Hjärntumör – symtom, orsaker och behandling

Ärftlighet och genetiska syndrom

En del vuxna och barn har en ärftligt ökad risk, men det är ovanligt. Vissa ovanliga genetiska syndrom kan öka risken för hjärntumör.¹ Neurofibromatos typ 1 och 2, tuberös skleros och Turners syndrom hör till de genetiska tillstånd som anges som riskfaktorer.⁴

Att en genetisk risk finns betyder inte att du säkert får en hjärntumör. Det beskriver en ökad risk hos vissa personer. Om flera i familjen har ovanliga sjukdomar eller hjärntumör kan ärftlighet behöva bedömas av vården.

Epileptiska anfall kan vara krampanfall som kommer plötsligt. En del får symtom som bara de själva märker, men som kan bli starkare med tiden. Svagheten kan sprida sig, och en del får svårt att svälja. Vid hjärntumör utvecklas förlamningar långsammare än vid stroke, där symtomen kommer plötsligt.¹

Synpåverkan kan till exempel innebära ett begränsat synfält, skelning eller dubbelseende. Hörseln kan bli sämre, ofta på det ena örat men inte det andra, och ljud kan låta annorlunda än tidigare. Det kan också vara svårt att tala, sluddra eller svårt att forma eller hitta orden.¹

Personligheten och beteendena kan förändras. Det kan bli svårt att få saker gjorda, känna igen andra eller förstå vad som sägs. En del blir likgiltiga för sådant som de vanligtvis bryr sig om. Sådana förändringar kan vara svåra att upptäcka själv. Du kan också reagera annorlunda på ljud, ljus och smärta och till exempel bli svårare att väcka.

Huvudvärk och symtomens utveckling

Huvudvärk vid hjärntumör kan vara ihållande under längre perioder på ett sätt som du inte har haft tidigare. Den kan förekomma nattetid eller på morgonen och kan tillta vid hostning, nysning eller när du böjer huvudet framåt. Huvudvärk som enda symtom beror i de allra flesta fall inte på hjärntumör.² Huvudvärk och yrsel har oftast andra orsaker än en tumör.

Snabbväxande, maligna tumörer ger ofta snabb försämring av symtomen under dagar eller veckor.² Tumörer med mer godartad histologi växer som regel långsamt och orsakar ofta bara diskreta symtom i början.

Barns symtom

Barn kan utvecklas långsammare. Utvecklingen kan stanna av eller gå bakåt. Ett barn som har lärt sig att stå eller gå kan till exempel börja krypa igen. Hos barn under 1,5 år kan huvudet växa snabbare än förväntat. Barn och ungdomar kan få svårare att hänga med i skolan.¹

När du ska söka vård

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du tror att du eller ditt barn har en hjärntumör.¹

Ring genast 112 om du själv, ditt barn eller en annan person får något av följande symtom:¹

• domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen¹
• svårt att tala och förstå¹
• synstörningar på ena ögat eller båda ögonen¹
• kraftig huvudvärk utan tydlig orsak¹

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller var du kan söka vård.¹

Du kan få göra tester som visar hur minnet och förmågan att tänka fungerar. Läkaren kan också lysa med en särskild lampa i ögat för att se om det finns svullnad i ögonbotten. Sådan svullnad kan tyda på en tumör.¹

Bilddiagnostik och blodprov

En datortomografi kan visa om det finns en tumör. Den kan också visa om trycket i huvudet är förhöjt eller om det finns andra förändringar som behöver utredas mer.¹

En undersökning med magnetkamera kan ge en mer detaljerad bild av tumören än datortomografi.¹ Magnetkamera kan också hitta mindre förändringar som är svårare att upptäcka med datortomografi.

Du får lämna blodprov. Blodprovet kan till exempel visa om dina besvär beror på något annat än en tumör.¹ Det kan också visa om dina hormonnivåer är påverkade.

Ryggvätskeprov och vävnadsprov

Ibland behövs ett prov på vätskan som omger ryggmärgen. Ett ryggvätskeprov kan visa om det finns tumörceller i ryggvätskan.¹ Ett fynd av hjärntumör på datortomografi är en relativ kontraindikation mot ryggvätskeprov på grund av risken för inklämning.² Ryggvätskeprov ska bara utföras på angelägen indikation och efter kontakt med neurokirurg eller erfaren neurolog.

Det behövs nästan alltid ett vävnadsprov om du har en hjärntumör. Vävnadsprovet ger detaljerade svar om tumören. Svaren gör att du kan få en så effektiv behandling som möjligt.¹

Ibland tas vävnadsprovet samtidigt som tumören opereras bort. Ibland tas vävnadsprovet före operationen. Vuxna får lokalbedövning när kirurgen borrar ett litet hål i skallbenet för att ta vävnadsprovet.¹ Vävnadsprov kallas också biopsi.

När vävnadsprovet undersöks kan vården få information om tumörens egenskaper. Den informationen används för att planera vilken behandling som passar bäst för dig. Mer om behandling finns i avsnittet om behandling vid hjärntumör.

