Högt blodtryck – symtom, orsaker och behandling

Även hög konsumtion av koksalt, rökning, låg fysisk aktivitet och vissa miljöfaktorer har kopplats till högt blodtryck. Högt blodtryck kan också förekomma under graviditet. Lakrits kan höja blodtrycket hos vissa personer, även i små mängder.

Ålder och ärftlighet

Blodtrycket ökar med åldern, framför allt det övre blodtrycket.¹ Det är den vanligaste typen av förhöjt blodtryck. Förändringen sker alltså inte bara hos personer som har andra tydliga riskfaktorer.

Ärftliga gener kan bidra till högt blodtryck.¹ Ärftlighet kan påverka blodtrycket tillsammans med ålder och andra riskfaktorer. Risken är högre om nära biologiska släktingar har haft högt blodtryck.⁴ Familjehistoria är alltså en riskfaktor, men den avgör inte ensam om du får högt blodtryck.⁵ Även rökning, övervikt eller obesitas, hög konsumtion av koksalt och hög alkoholkonsumtion kan påverka risken. Långvarig psykosocial stress kan samverka med andra orsaker. Förändringar i blodkärlens styvhet har också beskrivits som en del av det åldersrelaterade stigande blodtrycket.³

Det är vanligt att flera riskfaktorer finns samtidigt. Riskfaktorerna kan därför finnas hos samma person utan att någon av dem ensam förklarar blodtrycket. Exempel på sådana faktorer är rökning, låg fysisk aktivitet och rubbningar i blodfetterna. Nedsatt insulinkänslighet eller diabetes kan också ingå bland faktorer som ofta förekommer tillsammans med högt blodtryck. Hur riskerna samverkar påverkas dessutom av ålder och eventuella tecken på organskada.³ Exempelvis kan ärftlighet, åldrande och övervikt tillsammans påverka risken mer än någon av faktorerna ensam. Att högt blodtryck finns i familjen betyder därför inte att du säkert kommer att få det, men det är en omständighet som kan ha betydelse.

När en annan sjukdom eller ett läkemedel ligger bakom

Hos drygt var tionde person beror högt blodtryck på en underliggande sjukdom.¹ Den typen kallas sekundärt högt blodtryck och innebär att en annan sjukdom eller ett annat tillstånd orsakar blodtrycksökningen. Sekundärt högt blodtryck kan också orsakas av vissa läkemedel.² Bland de beskrivna orsakerna finns diabetes, sjukdom i njurarnas blodkärl och sjukdom i själva njurvävnaden. Hormonella orsaker kan vara överproduktion av aldosteron eller andra hormonrubbningar. Graviditetshypertoni är ytterligare en möjlig bakomliggande orsak.⁶ Det är vanligare att misstänka en sådan orsak om du är ung och har mycket högt blodtryck.

Njursjukdom eller hormonrubbning kan ligga bakom högt blodtryck.¹ Vid vissa hormonrubbningar bildas för stora mängder av hormoner som kan höja blodtrycket. Andra sjukdomar och graviditetskomplikationer kan också vara bakomliggande orsaker.

P-piller kan vara en orsak till sekundärt högt blodtryck.¹ Läkemedel kan alltså i vissa fall bidra till att blodtrycket stiger. När högt blodtryck beror på en underliggande sjukdom eller ett läkemedel riktas vårdens bedömning mot den möjliga orsaken.

Ibland beror högt blodtryck på flera olika faktorer samtidigt, och ibland finns ingen enskild underliggande sjukdom. Du kan därför ha högt blodtryck även om du inte känner till någon särskild orsak. Ärftlighet och ålder kan ha betydelse även när ingen annan sjukdom har hittats.

• Du kan få yrsel.⁵
• Du kan få hjärtklappning.⁵
• Du kan bli förvirrad eller få andra förändringar i hur du tänker.⁵
• Du kan få svullnad.⁵
• Du kan kissa mindre än vanligt.⁵
• Du kan få krampanfall.⁵

Synförändringar kan förekomma vid högt blodtryck.⁶ Sök inte en förklaring enbart utifrån ett enskilt symtom, utan utgå från både hur du mår och vad blodtrycksmätningen visar. Vid kraftigt förhöjda värden tillsammans med symtom behöver du följa råden nedan.

