Hypotyreos
Person med sköldkörtelsjukdom.

Hypotyreos

Hypotyreos är en mycket vanlig sjukdom som i de flesta fall beror på autoimmun sköldkörtelinflammation och hashimotos. Läs mer här!

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med hypotyreos på en plats som passar dig.

Snabba fakta om Hypotyreos

Om hypotyreos
  • Hypotyreos räknas som en av våra vanligaste kroniska sjukdomar. 
  • Sjukdomen hypotyreos drabbar oftare kvinnor än män.
  • Hypotyreos behandlas i regel med läkemedel, vilket har visat god effekt.
Vad är hypotyreos?

Hypotyreos är en sjukdom som drabbar sköldkörteln och som innebär att kroppen producerar för lite sköldkörtelhormon.

  Läs mer.

Vad är hypotyreos?

Hypotyreos, även känt som en underfunktion i sköldkörteln, är ett vanligt tillstånd som innebär att sköldkörteln bildar för lite sköldkörtelhormon. Sköldkörteln, eller tyreoidea som är den medicinska termen, är ett organ som sitter på halsens framsida kring luftstrupen, och har i uppgift att bilda hormoner. Sköldkörteln påverkar många funktioner i kroppen och kontrollerar ämnesomsättningen i kroppen. Men vid hypotyreos kan sköldkörteln inte producera dessa hormoner – ibland inte alls eller inte i tillräcklig utsträckning. En obehandlad hypotyreos kan leda till många olika hälsoproblem i längden och innebär en förhöjd risk för att drabbas av olika hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Det finns olika typer av hypotyreos, och den vanligaste är primär hypotyreos som orsakas av ett fel på sköldkörteln själv. Sekundär hypotyreos beror istället av fel på hypofysen, som är en liten körtel i hjärnan.

Motsatsen till hypotyreos är hypertyreos som istället innebär att man producerar för mycket sköldkörtelhormoner vilket kan ge symtom som svettningar och att du känner dig varm. 

Vad kan man göra själv åt hypotyreos?

Det finns inte så mycket du kan göra själv för att påverka sköldkörtelns förmåga att bilda hormoner, utöver att äta tillräckligt med jod. Jod finns främst i joderat salt och  animaliska livsmedel, såsom i

  • ägg
  • fisk
  • mejeriprodukter. 

Om du fått diagnosen hypotyreos fastställd, gör läkaren i regel en individuellt anpassad behandlingsplan för hur du ska medicinera och det är viktigt att du följer de instruktioner du får.

Vilka är symtomen vid hypotyreos?

Sjukdomen hypotyreos kan ge många olika symtom som varierar från person till person och över tid. Symtomen kan vara vaga till en början och leder inte alltid till misstanke om hypotyreos.

Hypotyreos-symtom i ett tidigt skede av sjukdomen är:

  • trötthet
  • frusenhet
  • kraftlöshet/brist på energi
  • koncentrationssvårigheter
  • nedstämdhet.

Symptomen vid hypotyreos blir oftast fler efter ett tag. Du kan då få ett eller flera av nedanstående symtom:

  • torr hud
  • håravfall och torrt hår
  • förstoppning
  • viktökning
  • svullnad i ansiktet
  • minnesproblem
  • ont i leder och i muskler.

Varför får man hypotyreos?

Hypotyreos kan orsakas av många olika saker. Här listar vi några orsaker till hypotyreos. 

Autoimmun sköldkörtelinflammation och Hashimotos tyreoidit

Tillståndet hypotyreos orsakas i de flesta fall av autoimmun sköldkörtelinflammation och hashimotos. Autoimmun sköldkörtelinflammation är en autoimmun och kronisk sjukdom som orsakar inflammation i sköldkörteln, vilket ofta leder till hypotyreos. Hashimotos är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppen attackerar sköldkörteln och kan göra så att sköldkörteln blir större. Hashimotos sjukdom medför i regel en högre risk för att utveckla hypotyreos. 

Tidigare behandling med radioaktivt jod eller operation

En annan vanlig orsak till att hypotyreos är att man tidigare har genomgått en sköldkörteloperation, till exempel till följd av:

  • struma, vilket innebär att sköldkörteln är förstorad
  • hypertyreos, som är en överaktiv sköldkörtel (motsatsen till hypotyreos)
  • tumör.

Vissa utvecklar hypotyreos efter behandling med radioaktiv jod. En sådan behandling används ofta vid överaktiv sköldkörtel (hypertyreos), särskilt vid tillstånd som Graves sjukdom. Syftet med behandlingen är att slå ut sköldkörtelceller för att minska dess aktivitet och produktion av sköldkörtelhormoner, men det kan leda till minskad produktion av sköldkörtelhormoner över tid och för låga nivåer. 

Strålbehandling

Strålbehandling av sköldkörteln kan orsaka underproduktion av sköldkörtelhormon, vilket i sin tur kan leda till hypotyreos. 

Hormonella förändringar i kroppen

Hypotyreos kan uppstå på grund av hormonella förändringar i kroppen, till exempel vid graviditet eller vid klimakteriet. 

Jodbrist

Även brist på jod kan leda till hormonsjukdomen hypotyreos. 

Medfödd brist på sköldkörtelhormon och ärftlighet

Medfödd brist på sköldkörtelhormon, eller kongenital hypotyreos, är en sällsynt men allvarlig sjukdom som drabbar ungefär ett av tretusen nyfödda barn. Forskning visar också att ärftlighet kan spela en viss roll vid primär hypotyreos. 

Sjukdom i hypofysen

En sjukdom i hypofysen kan sänka halterna av sköldkörtelhormon och ge hypotyreos.

Diagnos vid hypotyreos

Om du tror att du har hypotyreos bör du uppsöka läkare för att göra en utredning och genomgå en läkarundersökning. Diagnosen fastställs enkelt med hjälp av ett blodprov – ett sköldkörtelprov som visar om sköldkörteln bildar för lite sköldkörtelhormon (TSH). Här har vi sammanställt information om hur ett sköldkörtelprov går till. Ibland görs även ett ultraljud. Det är särskilt viktigt att söka vård tidigt om du är gravid eller försöker bli gravid då underproduktion av sköldkörtelhormon kan medföra fertilitetsproblem och kan ha negativa effekter på fostret.

Hur behandlas hypotyreos?

Sjukdomen hypotyreos behandlas i regel genom att ersätta bristen på hormon med läkemedel som innehåller sköldkörtelhormon, oftast får man sköldkörtelhormon i tablettform. Hur lång behandlingen är kan variera från person till person, men behandlingen vid primär hypotyreos är många gånger livslång.

Vem kan hjälpa dig vid hypotyreos?

Publicerad:
14 september 2023 kl 14:48
Uppdaterad:
15 maj 2024 kl 11:37
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!