Kramp i benen är ett rätt vanligt besvär och innebär en skarp smärta som orsakas av en plötslig muskelkontraktion.
Du kan få kramp i alla kroppens muskler. Kramp uppstår när en muskel drar ihop sig plötsligt och ofrivilligt, något som också kan medföra smärta. Det är vanligt att få kramp i benen, både på baksidan och på framsidan av benet. Du kan få kramp i till exempel vaden eller låret. Kramp i vaden eller under foten kallas ofta för sendrag.
Benkramper är särskilt vanligt hos gravida kvinnor, idrottsmän och hos personer som tränar relativt ofta. Risken för att råka ut för benkramper ökar också med åldern.
Kramp i benen kan uppstå under dagen och på natten. Man beräknar att ungefär 75 procent av alla benkramper inträffar på natten. Nattliga benkramp är mycket vanlig, framförallt bland äldre personer. Men även gravida kvinnor och barn kan drabbas av benkramper på natten.
Man brukar skilja på benkramper och diagnosen RLS, restless Legs Syndrome (rastlösa ben). RLS, numera Willis-Ekboms sjukdom innebär stickningar och krypningar i benen när du sitter stilla eller ska sova. Sjukdomen drabbar mellan 5 och 10 procent av befolkningen.
Kramp i benen innebär att att en muskel drar ihop sig plötsligt och ofrivilligt, vilket ofta medför smärta. Benkramp kan kännas på olika sätt. Smärtan kan vara knappt märkbar eller så svår att den nästan känns outhärdlig.
Själva krampen i benet kan:
Kramp i benen kan vara i några sekunder till flera minuter. Benmusklerna kan sedan göra ont i flera timmar efter att krampen har försvunnit.
Orsaken till kramp i benen är inte helt klarlagd. Många gånger kan benkramper uppstå utan klar anledning. Men det finns sjukdomar och tillstånd som tros öka risken för att råka ut för benkramper. Några tänkbara orsaker till kramp i benen är:
Benkramper kan även orsakas av uttorkning eller en rubbning i vätske- och saltbalansen i kroppen. När du svettas förlorar du vatten och natrium (salt). Om du blir av med för mycket vatten och natrium så kan leda till okontrollerade muskelsammandragningar.
Kramp i benen kan i sällsynta fall vara tecken på allvarliga medicinska tillstånd, såsom artros och diabetes. Benkramper kan också förekomma med vissa neurologiska sjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom.
Benkramper är oftast ofarliga och går för det mesta över av sig själv. Om du drabbats av benkramper finns det olika saker som du kan göra. Här är några tips på vad du själv kan göra vid kramp i benen:
Benkramper kan till exempel förebyggas genom att du:
Kramp i benen är i de allra flesta fall ofarligt och behandlas främst med egenvård. Smärtan från de krampande benmusklerna kan oftast lindras genom massage och stretching. Rikligt vätskeintag brukar också rekommenderas vid benkramper. En del personer upplever att stödstrumpor kan hjälpa till att lindra smärta i benen.
Kinin (muskelavslappnande medel) till natten var tidigare ett vanligt preparat mot kramp i benen. Idag används inte kinin längre då risken för biverkningar bedöms vara för stor.
Läkemedel som innehåller levodopa och dopaminagonister har visat sig vara effektiva för att behandla Willis-Ekboms sjukdom, tidigare restless legs syndrom. Man har däremot inte sett samma effekt vid behandling av benkramper. Vissa förespråkar behandling med B-vitaminer och magnesium, men dessa behandlingar är inte vetenskapligt bevisade.
Om du har benkramper som medför mycket intensiv smärta, eller ihållande kramp i benen rekommenderas det att du söker vård. Du bör även uppsöka läkare omedelbart om du tror att din kramp i benen är ett symptom på en sjukdom. Då kan du få träffa en läkare som kan hjälpa dig att hitta rätt behandling.
Du bör också söka vård direkt om du har:
En nätläkare kan ge råd och hjälpa dig att bedöma dina symtom. Vid svår kramp i benen kan du bli remitterad till en mottagning.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!