När ska du söka vård akut?

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

• Du är gravid och har vid upprepade blodtrycksmätningar ett blodtryck på 140/90 eller högre.¹
• Du har ett blodtryck på 180/110 eller mer och mår dåligt, har huvudvärk eller andra symtom.¹

Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.¹

Gränsen gäller efter upprepade undersökningar. Det första talet är det övre blodtrycket och det andra talet är det undre blodtrycket.

Blodtrycket kan delas in i olika grader beroende på hur höga värdena är:

• Blodtryck på 140–159/90–99 motsvarar grad 1, alltså lätt högt blodtryck.³
• Blodtryck på 160–179/100–109 motsvarar grad 2, alltså måttligt högt blodtryck.³
• Blodtryck på 180/110 motsvarar grad 3, alltså svårt högt blodtryck.³

Det är möjligt att bara det övre eller bara det undre blodtryckstalet är för högt.⁵ Därför tittar vården på båda talen när mätningen bedöms. Ett högt övre tal med ett lägre undre tal kan alltså ändå innebära högt blodtryck.

Undersökningar vid utredning

Läkaren gör vanligtvis en kroppsundersökning efter flera mätningar som visat högt blodtryck. Du får lämna ett eller flera blodprov och ofta också ett urinprov. Ett EKG kan också ingå i utredningen.¹

Undersökningarna används för att bedöma om blodtrycket har påverkat organ i kroppen. Blodprov kan ge information som behövs i den första utredningen. Blodproverna kan bland annat mäta kalium, kreatinin, blodsocker, kolesterol och triglycerider. Urinprovet kan undersöka äggvita, socker och blod i urinen.³ Resultaten från proverna vägs samman med blodtrycksvärdena och den kroppsliga undersökningen. Urinprov kan ge annan viktig information om hur kroppen påverkas.

Urinprovet kan visa om njurarna har påverkats av högt blodtryck eller diabetes genom att mäta äggvita i urinen.¹ EKG kan användas för att undersöka om högt blodtryck har påverkat hjärtat.

I en mer omfattande utredning kan blodprover bland annat omfatta kalium, kreatinin, blodsocker, kolesterol och triglycerider. Urinprover kan bland annat undersöka äggvita, socker och blod i urinen. Vilka prover som behövs beror på den samlade bedömningen av dina mätningar och undersökningar.

Om blodtrycket är högt i vården men inte hemma kan vården behöva kontrollera värdena med hemmamätning eller en bärbar mätare. Det är därför viktigt att berätta vilka värden du har fått hemma och när de mättes. Ta gärna med dina uppmätta värden till besöket, så att vården kan jämföra dem med mätningarna på mottagningen.

Typer av blodtryckssänkande läkemedel

Det finns flera läkemedelsgrupper som kan användas vid högt blodtryck. Vilken grupp läkaren väljer kan bero på hur högt blodtrycket är, vilka besvär du har och om du har andra sjukdomar. För de flesta går det att hitta ett läkemedel som passar.

• Vätskedrivande läkemedel, som också kallas diuretika, används för att sänka blodtrycket.⁹
• ACE-hämmare är en läkemedelsgrupp som används vid högt blodtryck.⁹
• Angiotensinreceptorblockerare, som kallas ARB, är en läkemedelsgrupp som används vid högt blodtryck.⁹
• Kalciumflödeshämmare är en läkemedelsgrupp som används vid högt blodtryck.⁹
• Betablockerare är en läkemedelsgrupp som används vid högt blodtryck.⁹

Vätskedrivande läkemedel minskar mängden salt och vätska i kroppen på olika sätt. Tiaziddiuretika minskar blodvolymen något och vidgar samtidigt de mindre blodkärlen. Loopdiuretika minskar kroppens överskott av vätska och kan avlasta hjärtat. Vätskedrivande läkemedel kan påverka kroppens saltbalans, framför allt genom att mängden kalium minskar.

ACE-hämmare minskar halten av ett ämne som får blodkärlen att dra ihop sig. När de små pulsådrorna vidgas minskar blodtrycket. Torrhosta, yrsel, huvudvärk, hudutslag, illamående och magbesvär kan förekomma som biverkningar av ACE-hämmare.

