En hälsokontroll för barn är ett hälsobesök där barnets hälsa och utveckling följs, och där barnet undersöks, mäts och vägs. Besöken följer barnhälsovårdens nationella program, och om ett behov upptäcks kan barnet och föräldern få hjälp och stöd tidigt.
Hälsokontroller för barn erbjuds inom barnhälsovårdens hälsobesök från att barnet är nyfött tills barnet börjar i förskoleklass.1 På BVC får ditt barn hälsoundersökningar och vaccinationer från att barnet är nyfött tills barnet börjar i förskoleklass. Du som förälder får stöd och råd om barnets hälsa och utveckling.
Hälsobesöken handlar om hur barnet utvecklas och mår.1 Alla hälsobesök sker fysiskt på BVC eller i familjens hem och utgår från barnhälsovårdens nationella program.2 Programmet är nationellt, men det kan skilja sig lite åt beroende på var du bor.
Vid hälsobesöken kan flera delar ingå:
Vilka delar som är aktuella beror på barnets ålder och på det nationella programmet. Programmet beskriver vilka ämnen och områden som ska samtalas om, undersökas och följas upp för barn i olika åldrar.
Besök kan ske hemma eller på BVC. Alla hälsobesök sker fysiskt på BVC eller i familjens hem. De första veckorna efter att barnet har fötts är besöken täta, och blir med tiden allt mer sällan.1 Ni bjuds in till ett visst antal besök, och antalet besök kan också bero på vad du vill eller behöver.
BVC finns oftast på en vårdcentral eller familjecentral. När barnet börjar förskoleklass är det skolans elevhälsa som tar över ansvaret för barnets hälsovård.1
Hälsokontrollen görs för att se att barnet mår bra och växer som förväntat.1 Vid besöken följer personalen också barnets utveckling och hälsa över tid. På så sätt kan barnets behov uppmärksammas inom ramen för barnhälsovårdens arbete.
Hälsoundersökningen omfattar bedömning och uppföljning av barnets fysiska tillväxt och kroppsliga status.3 Tillväxtkurvor används för att följa hur barnet växer och till viss del hur barnet mår. Barnets vikt, längd och huvudomfång läggs in i tillväxtkurvor.1 Kurvorna jämförs med kurvor som visar genomsnittet för barn i samma ålder, samtidigt som barn i samma ålder kan vara olika långa och väga olika mycket.
Utveckling följs inom flera områden. Det kan handla om hur barnet rör sig, hur språk och tal utvecklas och hur barnet kommunicerar och leker.1 Barn lär sig saker olika tidigt, och barn i samma ålder kan därför utvecklas på olika sätt.
BVC kan tidigt upptäcka hälsoproblem, sjukdomar eller funktionsvariationer hos barn. När ett behov upptäcks kan barnet och du som förälder få hjälp och stöd tidigt.1 Därför är hälsokontrollen också ett tillfälle att uppmärksamma sådant som kan behöva mer stöd eller fler frågor.
Hälsoundersökningar av barn som har migrerat syftar till att uppmärksamma behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och att identifiera sjukdomar hos barn som har migrerat till Sverige.3 För barn som är födda utomlands går personalen igenom vilken hälsovård och vilka vaccinationer barnet har fått och fortsätter sedan med det barnet behöver.
Du kan ta upp frågor om barnets hälsa och utveckling med BVC-personalen. Förälderns oro för barnets utveckling eller beteende är en anledning att prata med BVC-personalen, eftersom du som förälder känner ditt barn bäst och vet hur barnet är hemma och tillsammans med kompisar.1
Samtalen kan handla om barnets sömn, mat, säkerhet och utveckling.1 De kan också handla om hur barnet kommunicerar, leker och rör sig, eller om hur vardagen fungerar hemma och i förskolan. Vilka frågor och funderingar du har kan variera beroende på hur gammalt barnet är.
Det är ni som till stor del avgör vad ni ska prata om vid besöket. Fundera gärna på om du har frågor eller funderingar om ditt barns hälsa och utveckling som du vill prata om under besöket. Om något känns svårt i familjen kan du också prata med personalen på BVC.
Prata och berätta för barnet om besöket och vad ni ska göra.1 Det kan göra att besöket känns spännande och roligt och göra det lättare för barnet att vara med. När barnet är lite äldre kan du prata med barnet för att få veta vad hen tänker, känner och undrar inför besöket.
