Magsjuka – symtom, orsaker och behandling

En del bakterier kan bilda gift i mat eller i tarmen och göra att du blir magsjuk. Giftet kan finnas kvar i maten även om maten hettas upp så att bakterierna dör. Det kan hända när mat har förvarats vid fel temperatur under en längre tid.

Parasiter i tarmen kan också orsaka magsjuka. Giardia är den vanligaste tarmparasiten som kan orsaka magsjuka.

Vanliga smittämnen

Det finns flera virus, bakterier och parasiter som kan orsaka magsjuka. Några av de vanligaste är:

• Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus.⁴
• Norovirus och sapovirus är två typer av calicivirus.⁴
• Rotavirus är en vanlig orsak till magsjuka hos barn mellan sex månader och två år.²
• Giardia är den vanligaste tarmparasiten som kan orsaka magsjuka.
• Campylobacter är den bakterie som orsakar magsjuka hos flest personer.²

Norovirus och sapovirus kan förekomma i alla åldrar. Sapovirus förekommer framför allt hos barn. Calicivirus kan spridas genom smitta mellan personer och genom mat eller dryck som har förorenats av en sjuk person.

Rotavirus var tidigare vanligt hos barn under två år. Rotavirus kan även orsaka diarré hos äldre. Vaccin mot rotavirus ingår i vaccinationsprogrammet för barn sedan 2019.

Campylobacter kan smitta både i Sverige och utomlands. Andra bakterier som kan orsaka magsjuka är salmonellabakterier, olika typer av coli-bakterier och shigella. Salmonella sprids genom dryck och mat som har hanterats på ett felaktigt sätt.

Bakterien Staphylococcus aureus kan bilda gift i mat. Den är vanlig vid variga sår. Bakterien Clostridium perfringens kan också orsaka matförgiftning genom giftbildning. Bacillus cereus kan bilda två olika gifter som kan orsaka magsjuka.

Smittvägar, resor och ärftlighet

Magsjuka kan smitta genom nära kontakt med en smittad person. Magsjuka kan också smitta genom mat som inte är ordentligt tillagad eller som har förvarats för varmt. Du kan även smittas genom förorenat vatten eller genom mat som har sköljts i förorenat vatten och sedan inte tillagats.

• Magsjuka kan smitta genom nära kontakt med en smittad person.
• Magsjuka kan smitta genom mat som inte är ordentligt tillagad eller har förvarats för varmt.²
• Du kan smittas genom att dricka förorenat vatten.
• Du kan smittas genom mat och dryck som har hanterats av en person som är sjuk.
• Du kan smittas genom mat som har sköljts i förorenat vatten och sedan inte tillagats.

Många som får bakteriell magsjuka har smittats utomlands.² Bakterier som salmonella förvärvas oftare utomlands, även om bakteriell magsjuka också kan smitta i Sverige. Turistdiarré är ett samlingsnamn på besvär med lös mage som du kan få under resor.

Vissa personer verkar aldrig få vinterkräksjuka även om de utsätts för viruset.⁴ Det beror troligtvis på en medfödd motståndskraft. Risken att få vinterkräksjuka verkar minska hos vissa personer på grund av genetiska egenskaper.¹

Det finns också andra orsaker till kräkningar och diarré än infektioner. Sjukdom eller stress kan orsaka ont i magen, diarré eller kräkningar. Läkemedel kan också göra att du mår illa, får ont i magen och får lös avföring. Om du är osäker på om besvären beror på magsjuka eller en biverkning av ett läkemedel kan du läsa mer i avsnittet om symtom och söka vård vid behov.

Symtomen kan ge vissa ledtrådar om vilken typ av infektion det kan röra sig om, men det går inte att säkert avgöra orsaken enbart utifrån hur du mår. Infektioner i tarmen kan ge allt från lindriga besvär till kraftiga diarrétillstånd.

Vid olika infektioner kan följande symtom förekomma:

• Kräkningar kan vara det dominerande symtomet vid virusinfektioner.³
• Vattnig diarré utan hög feber kan förekomma vid virusinfektioner.³
• Blodig diarré och feber kan förekomma vid infektioner med Campylobacter, Salmonella och Shigella.³
• Subakut, återkommande diarré med viktnedgång kan förekomma vid Giardia-infektion.³

Vid infektioner med Campylobacter, Salmonella och Shigella kan blodig diarré förekomma tillsammans med feber. Vid Giardia-infektion kan diarrén vara återkommande och pågå under en längre tid, och viktnedgång kan förekomma.

