Undernäring

Undernäring i Sverige förekommer oftast hos äldre personer. Detta trots att de flesta äldre har bra matvanor. I och med undernäring ökar risken för försämrad sårläkning samt muskelfunktion och nedsatt hjärt- och lungfunktion.

Undernäring är en näringsrubbning som kan orsaka en försämrad kroppssammansättning, funktionsförmåga eller sjukdomsförlopp.

Om du lider av undernäring har du en ökad risk för att drabbas av

• förstoppning eller diarré
• nedstämdhet
• minskad muskelstyrka
• försämrad sårläkning
• förändrade kognitiva funktioner
• ökad sårbarhet mot infektioner
• förvirringstillstånd
• nedsatt funktion av hjärta och lungor.

Det är viktigt att se tidiga tecken på undernäring. Det kan dock vara svårt att se. Exempel på tidiga tecken:

• maten äts inte upp
• gammal mat i kylen
• mindre mat köps hem
• försämrad aptit
• kläder, ringar och klockor sitter löst.

Med ökande ålder ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättning som i sin tur ökar risken att utveckla undernäring. Vissa äldre förlorar både lukt- och smaksinne vilket kan leda till minskad matlust.

Andra orsaker till näringsbrist kan vara

• äldre människor som bor ensamma
• om du har sjukdomar med inflammatoriska tillstånd såsom KOL, kronisk hjärtsvikt, njursvikt, cancer och reumatoid
• människor med dåliga tänder eller andra orsaker till tugg- och sväljsvårigheter
• om du har demenssjukdom eller Parkinsons sjukdom
• om du har haft en stroke.

Det är tidskrävande och svårt att återställa näringsbalansen hos en undernärd människa. Därför är det viktigt att försöka förebygga att undernäringen uppstår.

Servera goda och trevliga måltider är ett bra sätt att förebygga undernäring. Man kan dela upp måltiden i förrätt, huvudrätt och efterrätt för att göra måltiden mer aptitlig.

Eftersom dålig tandstatus, tandproteser och muntorrhet kan orsaka undernäring är det viktigt att förebygga detta. En ordentlig mun- och tandvård är därför viktig.

Fysisk aktivitet kan också medföra ökad matglädje. Detta eftersom kroppen förbränner mer under träning och vill därför ha mer mat.

Hur du kan öka aptit och matglädje:

• tänk på måltidens upplägg, smak, doft och variation i konsistensen
• sprid ut måltiderna över dagen, tre huvudmål och tre mellanmål.
• använd näringsdryck vid behov.

När du misstänker att någon lider av undernäring är det viktigt att göra en riskbedömning av personens näringstillstånd. Riskbedömningen visar om personens näringstillstånd och bakomliggande orsaker behöver utredas vidare. Detta för att sedan kunna förebygga åtgärder.

I hälso- och sjukvården är det etablerats en praxis där en riskbedömning göras utifrån tre frågor. Om en fråga stämmer in finns det anledning för hälso- och sjukvården att föreslå en utredning. Dessa frågor är:

• Lider personen av ofrivillig viktnedgång och/eller visar tecken på negativ energibalans?
• Har personen ätsvårigheter? Exempelvis aptitlöshet eller tugg- och sväljsvårigheter.
• Lider personen av undervikt? Alltså har ett BMI som är mindre än 20 för personer under 70 år eller mindre än 22 för personer över 70 år.

Behandlingen vid undernäring handlar om att öka näringsintaget hos den drabbade. Det kan vara genom att

• se över munhälsan. Se till så att personen får de bästa förutsättningarna att äta.
• göra maten mer tilltalande och aptitlig
• sprida ut maten över dagen
• inkludera näringsdryck till kosten
• se över läkemedel.

Du kan också få rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal. Detta kan bli aktuellt för att stödja personer med risk för undernäring eller som redan lider av undernäring. Samtalen går ut på att prioritera och sätta upp mål för matvanor, näringsintag eller fysisk aktivitet.

• Dietist
• Vårdcentral