Tandinfektion – symtom, orsaker och behandling

Riskfaktorer

Vissa förhållanden gör det lättare för bakterier att byggas upp eller svårare för munnen att stå emot dem. De ökar risken för tandabscess, men betyder inte att du säkert kommer att få en sådan.

• Dålig munhygien ökar risken för tandabscess.⁵
• Muntorrhet ökar risken för tandabscess.⁵
• Rökning är förknippad med högre risk för tandabscess.³
• Mycket socker i mat och dryck är en riskfaktor för abscess vid tandens rotspets.⁵

Bakterier kan byggas upp när du inte regelbundet borstar tänderna, rengör mellan tänderna eller får tänderna rengjorda. Muntorrhet innebär att det finns mindre saliv i munnen, vilket gör att bakterier trivs bättre. Rökning är förknippad med ungefär dubbelt så hög risk för tandabscess jämfört med att inte röka.

Socker i mat och dryck kan bidra till karies. När bakterier bryter ner socker bildas syra som angriper emaljen. Om karies når tandens pulpa kan bakterierna spridas vidare mot rotspetsen och orsaka en abscess där.

Särskilda bakomliggande situationer

En tand som redan har behandlats eller håller på att bryta fram kan också drabbas av infektion. Det kan hända när bakterier får tillgång till den behandlade tanden eller när området är svårt att hålla rent.

• En otät rotfyllning kan göra att bakterier kommer in i den behandlade tanden.²
• Inflammerat eller infekterat tandkött kan uppstå när en visdomstand bryter fram eftersom det är svårt att hålla rent under tiden.²
• Strålbehandling eller cytostatikabehandling kan vara förknippad med tandabscess.⁴

En rotfyllning kan bli otät, och då kan bakterier komma in i den lagade tanden. Det kan också finnas kvar bakterier under rotfyllningen. Bakterierna kan spridas ut genom rotspetsen, så att käkbenet utanför rotspetsen blir inflammerat och ibland infekterat.

När en visdomstand bryter fram kan tandköttet bli inflammerat och infekterat. Det beror på att det är svårt att hålla rent under den tid som tanden håller på att komma upp. Strålbehandling eller cytostatikabehandling är också förknippad med tandabscess.

Det kan vara svårt att säga exakt vilken tand som gör ont. Smärtan kan kännas i ett större område, till exempel i käken eller örat. Området runt tanden kan också svullna. Tandvärken kan påverka sådant du brukar göra under dagen. Det kan bli svårt att borsta tänderna. Du kan också få svårt att sova och äta. Besvären kan göra dig irriterad, orolig eller trött.²

• Det kan vara svårt att borsta tänderna.²
• Du kan få svårt att sova.²
• Du kan få svårt att äta.²
• Du kan bli irriterad, orolig eller trött.²

Andra tecken och variationer

En tandinfektion kan ge dålig andedräkt eller bitter smak i munnen. Lymfkörtlarna på halsen eller under käken kan svullna. En infekterad tand kan bli lös.

• Du kan få dålig andedräkt.³
• Du kan få en bitter smak i munnen.³
• Lymfkörtlarna på halsen kan svullna.³
• Den infekterade tanden kan bli lös.³

Smärtan kan tillfälligt minska om trycket lättar. Det betyder inte att infektionen har försvunnit; infektionen kan finnas kvar och fortsätta att spridas.¹ Även om smärtan minskar kan andra tecken finnas kvar, till exempel svullnad, dålig smak eller en blåsa på tandköttet. Ibland kan en infekterad tand ge besvär även utan tydlig smärta. Feber, dålig andedräkt eller svullnad kan då vara andra tecken på en tandinfektion.⁵

När ska du söka vård akut?

Kontakta genast en tandvårdsmottagning eller en jourhavande tandläkare om du har ett eller flera av följande besvär:²

• Området runt tänderna är svullet och du har feber.²
• Du har svårt att gapa eller svälja.²

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.² Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Röntgen och andra tester

Tandröntgen och andra tester kan användas för att ta reda på vilken eller vilka tänder som orsakar problemet. Bilderna och testerna kompletterar undersökningen av tanden, munnen och tandköttet. Röntgenbilder kan visa hur infektionen ser ut mellan tänderna och kring rötterna.² De kan också hjälpa tandläkaren att bedöma hur långt infektionen har spridit sig. Om en tand-CT behövs kan den ge en tredimensionell bild av munnen och hjälpa tandläkaren att se hur utbredd infektionen är i halsområdet.⁵

• Tandröntgen kan hjälpa tandläkaren att hitta orsaken till infektionen och bedöma om den har spridit sig.³
• Ett tand-CT kan användas om tandläkaren misstänker att infektionen har spridit sig till halsen.³
• Värmetester kan hjälpa tandläkaren att bedöma tandpulpan.³

Ett tand-CT kan ge tandläkaren en tredimensionell bild av munnen.⁵ Värmetester används för att bedöma hur tandpulpan mår.³ Tillsammans kan undersökningen, tandröntgen och andra tester visa hur infektionen påverkar tanden och vävnaderna runt den.

