Anorexi är en ätstörning där personen svälter sig genom att äta så lite att kroppsvikten blir betydligt låg, och sjukdomen påverkar både kroppen och psyket. Det finns behandling som hjälper, och de flesta som får behandling blir friska.
Anorexi är en ätstörning där du försöker svälta dig för att gå ner i vikt, trots att du väger mindre än vad som är hälsosamt för din längd och ålder.1 Det handlar alltså inte bara om mat eller vikt, utan om en sjukdom som kan påverka hela livet.
Anorexi är både ett psykiskt och ett kroppsligt tillstånd.1 Svälten påverkar kroppen, samtidigt som tankar och känslor kan förändras. Anorexi kan påverka hur du upplever hunger, mättnad, mat och din egen kropp.
Du kan få anorexi oavsett kön och ålder.1 Sjukdomen är vanligast i tonåren, men den kan också förekomma hos yngre barn och vuxna.
En person med anorexi kan försöka hålla vikten så låg som möjligt på flera sätt:
Anorexi kan påverka både tankar och känslor kring mat, vikt och kroppsbild.3 Tankarna kan kretsa mycket kring mat och kroppen. Du kan vara rädd för att gå upp i vikt och känna dig tjock även om du är smal.
För vissa blir kroppsformen och vikten mycket viktiga för självkänslan. Det kan också vara svårt att själv se hur allvarligt tillståndet är eller att dela andras oro för vikten.
Anorexi kan utvecklas snabbt eller under längre tid.1 Sjukdomen börjar ofta med att du går ner mycket i vikt under kort tid, men viktnedgången kan också utvecklas under längre tid.
De flesta som får behandling blir friska.1 Det finns behandling som kan hjälpa mot anorexi, och det går att bli bättre även om du har haft sjukdomen i många år.
Risken att bli sjuk igen finns efter behandling.1 Ett sådant återfall kan komma i samband med stress eller nya utmaningar. Därför kan uppföljande kontakter eller särskilda samtal vara en del av tiden efter behandlingen.
Den exakta orsaken till anorexi är inte känd. Anorexi har flera olika orsaker som samverkar, snarare än en enda känd orsak. Genetiska faktorer kan spela en viss roll, men det är ännu inte fastställt exakt på vilket sätt eller hur stor betydelse de har.4 Även biologiska, psykologiska och kulturella faktorer kan tillsammans göra att anorexi utvecklas och fortsätter.
Vissa omständigheter kan öka risken för att en ätstörning utvecklas. Låg självkänsla eller att ditt egenvärde är starkt kopplat till kroppsvikt kan bidra till att en ätstörning utvecklas. Press från vänner, kultur, sociala medier eller arbete kan göra att du blir mer fixerad vid kroppen och utseendet.3
Tankar och känslor kring vikt, kropp och mat kan förändras vid anorexi. En stark rädsla för att gå upp i vikt är ett centralt tecken.4 Du kan känna dig tjock trots att du är smal, eftersom bilden du har av dig själv kan skilja sig från hur andra ser på dig.
Utredningen börjar med att vården går igenom hur du äter och hur du har det i livet i övrigt.1 Det kan också ingå frågor om hur besvären har utvecklats och hur din livssituation ser ut nu. På så sätt kartläggs både medicinska, psykologiska och sociala förhållanden.4
Utredningen kan bestå av flera intervjuer med en psykolog eller kurator. Du kan också få fylla i olika frågeformulär.1 Ibland behövs flera samtal för att få en tydlig bild av besvären.
Om du är under 18 år bör samtal hållas både med dig och med dina föräldrar.4 Föräldrarna kan därför få beskriva hur de uppfattar situationen och hur besvären har utvecklats.
En medicinsk utredning behövs för att bedöma hur kroppen påverkas av anorexi och för att utesluta andra sjukdomar som kan ge liknande symtom.4 Utredningen behöver därför omfatta både frågor om hur du mår och en bedömning av kroppens hälsa.
Behandlingen har som första mål att stoppa svälten och viktnedgången och gradvis återställa en hälsosam vikt.4 Ett annat mål är att hjälpa dig att förändra matvanorna och hantera känslor och psykologiska problem som hör ihop med anorexi.1
Psykoedukation, alltså information om sjukdomen, är en viktig del av behandlingen. Vården följer vanligtvis vikten tillsammans med dig och stödjer samtidigt din psykiska och sociala återhämtning.4 Delaktighet för familj och närstående kan också ingå i behandlingen.
Att skapa en god kontakt mellan dig och behandlaren är viktigt, eftersom det kan vara svårt att ta emot hjälp när du har anorexi. Behandlingen behöver ha en tydlig och genomtänkt ram, kontinuitet och en stödjande grundattityd.
Psykoterapi är den vanligaste behandlingen. Den kan ges individuellt eller i grupp och handlar både om att förändra hur du äter och om att arbeta med svåra känslor.1
Följande former av psykoterapi kan övervägas:
Att ta reda på så mycket som möjligt om anorexi och hur sjukdomen behandlas kan vara ett första steg mot att söka hjälp.1 Det kan göra det lättare att förstå vad du går igenom och att sätta ord på sådant som känns svårt.