Inför en del besök skickas oftast en skriftlig inbjudan med information om vad barnet ska få göra vid besöket.1 Läs den gärna tillsammans med barnet. För många barn känns det tryggt och bra att känna igen vad som sedan görs vid besöket.
Har barnet varit oroligt inför besöket är det bra att berätta det när ni kommer till BVC.1 Det kan hjälpa personalen att ta hänsyn till barnets oro under besöket. Barnet ska också få vara delaktigt, och ju äldre barnet är desto mer kan hen berätta om och visa vad hen tycker och känner.
Fundera på om du har frågor eller funderingar om ditt barns hälsa och utveckling som du vill prata om under besöket.1 Skriv gärna ner frågorna om det hjälper dig att komma ihåg dem. Du kan också berätta om sådant du har lagt märke till hemma eller om något som gör dig orolig.
Det brukar fungera bäst om barnet mår bra och är utvilat. Inför synundersökningen är det bra att förbereda barnet på att hen får en lapp eller något annat som täcker ögat.1 Barnet behöver kunna koncentrera sig under synundersökningen, och det behöver vara tyst och lugnt i rummet.
Besök inte BVC om barnet har en infektion, till exempel magsjuka, förkylning eller vattkoppor. Kontakta då i stället en vårdcentral.1 Sjuka barn ska inte vara i väntrummet eftersom de kan smitta andra. Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
Alla har rätt till tolk vid BVC-besök.1 Om det inte finns en person som kan komma till BVC sker tolkningen via telefon med högtalarfunktion. Berätta när du bokar eller bekräftar tiden om du behöver tolk, så att BVC kan planera för det.
Vid hälsobesöket följer sjuksköterskan eller läkaren barnets utveckling genom att prata och leka med barnet och genom att observera hur barnet rör sig, kommunicerar och leker. Besöket anpassas efter barnets ålder och vad som är aktuellt just då. På vissa besök träffar ni både sjuksköterskan och en läkare. Vid andra besök träffar ni sjuksköterskan på BVC. Vilka moment som ingår och när de görs kan skilja sig lite åt beroende på var ni bor.1
Vid 10 månader kan barnet få pröva flera saker i lek. Sjuksköterskan tittar bland annat på följande:
Barnet kan också få resa sig med stöd, gå utmed möbler, leka tittut och slå två klossar mot varandra. Barnet kan få pröva att hålla något med tummen och pekfingret, i ett så kallat pincettgrepp.
Vid 1,5 år får barnet bland annat pröva att gå utan stöd och peka ut kroppsdelar, till exempel näsan eller magen.1 Barnet kan också få bygga torn med klossar, rita med kritor och hämta en sak som någon av er har bett barnet hämta.
Vid 2,5–3 år får barnet pröva olika uppgifter genom lek.1 Det kan till exempel vara att hoppa jämfota, sparka boll och rita cirklar. Barnet kan också få titta på bilder eller olika saker och säga vad de föreställer.
Vid 4 år får barnet pröva att gå balansgång, trä pärlor på en tråd, ange eller peka på basfärgerna rött, gult, grönt och blått, räkna tre saker och rita en huvudfoting.1
Barnet vägs och mäts vid hälsobesöket.1 Huvudets omfång mäts också under vissa besök. Uppgifterna kan sedan följas över tid i barnets tillväxtkurvor.
Vid fyra veckor träffar ni sjuksköterskan och en läkare.1 Läkaren tittar och känner på barnets huvud och hud samt tittar i munnen och ögonen.
Vid samma läkarundersökning lyssnar läkaren på barnets hjärta och lungor med stetoskop.1 Läkaren känner också på magen och tittar på och undersöker könsorganet.
Läkaren känner och tittar på ryggen, armarna, höfterna och benen. Läkaren undersöker också barnets nyföddhetsreflexer och tittar om barnet fäster blicken och kan följa en röd boll med ögonen.
Vid läkarundersökning kan läkaren undersöka hur barnet rör sig genom att titta och känna på barnet.1 Vid 1 års ålder undersöker läkaren bland annat huvudet, huden, munnen, ögonen, magen, könsorganet, ryggen, armarna, höfterna och benen.
Vid 2,5 års besök kan BMI ingå i hälsobesöket.2 BMI kallas isoBMI när det gäller barn.
