Whiplashskada – symtom, orsaker och behandling

Hur kraftig belastningen blir beror på hur plötslig och stark rörelsen är. En starkare och skarpare rörelse ger större kraft mot nacken. Den kraften kan pressa muskler, ledband och ben i ryggraden längre än de klarar av.

Riskfaktorer

Whiplashskada kan drabba personer i alla åldrar. Äldre vuxna har större benägenhet att få muskel- och benskador vid whiplashskada. Kvinnor har större risk än män att få whiplashliknande skador i bilolyckor.²

Skillnader i kroppslängd, ryggrad och mängden muskelvävnad kan påverka hur rörelsen belastar nacken vid en bilolycka. Även bilens utformning, till exempel höjden på sätets ryggstöd och nackstödet, kan påverka belastningen olika för kvinnor och män.²

Symtomen brukar komma inom några dygn efter skadan.¹ Det betyder att du inte alltid märker alla besvär direkt efter olyckan. Smärta och stelhet kan öka när du rör eller belastar nacken och skuldrorna.³

• Trötthet kan komma senare efter skadan.¹
• Koncentrationssvårigheter kan förekomma efter skadan.¹
• Sömnsvårigheter kan förekomma.¹

Andra besvär som kan komma senare är förändringar i humöret samt problem med synen eller hörseln, till exempel tinnitus. Sådana besvär kan också ha andra orsaker, och därför är det viktigt att ta reda på vad de beror på.

Symtomen kan vara olika starka och förändras under tiden efter skadan. Vanliga besvär är smärta och stelhet i nacke och skuldror, men även trötthet, koncentrationssvårigheter, yrsel och sömnsvårigheter förekommer. Symtomen brukar försvinna efterhand. För vissa avtar de inte, och smärtan kan då bli långvarig och ge nedsatt funktion i nacken.

När du ska söka vård

Kontakta en vårdcentral om du har besvär i nacken efter en olycka eller någon annan händelse. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta genast en vårdcentral eller jourmottagning om du har mycket ont i nacken i samband med att du har skadat dig. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.¹

Efter en trafikolycka eller ett annat allvarligare trauma mot huvud eller nacke ska du söka vård på en akutmottagning.³ Svaghet, stickningar, pirrningar eller domningar efter en nackskada behöver bedömas av vårdpersonal, eftersom sådana symtom kan förekomma vid påverkan på nerverna.

Vilken undersökning som blir aktuell beror på vad läkaren behöver ta reda på. Bilddiagnostik kan användas för att hitta komplikationer efter en whiplashskada.² Du kan därför behöva genomgå flera olika undersökningar, medan andra inte behöver någon bilddiagnostik. Resultaten bedöms tillsammans med det du berättar och det som framkommer vid kroppsundersökningen.

Käkbesvär efter skadan

En del får problem med käken efter en whiplashskada, eftersom lederna i nacken och käken påverkar varandra.¹ Du kan till exempel bita snett eller få svårt att gapa. Sådana käkbesvär kan behöva bedömas vid en tandläkarundersökning.

En tandläkarundersökning kan alltså behövas vid vissa käkbesvär efter skadan.¹ Berätta för läkaren om du har fått förändringar när du biter eller om det har blivit svårt att gapa. Berätta också om käkbesvären vid ett tandläkarbesök, så att undersökningen kan riktas mot det som har förändrats efter skadan.

Psykologisk behandling och långvariga besvär

Mycket oro, stress, rädsla eller nedstämdhet kan öka risken för långvariga besvär.¹ Hur du tänker om dina besvär har också stor betydelse för hur du klarar att hantera din situation.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan hjälpa dig att få bättre kontroll över stress och smärta.¹ Du kan också få hjälp och stöd genom någon annan typ av psykologisk behandling.