De flesta tarminfektioner läker av sig själva inom sju till fjorton dagar. Besvär vid infektiösa diarrésjukdomar kan i vissa fall bli långdragna och pågå i veckor eller månader.³

Vinterkräksjuka brukar däremot ge ett snabbt insjuknande. Vid vinterkräksjuka är sjukdomen självläkande inom några dygn.¹

Sjukdomsförloppet är oftast kortvarigt och godartat vid infektiösa diarrésjukdomar. Det finns samtidigt infektioner där diarrén blir långvarig eller återkommer. En återkommande diarré kan ibland komma tillsammans med andra besvär. Vid Giardia-infektion kan du även få gaser i magen och gå ner i vikt. Vid Cryptosporidium-infektion kan återkommande diarré förekomma tillsammans med magkramper, viktnedgång och trötthet. Även amöbainfektion kan ge besvär som utvecklas under en längre tid, från lindrig diarré till blodig dysenteri. Symtombilden kan alltså se olika ut beroende på infektion, och samma symtom kan förekomma vid flera olika infektioner.³

Hur länge symtomen varar kan därför skilja sig mellan olika tarminfektioner. Kräkningar, diarré, feber och ont i magen kan förekomma tillsammans vid infektiösa diarrésjukdomar.

När du ska söka vård akut

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:²

• Du har blodiga diarréer.²
• Du har hög feber och frossa.²
• Du har mycket ont i magen, och det går inte över trots att du har kräkts eller har haft diarré.²

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.²

Blodiga eller kaffesumpsliknande kräkningar är ett skäl att ringa 112 eller åka till akutmottagning. Förvirring eller att personen inte reagerar som vanligt kräver omedelbar hjälp via 112 eller akutmottagning.⁵

Om du är osäker på hur allvarliga symtomen är kan du läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.

Undersökning och bedömning

Läkaren kan undersöka dig genom att känna på magen. Blodtryck och puls kan också mätas vid undersökningen. Hud och slemhinnor i munnen kan undersökas för att se om du har vätskebrist.

• Läkaren kan känna på magen.²
• Blodtryck kan mätas.²
• Puls kan mätas.²
• Hud och slemhinnor i munnen kan undersökas för tecken på vätskebrist.²

Undersökningen ger vårdpersonalen mer information än samtalet ensamt. Bedömningen kan bland annat handla om hur du mår och om du har tecken på vätskebrist. Vid infektiös diarré ingår även bedömning av vätskebrist, till exempel genom att undersöka torra slemhinnor samt mäta puls och blodtryck.

Prover och diagnostik

Du kan behöva lämna både blodprov och urinprov. Avföringsprov kan tas om läkaren misstänker att magsjukan beror på virus, bakterier eller tarmparasiter.²

• Blodprov kan behöva tas.
• Urinprov kan behöva tas.
• Avföringsprov kan tas om läkaren misstänker virus, bakterier eller tarmparasiter.

Vinterkräksjuka diagnostiseras oftast genom en klinisk bedömning. Det betyder att läkaren väger samman det du berättar med symtomen och undersökningen. PCR kan användas på avföringsprov för att påvisa calicivirus.¹ Ett sådant prov är oftast aktuellt i början av ett utbrott.

Vid misstanke om infektiös diarré kan avföringsprov analyseras med PCR. PCR-baserad diagnostik kan följas av odling när ett resultat behöver bekräftas eller när bakterien behöver typbestämmas.³ Vilka analyser som görs beror på frågeställningen och på vilka analyser det lokala laboratoriet utför.

Om läkaren misstänker tarmparasiter kan analys göras med PCR eller mikroskopi. Mikroskopi kan ge en bredare analys, men PCR ger bara svar på de smittämnen som ingår i analysen. Vid långvariga eller återkommande diarréer kan provtagning för tarmparasiter bli aktuell. Vid tecken på vätskebrist kan vätskebalansprover tas. Sådana prover kan bland annat omfatta natrium, kalium och kreatinin.³

Antibiotika behövs oftast inte om magsjukan har orsakats av bakterier. Effekten av antibiotika är då ofta liten. Antibiotika kan ibland göra att det tar längre tid innan du blir frisk. Bakterierna kan dessutom bli motståndskraftiga mot antibiotika om det används i onödan.² Antibiotikabehandling kan också förlänga bärarskap av Salmonella.

Antibiotika kan ändå förskrivas vid vissa typer av magsjuka.⁶ Behandling av specifika bakterier och parasiter följer särskilda behandlingsdokument. Amöbainfektion behandlas med antibiotika.⁷ Vissa andra infektioner i mage och tarm kan också behöva särskild behandling, till exempel shigellos och giardiasis.