Du kan också prata med en vän eller någon du litar på.1 Då behöver du inte vara ensam med det som är svårt. Om det känns svårt att börja kan du berätta lite i taget eller be personen att bara lyssna.
Att börja prata om det som du hållit för dig själv och skämts över kan kännas svårt, men också som en befrielse.1 Du kan reagera på ett sätt som du inte väntade dig. Alla reagerar olika, och det finns inget rätt sätt att känna på.
Det finns olika föreningar som erbjuder stöd och hjälp via telefon, chatt eller mejl.1 Sådant stöd kan vara ett sätt att prata med någon utanför din närmaste omgivning.
Frisk och fri – Riksföreningen mot ätstörningar kan hjälpa dig att svara på frågor och hänvisa dig vidare.1
Om du är under 18 år kan du kontakta flera olika delar av vården.1 Du kan börja där det känns lättast att ta kontakt:
Från 18 års ålder finns andra vägar in i vården:
Om du är yngre vuxen kan även ungdomsmottagningen vara ett alternativ, men åldersgränsen är inte samma överallt. Studerar du kan studenthälsan hjälpa dig när problemen har samband med studierna eller högskolan.
Specialiserade mottagningar kan ge hjälp vid anorexi. Allt fler regioner har specialiserade ätstörningsmottagningar. På vissa mottagningar behöver du en remiss, medan du på flera andra kan söka vård själv.
Anorexi är en ätstörning där du äter så lite att du svälter dig själv. Det kan göra att du väger mindre än vad som är hälsosamt för din längd och ålder. Anorexi kan drabba dig oavsett kön och ålder, men det är vanligast att bli sjuk i tonåren.1
Tecknen kan märkas både i tankar, känslor och kroppen. Du kan till exempel känna igen något av följande:
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 4 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En viktnedgång kan vara en utlösande faktor när den samverkar med biologiska, psykologiska och kulturella faktorer. Beteenden som syftar till att minska vikten eller förändra kroppens form och utseende är vanliga i tonåren, men de räcker inte ensamma för att anorexi ska utvecklas.
Risken för en ätstörning är högre om en förälder eller ett syskon har haft en ätstörning. En familjehistoria med depression eller ångest är också en riskfaktor för anorexi.3
Det betyder inte att en viss familjemedlem eller en enskild händelse ensam orsakar anorexi. Familjer där ett barn har anorexi kan ibland få svårare att lösa konflikter, men sådana familjesvårigheter anses oftare vara följder av sjukdomen än orsaker till den.
Vid anorexi kan mycket av vardagen börja kretsa kring mat, vikt och kontroll. Att tänka mycket på vad du ska eller inte ska äta kan vara ett tecken. Du kan också känna att du måste hålla igen med maten för att hindra att du går upp i vikt.1
Beteendet kan påverka kontakten med andra och göra att du känner dig ensam eller instängd i den egna kroppen. Höga krav på dig själv och ett starkt behov av kontroll kan också förekomma. Sådana beteenden kan vara allvarliga och det är viktigt att få hjälp.
Kroppen påverkas av hur länge du har haft anorexi och hur snabbt du har minskat i vikt. När kroppen får för lite näring och energi ställer den in sig på svält genom att spara på energi.
Långvarig svält kan påverka hjärtat och njurarna så att de fungerar sämre. Brist på olika ämnen som kroppen behöver kan också vara skadligt för exempelvis hjärtat.1 Många symtom är följder av svält och kan gå tillbaka när svälten hävs.
Om din kropp är mycket påverkad av svält kan du behöva sjukhusvård. Det kan till exempel behövas om du har mycket låg kroppsvikt, låg puls eller låg kroppstemperatur.1
Heldygnsvård kan vara aktuell vid allvarlig undernäring eller när allvarliga kroppsliga följder kan misstänkas. Det kan exempelvis vara hjärtpåverkan, nedkylning eller rubbningar i kroppens salter.4
Om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig eller om du har planer på att ta ditt liv ska du söka vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.6
Kroppsundersökningen kan omfatta att du vägs och att vården undersöker hjärta, lungor och buk.4 Vården kan också göra en allmän kroppsundersökning.1
Blodprover kan användas för att bedöma kroppsliga effekter av anorexi. Utredningen kan också omfatta urinprov. Ett EKG kan dessutom ingå i undersökningen.4
Vilka prover som tas kan variera. Exempel på blodprover är blodstatus, CRP, salter i blodet, blodsocker, leverprover, njurprover, albumin och sköldkörtelprover. Urinprovet kan bland annat undersöka glukos och protein.
En bentäthetsmätning kan göras för att undersöka om skelettet har blivit försvagat.5 Det kan vara aktuellt att komplettera utredningen med andra prover eller undersökningar.
Diagnosen bygger bland annat på att energiintaget är otillräckligt i förhållande till kroppens behov. Det kan leda till betydande låg vikt. Hos barn och ungdomar kan det i stället handla om att vikten inte ökar som förväntat.4
Vården bedömer också om det finns en stark rädsla för att gå upp i vikt eller ett beteende som motverkar viktökning. En störd kroppsuppfattning och att inte se hur allvarligt den låga vikten är kan också ingå i bedömningen.
