Njurbäckeninflammation är en svår form av urinvägsinfektion som spridit sig till övre urinvägar, njurar och njurbäcken.
Du kan få urinvägsinfektion om det kommer in bakterier i urinblåsan och urinröret. Då är det vanligt att behöva kissa ofta och att det svider vid toalettbesök. Hos kvinnor går besväret oftast över av sig själv inom en vecka, medan män kan behöva behandling. Du kan läsa mer om det i vår guide om urinvägsinfektion. Om infektionen sprider sig vidare upp till njurarna så kallas det njurbäckeninflammation.
Det kan vara farligt att gå med obehandlad njurbäckeninflammation eftersom det kan skada njurarna, och ibland även leda till blodförgiftning. Därför är det viktigt att söka vård så fort som möjligt vid misstanke om njurbäckeninflammation. När behandling sätts in så avtar ofta symtomen snabbt, och njurarna tar inte skada.
Du kan få akut eller kronisk njurbäckeninflammation. Det sistnämnda innebär att njurbäckeninflammationen inte läker och finns kvar under en längre period. Då har inflammationen påverkat njurarnas funktion, och du kan även få blodbrist och högt blodtryck. Kronisk njurbäckeninflammation är en livslång sjukdom, men med hjälp av behandling så kan man stoppa försämringen.
Det är vanligt att främst barn drabbas av urinvägsinfektioner, och då är det viktigt att det fort sätts in behandling för att undvika njurbäckeninflammation. Om barn drabbas av njurbäckeninflammation får de samma symtom som vuxna. Nyfödda bebisar och barn som är under ett år gamla löper större risk att drabbas av njurbäckeninflammation.
Vid njurbäckeninflammation ser förloppet oftast snarlikt ut för alla. Först har man typiska symtom på urinvägsinfektion – exempelvis att behöva kissa oftare och att det svider eller gör ont vid toalettbesöken. Därefter det dyker upp fler och värre symtom.
Vanliga symtom vid njurbäckeninflammation är:
Njurarna sitter belägna på vardera sida om ryggraden, en bit ovanför naveln.
Njurbäckeninflammation beror oftast på en vanlig uvi (urinvägsinfektion) där bakterierna spridit sig vidare upp genom urinvägarna och tagit sig till njurar och njurbäcken. Det kan också finnas andra orsaker, exempelvis att urinen av olika anledningar inte kan transporteras ut ordentligt. När urin stannar kvar i urinvägarna på det här sättet kan bakterier enklare föröka sig. I vissa fall kan bakterieinfektioner i andra delar av kroppen sprida sig till njurarna, men det är ovanligt.
Det räcker inte med egenvård vid njurbäckeninflammation. Om det finns misstanke om njurbäckeninflammation behöver du alltså kontakta vården för att göra en utredning. Du behöver få receptbelagda läkemedel för att bli av med inflammationen, och för att undvika njurskador och andra komplikationer. Det finns däremot flera saker du kan tänka på för att undvika att få urinvägsinfektion, och på så vis minska risken för att få njurbäckeninflammation.
Om du har njurbäckeninflammation så behöver du få antibiotika. Vilken sorts antibiotika du behöver och hur länge behandlingen pågår beror på din allmänna hälsa och vilka sorters bakterier som gett upphov till infektionen. Om tillståndet upptäcks i ett tidigt skede kan det i många fall räcka med tabletter, men om infektionen gått långt kan du behöva sätta igång din behandling på sjukhus.
Det är viktigt att söka vård så fort som möjligt vid misstanke om njurbäckeninflammation.
En nätläkare kan hjälpa dig att bedöma symtom om du är osäker på om du har njurbäckeninflammation. Om du däremot har tydliga symtom så behöver du söka vård på en fysisk vårdinstans för utredning och behandling.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!