Anorexi – symtom, orsaker och behandling

En viktnedgång kan vara en utlösande faktor när den samverkar med biologiska, psykologiska och kulturella faktorer. Beteenden som syftar till att minska vikten eller förändra kroppens form och utseende är vanliga i tonåren, men de räcker inte ensamma för att anorexi ska utvecklas.

Ärftlighet och familj

Risken för en ätstörning är högre om en förälder eller ett syskon har haft en ätstörning. En familjehistoria med depression eller ångest är också en riskfaktor för anorexi.³

Det betyder inte att en viss familjemedlem eller en enskild händelse ensam orsakar anorexi. Familjer där ett barn har anorexi kan ibland få svårare att lösa konflikter, men sådana familjesvårigheter anses oftare vara följder av sjukdomen än orsaker till den.

Beteenden och sociala förändringar

Vid anorexi kan mycket av vardagen börja kretsa kring mat, vikt och kontroll. Att tänka mycket på vad du ska eller inte ska äta kan vara ett tecken. Du kan också känna att du måste hålla igen med maten för att hindra att du går upp i vikt.¹

• Du kan äta mycket lite eller hoppa över måltider.
• Du kan träna på ett tvångsmässigt sätt samtidigt som du håller en strikt diet.¹
• Du kan bli mer isolerad från omvärlden.¹
• Du kan tappa lusten att göra sådant som du tidigare brukade tycka om.¹

Beteendet kan påverka kontakten med andra och göra att du känner dig ensam eller instängd i den egna kroppen. Höga krav på dig själv och ett starkt behov av kontroll kan också förekomma. Sådana beteenden kan vara allvarliga och det är viktigt att få hjälp.

Kroppsliga symtom och följder av svält

Kroppen påverkas av hur länge du har haft anorexi och hur snabbt du har minskat i vikt. När kroppen får för lite näring och energi ställer den in sig på svält genom att spara på energi.

• Du kan frysa mycket, vara trött och bli yr.⁴
• Du kan få ont i magen, förstoppning eller diarré.⁴
• Mensen kan försvinna eller bli oregelbunden.¹
• Pulsen kan gå ner och blodtrycket kan bli lägre.¹
• Du kan svimma när blodtrycket är lågt.¹
• Du kan få benskörhet, vilket kan göra att du lättare råkar ut för benbrott.¹
• Musklerna kan bli försvagade.¹
• Håret och huden kan bli torra eller sköra.⁴

Långvarig svält kan påverka hjärtat och njurarna så att de fungerar sämre. Brist på olika ämnen som kroppen behöver kan också vara skadligt för exempelvis hjärtat.¹ Många symtom är följder av svält och kan gå tillbaka när svälten hävs.

När du behöver söka vård genast

Om din kropp är mycket påverkad av svält kan du behöva sjukhusvård. Det kan till exempel behövas om du har mycket låg kroppsvikt, låg puls eller låg kroppstemperatur.¹

Heldygnsvård kan vara aktuell vid allvarlig undernäring eller när allvarliga kroppsliga följder kan misstänkas. Det kan exempelvis vara hjärtpåverkan, nedkylning eller rubbningar i kroppens salter.⁴

Om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig eller om du har planer på att ta ditt liv ska du söka vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.⁶

Kroppsundersökningen kan omfatta att du vägs och att vården undersöker hjärta, lungor och buk.⁴ Vården kan också göra en allmän kroppsundersökning.¹

Blodprover kan användas för att bedöma kroppsliga effekter av anorexi. Utredningen kan också omfatta urinprov. Ett EKG kan dessutom ingå i undersökningen.⁴

Vilka prover som tas kan variera. Exempel på blodprover är blodstatus, CRP, salter i blodet, blodsocker, leverprover, njurprover, albumin och sköldkörtelprover. Urinprovet kan bland annat undersöka glukos och protein.

En bentäthetsmätning kan göras för att undersöka om skelettet har blivit försvagat.⁵ Det kan vara aktuellt att komplettera utredningen med andra prover eller undersökningar.

Vad vården bedömer

Diagnosen bygger bland annat på att energiintaget är otillräckligt i förhållande till kroppens behov. Det kan leda till betydande låg vikt. Hos barn och ungdomar kan det i stället handla om att vikten inte ökar som förväntat.⁴

Vården bedömer också om det finns en stark rädsla för att gå upp i vikt eller ett beteende som motverkar viktökning. En störd kroppsuppfattning och att inte se hur allvarligt den låga vikten är kan också ingå i bedömningen.

Utredningen behöver dessutom uppmärksamma risken för självmordshandlingar.⁴

När svälten börjar hävas kan du bli mer tillgänglig för samtal och psykoterapeutiskt arbete. För personer under 18 år har kontrollerade studier främst stött familjeterapi.⁴ Familjeterapi kan också vara ett alternativ om du bor hemma; då kan föräldrar och ibland syskon delta.¹

Familjen kan vara en viktig resurs i behandlingen, särskilt för yngre personer. Närstående kan få information om anorexi, mat och hur ätandet kan stödjas. Specialistmottagningar kan även ordna gruppträffar för personer med anorexi och deras närstående.