Utredningen behöver dessutom uppmärksamma risken för självmordshandlingar.4
När svälten börjar hävas kan du bli mer tillgänglig för samtal och psykoterapeutiskt arbete. För personer under 18 år har kontrollerade studier främst stött familjeterapi.4 Familjeterapi kan också vara ett alternativ om du bor hemma; då kan föräldrar och ibland syskon delta.1
Familjen kan vara en viktig resurs i behandlingen, särskilt för yngre personer. Närstående kan få information om anorexi, mat och hur ätandet kan stödjas. Specialistmottagningar kan även ordna gruppträffar för personer med anorexi och deras närstående.
Näringsbehandlingen ska hjälpa kroppen att återhämta sig och göra det möjligt att återställa en hälsosam vikt. En dietist kan ge konkret kostrådgivning och hjälpa till att planera viktuppgången.4
Vanlig näringsrik mat är grunden i näringsbehandlingen.4 Vid svåra tillstånd kan näring genom sond eller blodkärl behövas, men målet är att så tidigt som möjligt återgå till vanlig mat.
Det finns ingen specifik läkemedelsbehandling för anorexi.4 Antidepressiva läkemedel kan användas om du samtidigt har depression, och sådan behandling ska kombineras med psykoterapi.1 Läkemedel har en begränsad plats så länge kroppen är i svält, och beslut om läkemedel fattas av vården.
Behandlingen sker som regel i öppenvård.4 De flesta som har anorexi behöver inte läggas in på sjukhus.
Sjukhusvård kan behövas när kroppen är mycket påverkad av svält. På sjukhus kan behandlingen omfatta näringsrika måltider, näringsdrycker, vätskedropp och övervakning.1 Heldygnsvård kan bli aktuell vid allvarlig undernäring eller allvarliga kroppsliga komplikationer.
Behandlingen pågår ofta i sex till nio månader, och du träffar då vanligtvis terapeuten ungefär en gång i veckan.1 Hur länge behandlingen behöver fortsätta varierar. Du kan behöva fortsätta i psykoterapi även efter att du inte längre har anorexi, beroende på hur du mår och vilka svårigheter som har kommit fram.
Efter att vikten har blivit hälsosam kan uppföljning behövas under lång tid.4 Uppföljningen kan hjälpa vården att upptäcka tecken på återfall tidigt och följa din psykiska och fysiska hälsa. Många specialistvårdsenheter erbjuder uppföljningar eller särskilda samtal för att motverka återfall.
Möjligheten att bli bättre ökar när du söker hjälp tidigt.4 Även om du har levt med anorexi i många år kan du bli bättre och helt bli av med sjukdomen. Återhämtning kan ta tid och behandlingen kan behöva anpassas efter hur du mår.
Om du är gravid bör du berätta om tidigare eller aktuell anorexi för barnmorskan på mödravårdscentralen.1 Då kan graviditeten följas på bästa möjliga sätt och du kan få den hjälp du behöver. Professionell hjälp tidigt är viktig om anorexi utvecklas i samband med graviditet.
SHEDO är en förening som är kunnig inom både ätstörningar och självskadebeteende. På SHEDO.se kan du läsa mer, chatta eller mejla för att få stöd och hjälp.1
Att se bilder av till synes perfekta kroppar i reklam och sociala medier kan öka pressen och göra att det känns viktigt att se ut på ett visst sätt.1 Det kan göra att du slutar att tänka på vad din kropp behöver för att fungera.
Ibland kan avslappning och övningar i mindfulness hjälpa.1 Du kan prova sådana övningar när du har möjlighet och lägga märke till om de påverkar hur du mår.
Stöd från andra kan vara en viktig del av vägen vidare.
Du kan själv välja var du vill söka vård. Det gäller både vårdcentraler och öppna specialistmottagningar, även om en remiss ibland behövs till den öppna specialiserade vården.
Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177. Du får då hjälp att bedöma symtom eller hitta rätt vårdställe.
Utredningen börjar med frågor om hur du äter och hur du har det i livet i övrigt. Samtalen kan handla om din sjukdomshistoria, din livssituation, din fysiska hälsa och ditt psykiska mående.1 Du kan också få fylla i frågeformulär.
En allmän kroppsundersökning, vägning och olika prover kan ingå. Undersökningen kan också innehålla kontroller av hjärta, lungor och buk. Om du är under 18 år kan din vårdnadshavare också bli intervjuad.1
De flesta som får behandling blir friska. Det finns bra behandling som hjälper mot anorexi, men det kan kännas tufft och svårt under vägen. Även om du har levt med anorexi i många år kan du bli bättre och helt bli av med sjukdomen.1
Möjligheten att påverka sjukdomen är större om behandlingen börjar tidigt.4 Behandlingen innehåller ofta psykoterapi och hjälp att förändra matvanorna. Uppföljning under lång tid kan behövas för att följa hur du mår och upptäcka tecken på återfall.