Vid 4-årsbesöket görs en synundersökning. När barnet är äldre kan barnet själv vara mer delaktigt i samtalet och visa vad det tycker och känner. Vid 2,5–3 år följs även språk och tal upp genom att barnet får titta på saker eller bilder och säga vad de föreställer. Barnet får titta på en syntavla där det oftast finns fyra olika bokstäver, men ibland finns figurer. Sjuksköterskan pekar på en bokstav på tavlan och barnet får peka på samma bokstav på en liten platta.1
Vid synundersökningen kan barnet få en lapp eller något annat som täcker ögat. Vid hörselundersökning och synundersökning behöver barnet koncentrera sig mycket. Därför kan det vara bra med ett tyst och lugnt rum under momenten.1 Om barnet har svårt att genomföra undersökningen kan den behöva göras om vid ett senare tillfälle.
Vid hörselundersökning med lekaudiometri får barnet höra ljud i hörlurar.1 När det piper i lurarna får barnet på något sätt visa att hen har hört pipet, till exempel genom att trä en ring på en pinne eller flytta kulor på en pinne.
Om barnet har svårt att höra får barnet göra en ny undersökning på BVC vid ett senare tillfälle. Om barnet inte heller då verkar höra bra får barnet en remiss till en hörselklinik.
Vaccinationer ges vid flera av de vanliga besöken på BVC. Rotavirusvaccin ges som droppar i munnen.4
Spädbarn får vaccinsprutor i låret. Vid vaccination mot pneumokocker ges vaccinet separat från kombinationsvaccinet, vilket innebär att barnet får två stick vid vaccinationstillfällena.4
Vid 1,5 år får barnet en spruta med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Vanligen får barnet sprutan i låret.
De flesta barn samarbetar gärna vid hälsobesöken, men ibland vill eller kan barnet inte genomföra en uppgift. Då kan barnet få visa eller pröva igen vid ett senare tillfälle.1
Ibland får barnet försöka göra samma sak vid ett senare besök. Det brukar gå lättare då eftersom barnet är mer förberett på vad som ska hända.
Syn- och hörselundersökningar kan behöva göras om vid ett senare tillfälle om barnet har svårt att koncentrera sig.1 För att barnet ska kunna koncentrera sig behöver det vara tyst och lugnt i rummet.
Syn- och hörselundersökningar kan vara jobbiga eftersom barnet behöver koncentrera sig mycket. Det kan göra att undersökningarna behöver göras om vid ett senare tillfälle.1 Ett lugnt och tyst rum kan underlätta barnets koncentration under dessa undersökningar.
Sprutor kan upplevas som otäcka och ibland gör de ont. Du kan finnas till hands, trösta och hålla om barnet när sjuksköterskan eller läkaren ger sprutan. För ett större barn kan du förklara att sticket kan göra lite ont och att det kan spänna lite när barnet får sprutan, men att det snart går över.4
De allra flesta barn får inga eller obetydliga biverkningar av vaccinationer. Biverkningar i samband med vaccinationer går normalt över inom några dagar.4
Efter vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och pneumokocker kan stickstället bli rött och ömt och barnet kan få lättare feber under några dagar. Det kan också bildas en liten knöl på djupet under huden.4
Efter vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund kan barnet få feber och utslag efter någon vecka. Barnet smittar inte av den försvagade formen av sjukdomarna efter vaccinationen. Besvären brukar försvinna inom några dygn.4
Några barn kan få en större rodnad, högre feber och allergiska reaktioner efter vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och pneumokocker, men det är ovanligt. Vid vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund kan några barn få feberkramper, nässelutslag eller lindrig ledvärk, men det är sällsynt.4
Kontakta barnavårdscentralen, skolsköterskan eller sjukvården om du märker något ovanligt hos ditt barn under den närmaste tiden efter vaccinationen. Du kan även själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt till Läkemedelsverket.4
Resultatet från hälsokontrollen handlar om sådant som personalen har sett, hört, samtalat om och mätt vid besöket.1 Uppgifterna används för att följa barnets hälsa och utveckling över tid. Ett enskilt resultat behöver därför ses tillsammans med tidigare uppgifter och kommande besök.
Barnets vikt, längd och huvudomfång läggs in i tillväxtkurvor. Tillväxtkurvorna visar hur barnet växer och jämförs med kurvor som visar genomsnittet för barn i samma ålder.1 Barn i samma ålder kan vara olika långa och väga olika mycket.
