Malaria – symtom, orsaker och behandling

Malaria smittar vanligen inte direkt från en person till en annan. I sällsynta fall kan smitta ändå överföras på andra sätt:

• En gravid person kan i sällsynta fall överföra malaria till det ofödda barnet under graviditeten.⁶
• Malaria kan spridas genom blodtransfusioner.¹
• Malaria kan i sällsynta fall spridas genom delade nålar.⁵

Vilka har högre risk?

Risken att smittas är högre om du bor i eller reser till ett område där malaria sprids.⁵ Smittrisken kan variera mycket mellan olika områden, även inom samma region. Därför behöver resmålet vägas in när risken bedöms.

Vissa grupper har högre risk att bli allvarligt sjuka i malaria:

• Graviditet ökar risken för att bli allvarligt sjuk och dö av malaria.⁵
• Små barn har högre risk att bli allvarligt sjuka i malaria.⁶
• Ett nedsatt immunförsvar ökar risken för allvarlig sjukdom och död. Personer som inte har någon mjälte kan också ha högre risk att bli allvarligt sjuka i malaria.

Det är särskilt viktigt att få reseråd före avresa om du är gravid, reser med små barn eller har nedsatt immunförsvar.

• Symtomen kommer oftast mellan en och fyra veckor efter ett bett från en smittad mygga.²
• Symtom kan ibland komma först flera månader eller år efter smittan.²
• Febertoppar kan ibland komma med några timmars eller dagars mellanrum.²
• Febern och frossan kan komma tillbaka med jämna mellanrum, ibland varannan eller var tredje dag.¹
• P. falciparum kan ge allvarlig sjukdom med ihållande, svängande feber.¹

Vissa malariaparasiter kan ligga vilande i levern och inte ge några symtom. Det är först när parasiterna infekterar blodet som symtomen kommer. När det händer får du febertoppar.

Malaria kan vara svår att känna igen eftersom de första besvären kan likna influensa. Feber, illamående, huvudvärk och muskelvärk hör till de tidiga symtomen. Vid svår sjukdom kan du bli medvetslös, få svår diarré eller utveckla chock. Infektion med andra malariaarter, till exempel P. vivax och P. ovale, ger oftast en mildare sjukdom. Febern och frossan kan då komma tillbaka med jämna mellanrum, ibland varannan eller var tredje dag.¹

När du ska söka vård akut

• Sök genast vård om du får hög feber när du vistas i områden där malaria finns.²
• Kontakta genast en akutmottagning om du blir sjuk inom tre månader efter att du har varit i ett område med risk för malaria.²
• Om du dröjer med att söka vård kan du bli allvarligt sjuk med nedsatt vakenhet, kramper och andningsbesvär.²
• Du kan få hjälp att bedöma symtom genom att ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.²

Om du får malariasymtom under en resa ska du söka vård snabbt och inte vänta tills du har kommit hem.

Ett snabbtest kan användas för att påvisa malaria i blodet. Ett snabbtest ensamt räcker däremot inte för att bekräfta eller avfärda malaria.¹

Malaria kan också påvisas genom att undersöka malariaparasitens arvsmassa med molekylärbiologiska metoder. Sådana metoder är PCR och LAMP.¹

Ett blodutstryk kan behöva tas flera gånger. Proverna kan tas med 6–12 timmars mellanrum för att bekräfta diagnosen.⁴

Vilka prover som behövs beror på den samlade bedömningen. Vid misstanke om malaria kan vården därför använda mer än en undersökningsmetod för att hitta malariaparasiter i blodet. Antikroppar i blodserum kan ibland användas för att bekräfta en malariadiagnos i efterhand, men antikroppstest ska inte användas för att ställa diagnosen vid akut malaria.¹ Mikroskopi, snabbtest och metoder som PCR och LAMP kan ge olika delar av underlaget för diagnosen.

Prover som visar hur kroppen påverkas

Ett blodstatus kan visa om malaria har orsakat blodbrist.⁴ Blodstatus är ett blodprov som bland annat kan visa om du har för få röda blodkroppar.

Blodproverna kan också visa vilken malariaparasit som orsakar infektionen. Laboratoriet kan alltså både leta efter malariaparasiter och undersöka vilken art som finns i blodprovet. Det är viktigt att berätta om resor även om du inte längre befinner dig i det område där du kan ha smittats, eftersom malaria kan visa sig efter en längre tid. Att artbestämma malariaparasiten hjälper vårdgivaren att välja behandling.⁵

När du träffar vården är det därför bra att kunna berätta om tidigare resor, resmål och tidpunkter. Den informationen kan hjälpa vårdgivaren att bedöma om malaria ska testas och vilka undersökningar som behövs.

• Graviditet eller amning påverkar valet av läkemedel.⁵
• Ålder påverkar valet av läkemedel.⁵

Du kan få läkemedlet genom en ven eller ta det genom munnen. Ibland används ett läkemedel och ibland en kombination av läkemedel. Vid svår malaria kan sjukhuset behöva ge behandling och stöd för kroppens funktioner samtidigt.

