Stroke

En stroke är ett akut tillstånd som ger syrebrist i hjärnan. Stroke kan orsakas av att ett blodkärl i hjärnan brister eller av en blodpropp i hjärnan. Dessa tillstånd kan i sin tur ha många olika orsaker. Det är ofta äldre personer som drabbas och stroke är en vanlig dödsorsak hos personer som är över 65 år. Medelåldern för insjuknande i stroke är 75 år.

Lindrig stroke behöver inte ge några men eller vara farligt. Komplikationer efter stroke är dock relativt vanligt eftersom syrebristen påverkar hjärnan, framförallt det centrala nervsystemet. Exempel på vanliga komplikationer efter stroke är:

• nedsättning av finmotorisk förmåga

• talsvårighet

• försämrat minne

• depression.

Hur du påverkas efter en stroke beror mycket på vilken hjärnhalva som drabbats. Halvsidig förlamning är till exempel relativt vanligt. Stroke är både en vanlig dödsorsak och en vanlig orsak till bestående handikapp. Man kan ha normal livslängd efter en stroke, men har du fått det en gång är tyvärr risken förhöjd för att det händer igen. Särskild om orsaken är en livsstilsfaktor som inte åtgärdas.

Vad finns det för olika typer av stroke?

En speciell variant av stroke är transitorisk ischemisk attack som förkortas TIA. Det kan även kallas för tyst stroke. TIA beror på en blodpropp som för en kort stund hindrar cirkulationen i ett mindre kärl i hjärnan. Det är inte lika allvarligt som en vanlig stroke men ska alltid uppmärksammas, eftersom en större blodpropp ofta kommer efter en TIA.

Stroke kan ge olika symtom beroende på var i hjärnan det har uppstått en skada. Vanligtvis så handlar det om en kombination av flera av dessa symtom:

• domningar eller förlamning, ofta på ena halvan av kroppen till exempel i ansiktet, benen och armarna

• sluddrande tal

• anfall av yrsel

• huvudvärk

• problem med synen på ena ögat eller båda

• förvirring och svårighet att förstå vad andra säger

• försämrad balans.

Symtomen kommer ofta mycket snabbt vid stroke, det är en markant förändring från ena stunden till den andra. En tyst stroke ger liknande symtom men ofta så svaga att du inte ens märker att du har fått en stroke. De brukar också försvinna efter omkring en timme.

Hur börjar en stroke?

Det första tecknet på stroke är ofta en nedsättning av känseln eller en påverkan på synfältet.

Det finns flera olika anledningar till varför man kan drabbas av stroke. Det handlar dels om olika sjukdomstillstånd men också om livsstilsfaktorer och ärftlighet. Här är vad som brukar beskrivas som de största riskfaktorerna:

• diabetes

• åderförkalkning

• rökning

• högt blodtryck

• stress

• fetma

• dålig kondition

• förmaksflimmer.

Det viktigaste är att du eller någon annan ringer 112 om du drabbas av en stroke. Om du misstänker att någon har fått en stroke är det bra att försöka lugna personen om denne känner sig orolig eller förvirrad. Om hjärtat stannar eller om andningen upphört behövs första hjälpen tills vårdpersonal har kommit och kan ta över.

Du kan förebygga stroke genom ändrade vanor och på så sätt förbättra din livsstil. Att sluta röka och att dricka mindre alkohol är exempel på åtgärder som minskar risken för stroke. Att försöka minska stressen är en annan faktor som kan förebygga stroke. Lever du stillasittande så kan så lite som 30 minuters promenad varje dag innebära en stor positiv förbättring. Att gå ner i vikt och få ner det skadliga kolesterolet i blodet kan också göra skillnad.

Stroke behandlas på olika sätt beroende på vad som är orsaken och vilka skador som har uppstått. I ett akut skede kan man behöva sätta in propplösande läkemedel och se till så att hjärnan får syre. Vid blödning kan det vara nödvändigt med operation. Trombektomi är en akut behandling som innebär att en blodpropp tas ut med hjälp av en slang.

Det finns flera läkemedel som kan ges för att minska risken för nya proppar och hjärnblödningar. Till exempel blodförtunnande läkemedel och läkemedel mot högt blodtryck eller för högt kolesterol. Det är viktigt att göra uppföljningar efter en stroke. Om en stroke givit men på grund syrebrist i hjärnan är det ofta nödvändigt med rehabilitering. Det gäller om du till exempel lider av talsvårigheter, blir förlamad eller om du får problem med minnet efter en stroke.

Diagnos vid stroke ställs ofta med hjälp av ett stroke-test. Du kan genomföra testet om du misstänker att en person har fått en stroke. Det kallas ofta för AKUT-testet där de tre första bokstäverna motsvaras av något du kan kontrollera mycket snabbt.

• Ansikte – har personen förlorat kontrollen över muskler i ansiktet?

• Kroppsdel – har personen svårt att stå eller lyfta armarna?

• Uttal – är talet sluddrigt, har personen svårt att hitta ord eller upprepa en mening?

Den avslutande bokstaven, T, fungerar som en påminnelse om att det är bråttom att söka hjälp vid misstänkt stroke. För att säkert fastställa att någon har fått en stroke kan man behöva lokalisera var i hjärnan skadan sitter och det är något som görs på sjukhus.

• Vårdcentral

• Akutsjukvård

• Närakut

• Neurolog

Kan stroke behandlas av nätläkare?

Nej, en nätläkare kan inte hjälpa dig vid en stroke.