Personalen kan också prata om isoBMI. IsoBMI är ett sätt att bedöma barnets vikt i förhållande till längden.1 BMI kallas för isoBMI när det gäller barn.
Vid synundersökningen får du veta direkt efter undersökningen hur det gick. Barn som har svårigheter med synen undersöks igen vid ett nytt besök på BVC. Om barnet inte heller då verkar se bra kan barnet få en remiss till en ögonmottagning.1
Om det finns någon fundering kring barnets hälsa eller utveckling kan barnet behöva en ny undersökning.1 En ny undersökning kan ge personalen mer information om hur barnet mår och utvecklas.
Den nya kontakten är oftast med en sjuksköterska på BVC.1 Ibland är kontakten i stället med en läkare på BVC.
Om det behövs kan BVC ge barnet en remiss till en specialistläkare.1 Det kan till exempel vara en ögonläkare eller en läkare som är specialist på sjukdomar i öronen, näsan och halsen.
Vid uppföljningen av språk och tal får barnet bland annat titta på saker eller bilder och säga vad de föreställer. Om barnet har svårt att klara uppgifterna får barnet en remiss till en logoped.1 En logoped är specialist på tal, språk och kommunikation.
I barnets journal skriver personalen olika saker om barnets hälsa. Det kan till exempel vara tillväxtkurvor och anteckningar efter samtal och besök.1 På många BVC får barnet också en hälsobok där både du och personalen kan göra anteckningar om barnets hälsa och utveckling.
När barnet börjar skolan kan en sammanfattning av journalen lämnas till elevhälsan efter att du och BVC har kommit överens om det.1 Sammanfattningen kan handla om barnets hälsa och om hur det har varit från att barnet föddes.
När barnet börjar förskoleklass tar skolans elevhälsa över ansvaret för barnets hälsovård.1 Elevhälsan erbjuder bland annat hälsobesök, vaccinationer och undersökning av syn och hörsel. Du eller barnet kan kontakta elevhälsan om ni behöver prata med någon där.
På BVC träffar du vanligtvis någon av följande yrkesgrupper:
Besöken kan ske på BVC eller hemma hos familjen. BVC-mottagningen finns oftast på en vårdcentral eller familjecentral.1 Vilka yrkespersoner du träffar och hur besöken ordnas kan därför variera något mellan olika platser.
Du som förälder kan välja vilken BVC-mottagning ditt barn ska gå till. Du kan också byta till en annan BVC utan att ange någon orsak. I vissa regioner kan du välja eller byta BVC genom att logga in på 1177.se.1
BVC-besök kostar ingenting. Alla föräldrar är välkomna, och du har rätt till tolk om du behöver det.1 Om det inte finns en tolk som kan komma till mottagningen kan tolkningen ske via telefon med högtalarfunktion.
På 1177.se kan du hitta vård och läsa om olika mottagningar.
När barnet börjar i förskoleklass tar elevhälsan över ansvaret för barnets hälsovård. Elevhälsan finns för alla barn från förskoleklass till gymnasiet.5
I elevhälsan arbetar bland annat:5
På skolans webbplats brukar du hitta elevhälsans öppettider och kontaktuppgifter.5 Du och barnet kan kontakta elevhälsan var för sig eller tillsammans. Om du inte vet vem du ska kontakta kan du börja med skolsköterskan eller barnets mentor.
På BVC får ditt barn hälsoundersökningar och vaccinationer från att hen är nyfödd tills hen börjar i förskoleklass. När barnet är 5 år sker besöket på BVC. Det är det sista besöket, men ni kan alltid komma för fler besök innan barnet börjar i skolan om ni behöver.1
Ibland vill eller kan barnet inte göra en uppgift vid besöket. Då får hen visa eller pröva vid ett senare tillfälle. Ibland får barnet försöka göra samma sak vid ett senare besök. Eftersom barnet är mer förberett på vad som ska hända brukar det gå lättare då.1
Barnet behöver koncentrera sig mycket när synen och hörseln undersöks. Det kan vara jobbigt, och ibland behöver undersökningarna göras om vid ett senare tillfälle. De barn som har svårt att höra får göra en ny undersökning på BVC vid ett senare tillfälle. Om barnet inte heller då verkar höra bra får barnet en remiss till en hörselklinik.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.