När du har njursten kan du ha ont i njurarna men även andra symtom som till exempel förändrade toalettvanor och blod i urinen.
Kroppens två njurar producerar urin som innehåller olika ämnen och vatten. Urinen som bildas i njurarna samlas i njurbäckenet innan det rinner ner genom urinledaren till blåsan. Om det finns för hög koncentration av vissa ämnen i urinen kan dessa klumpas samman och bilda njurstenar, som i sin tur kan orsaka smärta och andra besvär. Vid njursten finns behandling att tillgå i form av smärtlindring, men även olika metoder för att ta bort stenarna om de inte passerar naturligt. I de flesta fall passerar dock njurstenarna av sig själva.
Njurarna sitter nära ryggraden långt in i magen, en bit ovanför naveln.
Det är inte alltid som njursten orsakar symtom av något slag. Det är därför inte ovanligt att njursten först upptäcks i samband med någon annan undersökning. I de fall då njursten orsakar problem så kommer symtom väldigt hastigt. Du kan få en skarp smärta i sidan eller ont i ryggen runt njurarna, och smärtan kan även stråla ner mot magen och ljumskarna. Andra förekommande symtom vid njursten är:
Då njursten oftast passerar av sig själv behöver du bara vänta ut besväret om du känner igen symtomen. Om smärtan däremot inte går över – eller om du har feber i kombination med andra symtom på njursten – behöver du söka vård. Feber kan nämligen vara ett tecken på att du utvecklat en infektion som behöver behandlas.
Om du misstänker att du har njursten och urinvägsinfektion på samma gång måste du söka akut vård, annars finns det risk att njurstenarna stängs inne i njurbäckenet. Detta kan orsaka en livshotande blodförgiftning.
Njurstenar brukar oftast komma ut genom urinen inom några få veckor.
Njurstenar bildas när du har för hög koncentration av särskilda ämnen i urinen. Några exempel på den här typen av ämnen är oxalsyra, urinsyra och kalcium. En annan orsak kan vara att urinen innehåller för låg koncentration av ämnen som förebygger stenbildning. Njursten drabbar i regel oftast personer som:
Du kan göra flera saker för att motverka uppkomsten av njursten och återkommande njurstensanfall. Då njurstenarna bildas när urinen blir alltför koncentrerad – exempelvis vid vätskebrist – är det viktigt att dricka ungefär två liter vatten per dag för att motverka njursten. Annan egenvård som rekommenderas vid njursten är följande:
Om du uppsöker en läkare för vård av njursten brukar du först och främst få smärtlindring på plats. Om detta hjälper – och du inte har feber – får du åka hem med ett recept på läkemedel som lindrar smärtan om den kommer tillbaka. Njurstenarna kommer sedan oftast ut av sig själva genom urinen.
Du får återkomma efter några veckor för en röntgen där läkaren kontrollerar om stenarna försvunnit och njurarna fungerar bra. Om stenarna är för stora för att kunna passera naturligt med urinen kan de behöva reduceras i storlek genom en stötvågsbehandling. I vissa fall kommer man inte åt stenarna, och då kan de istället behöva opereras bort genom titthåsteknik.
Om smärtan inte går över – eller om du har feber – måste du i de flesta fall läggas in för vård på sjukhuset. Då kan du behöva få en slang insatt genom huden för att tömma njurbäckenet från urin. Om njurstenarna orsakat en infektion kan också antibiotika behövas.
Om du misstänker njursten på grund av symtom som skarp smärta, blod i urinen eller förändrade toalettvanor är det en god idé att söka vård och få en diagnos. På så vis kan du få rätt behandling i ett tidigt skede och undvika följdbesvär.
Njursten är ett tillstånd som kräver fysisk behandling av en läkare. En nätläkare kan tyvärr inte undersöka, diagnostisera eller behandla njursten.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!