Antibiotika och fortsatt behandling

Tandinfektioner behandlas inte alltid med antibiotika.² Antibiotika används framför allt när infektionen riskerar att spridas eller redan har spridit sig. Eftersom läkemedlet inte tar bort den infekterade tanden behöver orsaken samtidigt behandlas av tandläkaren.

• Tandinfektioner behöver oftast inte behandlas med antibiotika.
• Antibiotika kan behövas snabbt om infektionen riskerar att spridas till ett större område.²
• Antibiotika tar inte bort orsaken i den infekterade tanden.³
• När antibiotika används får patienten samtidigt behandling mot orsaken till tandinfektionen.²

Antibiotika kan hjälpa till att bekämpa bakterier som finns kvar, men läkemedlet behandlar inte hela infektionen i tanden. Därför kan en rotfyllning, dränering eller tandutdragning behövas även när antibiotika används. Vilken åtgärd som behövs avgörs av tandläkaren utifrån tanden och infektionens utbredning.

Antibiotika kan användas för att stoppa en infektion som kan sprida sig till ett större område. Bakterier kan spridas genom blodet till exempelvis hjärtat.² Personer med nedsatt immunförsvar eller problem med hjärtklaffar kan behöva vara extra försiktiga vid en tandinfektion. Det gäller också personer som har fått strålbehandling mot käkarna eller tar läkemedel mot benskörhet.

Särskilda behandlingsalternativ

Inflammation runt en framväxande visdomstand behandlas på ett annat sätt än en infektion inne i tanden. Tandläkaren eller tandhygienisten kan rengöra under det svullna tandköttet, till exempel genom att spola med klorhexidin eller koksaltlösning. Det räcker oftast för att inflammationen ska läka.

• Inflammation runt en framväxande visdomstand kan ofta behandlas genom rengöring under tandköttet.²
• En visdomstand kan tas bort om inflammationerna runt den återkommer.²
• En rotfylld tand kan ibland behöva behandlas flera gånger för att bli bra.²
• Lokalbedövning används vid tandutdragning av visdomstand.²

En visdomstand kan tas bort om du får återkommande inflammationer i tandköttet runt tanden. Tandutdragning av en visdomstand görs med lokalbedövning, så att behandlingen oftast inte gör ont.²

En tand som redan är rotfylld kan ibland behöva behandlas flera gånger för att bli bra. Om bakterier finns kvar eller kommer in i den behandlade tanden kan infektionen komma tillbaka. Då kan tandläkaren behöva göra en ny rotfyllning eller bedöma om tanden behöver dras ut.

Behandlingen av ett hål innebär att den skadade delen av tanden tas bort och ersätts med ett material som lagar tanden, till exempel komposit.² Du kan få bedövning eller annan smärtlindring innan behandlingen börjar. Vid en infekterad tand gör tandläkaren rotfyllning för att ta bort den infekterade pulpan.⁵

Förebyggande munvård

God munvård kan minska risken för tandabscess. Borsta tänderna med fluortandkräm minst två gånger om dagen. Efter tandborstningen bör du spotta ut tandkrämen och inte skölja munnen med vatten. Byt tandborste varannan till var tredje månad. Använd inte munskölj direkt efter tandborstningen, eftersom det kan skölja bort fluoriden från tandkrämen. Rökning bör undvikas eftersom det ökar risken för tandabscess.⁴

• Rengör mellan tänderna varje dag med tandtråd eller mellanrumsborstar.⁴
• Gå på regelbundna tandundersökningar så att problem kan upptäckas tidigt.²
• Be en tandläkare eller tandhygienist om råd om medel som förebygger karies.²

Regelbunden rengöring mellan tänderna kompletterar tandborstningen. Om du ofta har hål i tänderna kan en tandläkare eller tandhygienist hjälpa dig att välja medel som förebygger karies. Du kan också fråga på ett apotek om sådana medel.

Sådant du bör undvika

Lägg inte aspirin direkt på tanden eller tandköttet.¹ Det kan irritera vävnaden och orsaka munsår.

Ta inte en högre dos än den rekommenderade av smärtstillande läkemedel. En högre dos gör inte läkemedlen mer effektiva och kan vara farlig.⁴

Om du har tandvärk som inte går över behöver du söka tandvård; egenvård kan bara lindra besvären under tiden. Du kan läsa mer om när du ska söka vård i avsnittet om symtom.

På 1177 kan du hitta information om tandvård och mottagningar. Du kan också läsa mer om kostnader och ersättningar inom tandvården på webbplatsen.

Frågor om behandling och återhämtning

Kan tanden räddas?

Ja, en rotfyllning kan hjälpa till att få bort infektionen och rädda tanden.³ Vid en rotfyllning tar tandläkaren bort den infekterade pulpan och fyller utrymmet med ett material som tätar tanden.⁵ Ibland kan tanden behöva behandlas flera gånger för att den ska bli bra. En tand kan behöva dras ut om den är så skadad att den inte går att rädda.²

När kan man känna sig bättre efter behandling?

Smärtan brukar lätta snabbare än den fullständiga läkningen. Du kan börja känna dig bättre när abscessen dräneras eller inom ungefär ett dygn, men det kan ta ungefär en vecka för abscessen att läka helt efter behandlingen.⁵