112 – om du eller ditt barn får alarmerande symtom som förlamning, stelhet i nacken eller svår sjukdomskänsla.
Borrelia är en bakteriesjukdom som sprids när fästingar suger blod. Många får ett utslag runt fästingbettet som växer och bleknar.
Fästingen är ett spindeldjur som lätt sätter sig på oss människor när vi rör oss i skogen eller i högt gräs. Då biter de sig fast i vår hud och suger blod. Ett fästingbett i sig ger inga besvär, men det finns en risk att fästingen bär på en särskild bakterie som orsakar sjukdomen borrelia. Fästingen får ofta dessa bakterier från infekterade smågnagare.
De flesta av fästingarna som sprider sjukdomen borrelia återfinns i mellersta och södra delarna av Sverige, och längs kusten vid Östersjön och Bottenhavet. I de här regionerna bär ungefär var tredje fästing på bakterier som ger uppkomst till borrelia. I de norra delarna av landet är andelen fästingar med borreliabakterier betydligt lägre.
Många som blivit smittade av borrelia får inte några symtom eller besvär överhuvudtaget. Man kan uppleva trötthet vid borrelia, men det är ett vanligt symtom för många besvär. När borrelia väl ger symtom är hudrodnad runt fästingbettet vanligast. Hudrodnaden har ett typiskt utseende och brukar även kallas erythema migrans.
Hudrodnad som orsakas av borrelia brukar dyka upp mellan en och upp till fyra veckor efter du blivit biten av en fästing. Vanliga tecken på att en hudrodnad beror på borrelia är:
Andra vanliga och mindre vanliga symtom som borrelia kan ge är följande:
Om borrelia inte behandlas kan det sprida sig till nervsystemet i kroppen. Detta kallas neuroborrelios och drabbar barn oftare än vuxna. Det kan ta upp till tre månader innan typiska symtom för neuroborrelios visar sig, och dessa är följande:
Borrelia och neuroborrelios kan ge upphov till en allvarlig infektion i kroppens nervsystem, men det är ovanligt att det sker idag eftersom man oftast upptäcker det i tid. Det kan i så fall leda till exempelvis koncentrationssvårigheter, minnesstörningar eller förlamningar i kroppen. Infektionen behandlas då med antibiotika, men det kan dröja innan alla symtom försvinner.
En mycket ovanlig följdsjukdom till borrelia är akrodermatit, en form av hudinflammation. Då kan du få svullnader och blåröda missfärgningar på kroppsdelen där fästingen bitit dig. Även detta behandlas med antibiotika, men hudförändringar som uppkommit innan behandlingen brukar bli bestående.
Du kan drabbas av borrelia om en fästing som bär på bakterien biter dig. Fästingar är mest aktiva när det är varmare än fem grader utomhus och därför är risken störst under sen vår, sommar och tidig höst. Du kan få sjukdomen flera gånger.
För att bli smittad behöver fästingen oftast sitta på kroppen under minst 24 timmar. Därför är det viktigt att ta bort en fästing så fort som möjligt efter att den upptäckts på huden.
Du kan inte behandla borrelia genom egenvård. Du kan däremot förebygga sjukdomen genom att klä dig i täckande kläder när du rör dig ute i skog och mark. Det är en god idé att om möjligt stoppa in dina byxor i strumporna. Om du väl har fått en fästing ska du ta bort den så fort som möjligt. Gör det till en vana att undersöka din egen och ditt barns kropp efter att ni varit utomhus för att säkerställa att ingen fästing bitit sig fast på huden.
Det krävs antibiotika för att bli av med en borreliainfektion. Under det första behandlingsdygnet kan hudrodnaden runt fästingbettet bli större, men det försvinner sedan oftast inom ett par veckor. De flesta som drabbas av borrelia blir helt frisk igen, men om behandlingen påbörjats sent kan det ta längre tid innan alla symtom försvinner.
Vid misstanke om borrelia är det viktigt att söka vård och få en diagnos. Ju tidigare du får behandling desto fortare försvinner alla symtom.
En nätläkare kan ofta bedöma hudrodnader vid misstanke om borrelia, och hjälpa dig vidare om du behöver behandling.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!