Antibiotika kan behöva övervägas vid en svår sjukdomsbild, allmänpåverkan, frekventa diarréer och hög feber. Det kan också vara aktuellt hos personer med hög ålder, nedsatt immunförsvar eller annan allvarlig sjukdom. Vilket läkemedel som i så fall används avgörs av läkare utifrån misstänkt orsak och sjukdomens svårighetsgrad.

Läkemedel vid samtidig sjukdom

Njurarna kan skadas om du får i dig för lite vätska och samtidigt tar vissa läkemedel.² Det gäller bland annat läkemedel mot hjärtsvikt, läkemedel mot typ 2-diabetes som innehåller metformin och vissa läkemedel mot högt blodtryck. Om du har en långvarig sjukdom och använder sådana läkemedel behöver du prata med din läkare.

Har du diabetes bör du kontrollera blodsockernivån regelbundet när du är magsjuk.² Det gäller både diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Magsjuka kan påverka situationen för dig som behandlas för diabetes, eftersom sjukdomen kan göra det svårare att få i sig tillräckligt med vätska.

Om du använder p-piller och blir magsjuk är det inte säkert att p-pillret skyddar mot graviditet.² Kräkningar och diarré kan därför påverka skyddet mot graviditet. Läs informationen som hör till just ditt preventivmedel eller fråga vården om du behöver råd om ditt skydd.

Behandlingen kan alltså variera beroende på hur mycket vätska du har förlorat, om du har svåra kräkningar och vilken orsak magsjukan har. Vid lindrigare besvär räcker det ofta med vätska och vila, medan svårare vätskebrist kan kräva sjukhusvård och dropp.

Lindra besvär

Diarré kan göra att det svider och gör ont runt ändtarmens öppning. Tvätta eller duscha rumpan i stället för att torka med papper. Torka dig försiktigt efteråt, gnid inte.² Smörj runt ändtarmens öppning med en fet kräm eller salva.⁴ Det går också bra att använda oljor för huden, eller barnolja.²

Det finns läkemedel som kan stoppa diarrén tillfälligt, till exempel inför en flygresa. Exempel på sådana läkemedel är läkemedel som innehåller något av de verksamma ämnena loperamid eller racekadotril. Dessa läkemedel bör inte användas längre än två till tre dagar, om inte en läkare har ordinerat det.² Läs noga på läkemedelsförpackningen eller i bipacksedeln. Du kan också fråga på ett apotek.

Minska smittspridning

Tvätta händerna med flytande tvål och vatten före varje måltid och efter varje toalettbesök. Det räcker inte att bara använda handsprit.² Tvätta också händerna efter att du har hjälpt någon på toaletten. Att tvätta händerna är effektivt för att få bort både virus och bakterier.

Använd en egen handduk eller pappershanddukar. Undvik att laga mat så länge du har symtom på magsjuka.² Smitta kan spridas genom mat och dryck som hanterats av en person som är sjuk.

Se till att vara helt frisk innan du går tillbaka till arbete, skola eller andra aktiviteter. Stanna hemma i minst ett dygn efter att du senast kräktes eller hade diarré. Barn som går på förskola eller familjedaghem kan gå tillbaka dit när de äter som vanligt och det har gått minst två dygn utan att de har kräkts eller haft diarré.²

Förebyggande hygien och matvanor

Du kan minska risken att själv bli magsjuk genom att tvätta händerna innan du börjar laga mat och direkt efter att du hanterat rått kött eller fågelkött. Det är extra viktigt när du lagar kyckling. Använd olika knivar och skärbrädor för kött och grönsaker. Diska knivar och skärbrädor noggrant mellan varje användning. Kyl varm mat snabbt och förvara den sedan kallt. Undvik att laga mat om du har variga sår på händerna, eftersom bakterier från såren kan göra andra sjuka.² Det är extra viktigt när du har skurit kyckling. Tvätta också händerna.

Genomstek alltid kyckling. Då dör bakterierna som kan finnas i den. Koka frysta importerade hallon innan de äts.² Mat som har sköljts i förorenat vatten och sedan inte tillagats, till exempel frysta bär, kan sprida smitta. Du kan läsa mer om orsaker och smittvägar i avsnitten om orsaker till magsjuka och symtom vid magsjuka.

Du ska förstå informationen du får av vårdpersonalen och kan ställa frågor om det behövs. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska eller har en hörselnedsättning.⁸