Näringsbehandling och läkemedel

Näringsbehandlingen ska hjälpa kroppen att återhämta sig och göra det möjligt att återställa en hälsosam vikt. En dietist kan ge konkret kostrådgivning och hjälpa till att planera viktuppgången.⁴

Vanlig näringsrik mat är grunden i näringsbehandlingen.⁴ Vid svåra tillstånd kan näring genom sond eller blodkärl behövas, men målet är att så tidigt som möjligt återgå till vanlig mat.

Det finns ingen specifik läkemedelsbehandling för anorexi.⁴ Antidepressiva läkemedel kan användas om du samtidigt har depression, och sådan behandling ska kombineras med psykoterapi.¹ Läkemedel har en begränsad plats så länge kroppen är i svält, och beslut om läkemedel fattas av vården.

Öppenvård, sjukhusvård och uppföljning

Behandlingen sker som regel i öppenvård.⁴ De flesta som har anorexi behöver inte läggas in på sjukhus.

Sjukhusvård kan behövas när kroppen är mycket påverkad av svält. På sjukhus kan behandlingen omfatta näringsrika måltider, näringsdrycker, vätskedropp och övervakning.¹ Heldygnsvård kan bli aktuell vid allvarlig undernäring eller allvarliga kroppsliga komplikationer.

Behandlingen pågår ofta i sex till nio månader, och du träffar då vanligtvis terapeuten ungefär en gång i veckan.¹ Hur länge behandlingen behöver fortsätta varierar. Du kan behöva fortsätta i psykoterapi även efter att du inte längre har anorexi, beroende på hur du mår och vilka svårigheter som har kommit fram.

Efter att vikten har blivit hälsosam kan uppföljning behövas under lång tid.⁴ Uppföljningen kan hjälpa vården att upptäcka tecken på återfall tidigt och följa din psykiska och fysiska hälsa. Många specialistvårdsenheter erbjuder uppföljningar eller särskilda samtal för att motverka återfall.

Prognos och särskilda situationer

Möjligheten att bli bättre ökar när du söker hjälp tidigt.⁴ Även om du har levt med anorexi i många år kan du bli bättre och helt bli av med sjukdomen. Återhämtning kan ta tid och behandlingen kan behöva anpassas efter hur du mår.

Om du är gravid bör du berätta om tidigare eller aktuell anorexi för barnmorskan på mödravårdscentralen.¹ Då kan graviditeten följas på bästa möjliga sätt och du kan få den hjälp du behöver. Professionell hjälp tidigt är viktig om anorexi utvecklas i samband med graviditet.

SHEDO är en förening som är kunnig inom både ätstörningar och självskadebeteende. På SHEDO.se kan du läsa mer, chatta eller mejla för att få stöd och hjälp.¹

Återhämtning i vardagen

Att se bilder av till synes perfekta kroppar i reklam och sociala medier kan öka pressen och göra att det känns viktigt att se ut på ett visst sätt.¹ Det kan göra att du slutar att tänka på vad din kropp behöver för att fungera.

Ibland kan avslappning och övningar i mindfulness hjälpa.¹ Du kan prova sådana övningar när du har möjlighet och lägga märke till om de påverkar hur du mår.

Stöd från andra kan vara en viktig del av vägen vidare.

Du kan själv välja var du vill söka vård. Det gäller både vårdcentraler och öppna specialistmottagningar, även om en remiss ibland behövs till den öppna specialiserade vården.

• Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.¹

Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177. Du får då hjälp att bedöma symtom eller hitta rätt vårdställe.

• Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.¹

Hur utreds anorexi?

Utredningen börjar med frågor om hur du äter och hur du har det i livet i övrigt. Samtalen kan handla om din sjukdomshistoria, din livssituation, din fysiska hälsa och ditt psykiska mående.¹ Du kan också få fylla i frågeformulär.

En allmän kroppsundersökning, vägning och olika prover kan ingå. Undersökningen kan också innehålla kontroller av hjärta, lungor och buk. Om du är under 18 år kan din vårdnadshavare också bli intervjuad.¹

Går det att bli frisk från anorexi?

De flesta som får behandling blir friska. Det finns bra behandling som hjälper mot anorexi, men det kan kännas tufft och svårt under vägen. Även om du har levt med anorexi i många år kan du bli bättre och helt bli av med sjukdomen.¹

Möjligheten att påverka sjukdomen är större om behandlingen börjar tidigt.⁴ Behandlingen innehåller ofta psykoterapi och hjälp att förändra matvanorna. Uppföljning under lång tid kan behövas för att följa hur du mår och upptäcka tecken på återfall.