ARB minskar den blodtryckshöjande effekten av samma ämne i kroppen. När blodkärlen vidgas sänks blodtrycket. Yrsel, huvudvärk och magont kan förekomma vid behandling med ARB.

Kalciumflödeshämmare minskar flödet av kalcium till muskelcellerna i hjärta och blodkärl. Vissa av dessa läkemedel sänker pulsen och bromsar hjärtats arbete, medan andra kan öka pulsen. Huvudvärk, trötthet, illamående, yrsel och svullnad vid vristerna kan förekomma.

Betablockerare dämpar effekten av stresshormoner på hjärta och blodkärl. Då sjunker pulsen och blodtrycket, och hjärtat arbetar lugnare. Yrsel, trötthet, sämre ork, huvudvärk, illamående, magbesvär samt kalla händer och fötter kan förekomma.

Det finns även andra läkemedel, till exempel alfareceptorblockerare och centralt verkande läkemedel. De används mer sällan, främst som tillägg om du inte tål flera av de vanligaste läkemedlen eller har mycket svårbehandlat blodtryck.

Kombinationer, behandlingsmål och behandlingstid

För de flesta behövs vanligtvis två eller flera olika blodtryckssänkande läkemedel för att blodtrycket ska sänkas tillräckligt mycket.¹ Vid lite högre blodtryck och andra förhöjda riskfaktorer kan läkaren välja två läkemedelsgrupper redan från början. Det finns tabletter som innehåller två olika läkemedel.

Kombinationen av ändrade levnadsvanor och läkemedel gör särskilt god nytta.⁹ Kombinationsbehandling ger oftast bättre effekt med lägre doser av två medel än maximerade doser av enstaka läkemedel.³ Vanliga kombinationer är vätskedrivande läkemedel tillsammans med ACE-hämmare eller ARB, samt ACE-hämmare tillsammans med kalciumflödeshämmare.

För de flesta är målet att medelblodtrycket ska vara under 140/90, ofta under 130/80.¹ Det lägre intervallet kan vara aktuellt om du har diabetes, njursjukdom eller mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom. Behandlingsmålet behöver vägas mot eventuella biverkningar.

Blodtrycksläkemedel behöver ofta tas under lång tid, ibland resten av livet.¹ Läkemedlen påverkar blodtrycket så länge du tar dem, vilket gör att behandlingen ofta blir livslång. Efter en längre tid med lägre blodtryck kan läkemedelsbehandlingen ibland minskas, och i vissa fall kan tabletterna avslutas helt. Då behöver blodtrycket fortfarande kontrolleras regelbundet.

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter, men alla får inte biverkningar. Besvärliga biverkningar ska tas upp med läkare. Du kan behöva få en annan dos, prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.⁹

Behandling när annan sjukdom orsakar högt blodtryck

Sekundärt högt blodtryck innebär att blodtrycket är förhöjt på grund av en underliggande sjukdom eller ett annat tillstånd. Vid sekundärt högt blodtryck riktas behandlingen mot den underliggande sjukdomen när det är möjligt.⁶ Om orsaken kan behandlas kan blodtrycket ibland normaliseras helt eller delvis.

Under tiden och när behandling av grundorsaken inte är möjlig behöver blodtrycket behandlas med läkemedel.

Behandling av diabetes eller njursjukdom kan påverka valet av blodtrycksläkemedel.⁹ Vid njursjukdom kan ACE-hämmare eller ARB användas som basbehandling, särskilt när njurarna behöver skyddas. Vätskedrivande läkemedel kan behöva ingå i kombinationen.

Vid sekundärt högt blodtryck behövs ofta flera läkemedel. Två till fyra läkemedel kan bli nödvändiga, och sådana patienter behöver ofta specialistvård åtminstone i ett tidigt skede.