Det är inte alltid möjligt att ta bort hela tumören.¹ Ibland tas bara en del av tumören bort, och då kan en ny operation behövas. En liten kvarvarande tumördel kan ibland behandlas med strålkirurgi, där tumörresten precisionsbestrålas.² Även mindre återfall som syns vid uppföljande kontroller kan behandlas på det sättet.

De flesta behöver stanna på sjukhuset några dagar, upp till en vecka, efter operationen.¹ Hur länge du behöver stanna beror på hur du mår.

Små godartade tumörer med minimala besvär kan ibland följas med regelbundna kontroller med magnetkamera i stället för att behandlas direkt.¹ Sådan uppföljning kan behöva pågå under flera år.

Strålbehandling och cellhämmande läkemedel

Strålbehandling kan behövas efter en operation av en cancertumör i hjärnan.¹ Den kan också användas mot en godartad tumör som inte kan opereras bort helt. Strålbehandlingen kan ges till hela eller delar av hjärnan.

Stråldosen delas ofta upp på flera behandlingstillfällen. Ibland ges hela stråldosen vid samma tillfälle eller vid några få tillfällen. Barn är särskilt känsliga för strålning mot huvudet eftersom de fortfarande växer. Barn under tre år får oftast cellhämmande läkemedel i stället för strålbehandling.¹

Cellhämmande läkemedel kan ges som tabletter eller som dropp i blodet. Ibland ges cellhämmande läkemedel direkt i hjärnans hålrum genom en tunn slang som är kopplad till en dosa under huden.¹

Cellhämmande läkemedel och strålbehandling kan ges samtidigt.¹ Cellhämmande läkemedel kan också ges i stället för strålbehandling. Vilken kombination som används beror bland annat på tumörens vävnadstyp.

Behandling av svullnad, anfall och vätsketryck

Kortison kan hjälpa om tumören orsakar svullnad i hjärnan.¹ Svullnaden kan ge huvudvärk och illamående.

Läkemedel mot epilepsi kan behövas om hjärntumören orsakar epileptiska anfall.¹ Det finns också andra läkemedel som kan användas för att lindra symtom, till exempel smärta eller illamående.

En shunt kan leda bort överskottsvätska från huvudet för att minska vätsketrycket.¹ Shunten är en tunn slang som opereras in under huden.

Palliativ vård kan bromsa och lindra sjukdomen när hjärntumören inte kan tas bort.¹ Ibland går det att leva ett bra liv länge med sådan behandling. Palliativ vård kan också ge symtomlindring och stöd under den fortsatta cancervården.

Biverkningar och uppföljning

Strålbehandling kan orsaka huvudvärk eller illamående genom svullnad i hjärnan.¹ Kortison kan minska svullnaden så att du mår bättre. Mot slutet av behandlingen kan symtom uppstå som påminner om hur det var när du blev sjuk, och trötthet kan finnas kvar en tid.

Strålbehandling kan göra huden över det behandlade området röd och irriterad.¹ Många tappar håret. Det brukar växa ut igen, men ibland tar det lång tid och det nya håret kan vara tunnare.

Cellhämmande läkemedel kan orsaka illamående.¹ Det finns hjälp som kan förebygga eller lindra besvären. Behandlingen kan också göra att håret faller av, men det växer ut igen efter behandlingen.

Efter behandlingen kallas du till uppföljning för att se hur du mår och om tumören är på väg tillbaka. Det vanligaste är att vuxna följs upp med magnetkamera.¹ Hur ofta du behöver komma varierar, och efterkontrollerna kan fortsätta hela livet.

Alla barn får komma på uppföljning ganska ofta under flera år, oavsett om hjärntumören var godartad eller cancer. Barn som har fått strålbehandling eller behandling med vissa cellhämmande läkemedel behöver komma på efterkontroller resten av livet.

Kontaktsjuksköterskan, konsultsjuksköterskan eller sjukhuskuratorn kan ge råd och stöd. De kan också ordna kontakt med rätt person för den hjälp du eller barnet behöver. Om du är närstående kan det vara bra att be om hjälp och låta flera närstående, vänner eller bekanta samarbeta om stödet.

Rökning, alkohol och fertilitet

Du som ska opereras återhämtar dig snabbare efteråt om du slutar röka. Prata med din läkare om du behöver hjälp att sluta röka. Undvik också att dricka alkohol, eftersom det minskar risken för komplikationer.¹

Skydda dig mot graviditet om du är i fertil ålder och får behandling mot cancer, oavsett ditt kön. En del behandling kan vara skadlig för ett foster.¹ Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad.

Stöd i vården

De flesta behöver någon form av rehabilitering. En fysioterapeut kan hjälpa dig eller ditt barn med olika former av träning efter hjärntumör eller behandling.¹

En kurator, kontaktsjuksköterska eller konsultsjuksköterska kan ge råd och stöd. De kan också ordna så att du får kontakt med rätt person som kan ge den hjälp du eller barnet behöver.¹

Har primära hjärntumörer ett cancersstadium?

Primära hjärntumörer har inte ett stadieindelningssystem som många andra cancersjukdomar. I stället får de en grad utifrån hur tumörcellerna ser ut i mikroskop.³ Graden beskriver bland annat hur avvikande cellerna är och hur snabbt tumören växer.