?

Hjärtflimmer används i vardagligt tal ofta när man menar hjärtflimmer från hjärtats förmak, men ordet kan även syfta på kammarflimmer.¹ Den som drabbas behöver snabb hjälp med hjärt-lungräddning och hjärtstartare, så ring 112 och börja med hjärt-lungräddning om någon är medvetslös och inte andas normalt.²

Kan man leva som vanligt med hjärtflimmer?

Med behandling och livsstilsförändringar går det att minska riskerna och leva ungefär som vanligt med hjärtflimmer. Det går också att leva ett bra och aktivt liv, även om du kan behöva vänja dig vid sjukdomen och tillsammans med läkaren hitta en behandling som fungerar för dig.¹

Vilken aktivitet som passar beror på dina besvär och din behandling. Följ vårdens råd och ta läkemedel enligt ordination.

Vad händer om hjärtflimmer upptäcks av en smartklocka?

En smartklocka kan göra att du får veta att hjärtrytmen behöver undersökas.¹ Ett sådant fynd är därför en anledning att kontakta vården för bedömning, särskilt om du samtidigt har symtom.

Diagnosen ska bekräftas med EKG innan behandling startas.⁴ Vårdpersonalen kan vid behov använda ett långtids-EKG om rytmrubbningen inte syns vid den första undersökningen.