Om du väger för mycket kan en viktminskning på några kilo sänka både blodtrycket och halterna av skadliga blodfetter och blodsocker.¹ Tillsammans kan detta bidra till att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

Alkohol kan påverka blodtrycket. Det är vanligt att få högt blodtryck av att dricka alkohol. Även en minskning av alkoholen kan därför vara ett sätt att påverka blodtrycket utan att du behöver sluta helt. Blodtrycket kan sjunka till en bra nivå om du minskar mängden alkohol eller slutar dricka.¹

Mat, salt och lakrits

En allsidig och varierad kost kan hjälpa dig att hålla blodtrycket på en bra nivå. Allsidig kost betyder att måltiden innehåller flera sorters livsmedel.¹

Tallriksmodellen kan hjälpa dig att fördela maten på tallriken och få en bra balans i måltiden. En hälsosam måltid kan innehålla grönsaker, rotfrukter, frukt, fullkornsprodukter och mjölkprodukter. Mat med omättat fett finns bland annat i fet fisk, vegetabiliska oljor, nötter, mandel och avokado.¹ Att fördela maten över dagen kan också vara en del av en bra måltidsordning. För de flesta kan frukost, middag, kvällsmat och ett till tre mellanmål vara en bra fördelning.

• Grönsaker, rotfrukter och frukt ger kostfibrer, vitaminer och mineraler.
• Försök att ha grönsaker vid varje huvudmåltid.
• Två eller tre frukter om dagen är lagom.
• Nötter, fröer, potatis, fullkornsprodukter och mjölkprodukter innehåller viktiga mineraler.
• Mat med omättat fett finns till exempel i vegetabiliska oljor, flytande margarin, bordsmargarin, fet fisk, nötter, mandel och avokado.

Mindre salt rekommenderas om du har högt blodtryck. Salt kallas också natriumklorid. Du kan till exempel använda mineralsalt med jod i stället, eftersom det innehåller mer kalium. Att minska på salt innebär också att vara uppmärksam på salt mat och på hur mycket extra salt du använder. För vissa personer kan ett byte till mineralsalt med jod vara ett alternativ.¹

Effekten av mindre salt varierar mellan olika personer.¹ Minskningen har störst betydelse hos vissa äldre personer och hos personer vars höga blodtryck beror på ärftliga gener.

Lakrits kan höja blodtrycket hos vissa personer.¹ Även små mängder lakrits kan påverka blodtrycket hos dessa personer.

Stress, nikotin och stöd

Stress kan vara en orsak till högt blodtryck. Fysisk aktivitet kan motverka stress.¹ När du rör på dig kan kroppen lättare ta hand om sådant som kan vara skadligt, till exempel förhöjda halter av stresshormonerna adrenalin och kortisol.

Mindfulnessövningar kan vara något att prova för att minska stress.¹ Det är övningar i så kallad mindfulness. Du kan prova mindfulness i den form som passar dig, eftersom 1177 beskriver övningarna som något du kan pröva vid stress.

Att sluta röka minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.¹ Rökstopp är alltid bra och kan vara en viktig del av dina levnadsvanor.

Nikotin i snus drar samman blodkärlen.¹ Snusning kan därför innebära risker.

En vårdcentral kan ge stöd och hjälp med levnadsvanor. Stödet kan handla om att hitta förändringar som fungerar i din vardag och att följa upp hur det går. Du kan också kontakta en vårdcentral för att få stöd och hjälp.¹ Du kan kontakta en vårdcentral om du vill ha hjälp att förändra matvanor, rörelse, alkoholvanor eller tobaks- och snusvanor.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.¹ Det innebär att du kan välja en mottagning som passar dig, även om den ligger i en annan del av landet. Du kan också vara delaktig i valet genom att ställa frågor till vårdpersonalen om hur vården planeras.

Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹ Vårdcentralen kan då bedöma om du behöver specialistvård och hjälpa till med remissen. Vid vissa former av högt blodtryck kan specialistvård behövas, och uppföljningen kan då ske mellan allmänläkare och specialist.⁶

Behöver alla läkemedel?

Vissa behöver bara förändra sina levnadsvanor, medan andra också behöver läkemedel. Vid en lätt förhöjning av blodtrycket kan ändrade levnadsvanor ibland räcka. Om det inte räcker kan läkemedel behövas för att sänka blodtrycket, och vissa behöver mer än ett läkemedel.¹