Om du har ont längre än tre månader kan du få multimodal smärtbehandling. Multimodal smärtbehandling innebär att olika metoder används samtidigt. Behandlingen anpassas efter vilka besvär du har. Du får ofta träffa både fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare, kurator eller psykolog. Vid långvarig smärta kan vård via ett vårdförlopp också bli aktuell. Ett vårdförlopp anger när till exempel en viss undersökning eller behandling kan behövas.¹

Vid besvär som inte förbättras trots behandling på vårdcentralen kan specialiserad smärtrehabilitering bli aktuell. Det kan vara aktuellt om du har kraftiga smärtor och funktionsnedsättning eller om du inte har förbättrats ett halvår efter olyckan. Din läkare eller fysioterapeut på vårdcentralen kan då skicka en remiss till smärtrehabilitering. Ibland krävs det remiss till den specialiserade vården. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.³

Operation och specialistinsatser

En del kan behöva opereras om ryggraden är instabil. Operation kan också behövas om nerverna är påverkade.¹

Om besvären inte försvinner trots behandling på vårdcentralen kan du få hjälp med specialiserad smärtrehabilitering. Din läkare eller fysioterapeut på vårdcentralen kan skicka remiss till sådan rehabilitering. Om en remiss behövs är det läkaren eller fysioterapeuten på vårdcentralen som kan skicka den till den specialiserade rehabiliteringen.³

Det är inte nödvändigt att hålla nacken helt stilla för att behålla rörligheten. Små rörelser i nacke och axlar kan användas när du behöver komma igång efter att ha suttit stilla. Vila nacken i positioner som inte gör ont.

Smärtlindring och hjälpmedel

Du kan lindra smärta eller stelhet med receptfria värktabletter.³ Receptfria, smärtstillande läkemedel kan göra det lättare att röra sig på ett avslappnat sätt. Det kan förbättra läkningsprocessen.

Kyla eller värme kan lindra smärta och stelhet. Du kan till exempel lägga en ispåse där det gör ont för att lindra smärtan. En varm vetekudde kan läggas där du är stel eller har ont.¹ En varm halsduk eller en värmekudde kan göra att musklerna slappnar av.

• Använd inte halskrage direkt efter olyckan om det inte rekommenderas av läkare vid undersökning.³

Det är viktigt att behålla rörligheten och inte stelna till i nacken. Därför bör halskrage inte användas direkt efter olyckan utan läkares rekommendation vid undersökning.

TENS är en annan behandling som du kan pröva. Med hjälp av en TENS-apparat får utvalda muskler, senor och leder svaga elektriska impulser som ger smärtlindring.¹ TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering.

Sittande, arbete och vardag

Begränsa längre stunder av sittande framför tv och dator. Långvarigt sittande kan göra att du behöver vara stilla under en längre stund, och då bör du ta regelbundna pauser.³

• Res dig upp när du har suttit stilla under en längre stund.
• Gör små rörelser i nacke och axlar under pauserna.
• Variera mellan aktiviteter och återhämtning.³

Återhämtning kan innebära att vila nacken i positioner som inte gör ont. Aktiviteter och vila kan alltså varieras efter vad som fungerar för dig, samtidigt som du undviker att sitta stilla länge.

Det kan vara bra att berätta om olyckan för din chef.³ Du kan behöva anpassa dina arbetsuppgifter efter olyckan. Vilka arbetsuppgifter som behöver anpassas beror på vilken typ av arbete du har.

Om du behöver mer råd om övningar, lämpliga aktiviteter eller hur vardagen kan anpassas kan du läsa vidare i avsnittet om behandling vid whiplashskada.

Om du inte vet vilken mottagning du ska kontakta kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.⁵ Där kan du få hjälp med var du kan söka vård. På många mottagningar kan du också ta kontakt genom att logga in på 1177.se.¹

Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.³ Det gör det lättare att vara delaktig i kontakten med vården.

Vad kan jag göra själv?

Du kan försöka fortsätta med vardagliga aktiviteter även om det gör lite ont. Du bör inte vila nacken under långa perioder.⁴ Det är också viktigt att röra på dig på ett sätt som fungerar för dig, till exempel genom små nackrörelser eller promenader. Undvik rörelser som gör mer ont och att sitta stilla längre stunder.¹ Du kan ta regelbundna pauser om du behöver sitta länge. Receptfria värktabletter kan lindra smärta eller stelhet, och kyla eller värme kan lindra besvären.^1,3