Exempel på behandlingar och behandlingsförlopp

Artemeter-lumefantrin är ett läkemedel som kan användas vid malaria. Atovakvon-proguanil är ett annat läkemedel som kan användas vid malaria.⁵ Vid klorokinresistent malaria kan kombinationer med artemisinin användas, till exempel artemeter-lumefantrin. Vid klorokinresistenta infektioner kan även atovakvon-proguanil användas. Kininbaserad behandling kan kombineras med doxycyklin eller klindamycin. Meflokin kan kombineras med artesunat eller doxycyklin.⁴

Andra möjliga läkemedel eller kombinationer är klorokin, doxycyklin, meflokin, kininbaserad behandling och läkemedel som innehåller artesunat. Vilket av dessa som används beror bland annat på var infektionen smittades, vilken malariaparasit som orsakar infektionen och hur sjuk du är.

Behandlingen kan pågå i ungefär två veckor, även om du kan börja känna dig bättre redan efter några dagar. Malaria kan komma tillbaka efter behandlingen om malariaparasiten inte har dödats helt.⁵ Ibland kan malariaparasiten finnas kvar i kroppen utan att ge symtom innan sjukdomen återkommer.

Det är viktigt att ta hela läkemedelsbehandlingen enligt ordination även om du börjar må bättre.⁵ Om du inte känner dig bättre eller om symtomen blir värre behöver vårdgivaren få veta det. Ibland kan malaria komma tillbaka efter behandlingen och då behöver den behandlas igen.⁶ Malaria kan komma tillbaka om malariaparasiten inte har dödats helt. Malariaparasiten kan finnas kvar i kroppen utan att ge symtom innan sjukdomen återkommer.⁵

Förebyggande läkemedel rekommenderas vid resa till vissa områden där malaria finns.¹ Det gäller särskilt många länder i de tropiska delarna av Afrika, medan risken i många städer och turistorter utanför Afrika är mycket låg eller ingen alls. Vilket läkemedel som passar bäst beror på vilket område du ska vistas i och varierar från person till person.

Kontakta en vaccinationsmottagning senast tre veckor före avresan.³ En del tabletter behöver tas en till tre veckor före ankomsten till malariaområdet för att få bäst effekt. Tabletter mot malaria kan tas genom munnen och kan innehålla atovakvon och proguanil, doxycyklin eller meflokin.

Tabletterna behöver tas regelbundet under resan.³ Beroende på vilket läkemedel du tar ska du fortsätta med tabletterna i mellan en vecka och fyra veckor efter att du har lämnat resmålet där malaria finns. En del tabletter tas varje dag och andra en gång i veckan. Följ informationen du får när läkemedlet skrivs ut på recept.

Avbryt inte den förebyggande behandlingen för tidigt, eftersom du då kan bli sjuk i malaria. Du ska därför söka vård vid feber även om du har tagit tabletter mot malaria; se avsnittet om när du ska söka vård.

Särskilda situationer och läkemedelsråd

Om du är gravid eller planerar att bli gravid ska du rådgöra med läkare.³ Gravida kan bli svårt sjuka av malaria, det finns risk för fostret och vissa förebyggande läkemedel kan inte tas under graviditet.

De flesta läkemedel mot malaria kan användas när du ammar. En liten del av det verksamma ämnet passerar över i bröstmjölken, men om du följer doseringsanvisningarna är det osannolikt att barnet påverkas.³

Barn kan ta tabletter mot malaria, men barnets ålder och vikt avgör hur stor dos som behövs.³ En del tabletter kan krossas och blandas i mat eller dryck. Fråga på ett apotek eller en vaccinationsmottagning om hur just det läkemedel som barnet ska ta kan användas.

Alla tabletter mot malaria kan ge biverkningar.³ Vilka biverkningar som kan uppstå varierar mycket mellan olika sorters tabletter, så fråga på vaccinationsmottagningen. Du kan också läsa om läkemedlet i bipacksedeln som följer med förpackningen eller på fass.se.

Om du kräks inom 30 minuter efter att du har tagit ett förebyggande läkemedel kan du ta ytterligare en tablett, eftersom bara en liten del av dosen då har hunnit tas upp av magsäcken.³ Om du kräks efter 30 till 60 minuter tar du en halv tablett. Vid diarré finns skyddet kvar och du behöver inte ta någon ytterligare tablett.

Den som insjuknar i Sverige får behandling på en infektionsklinik.² Där kan vården utreda om du har malaria och behandla sjukdomen med läkemedel mot malaria.

Om du är gravid eller ammar, eller om det gäller ett barn, är det viktigt att berätta det för vården eftersom graviditet, amning och ålder påverkar valet av läkemedel mot malaria.⁸

Symtom kan börja igen flera år efter den första infektionen och behandlingen. Det går också att få malaria igen även om du har haft sjukdomen tidigare.⁵

Kan man bli helt frisk från malaria?

Personer som får behandling i tid blir friska.² Det är viktigt att malaria upptäcks och behandlas tidigt eftersom infektion med P. falciparum kan leda till allvarlig sjukdom.

Utsikterna är oftast goda när malaria behandlas. De är sämre vid komplicerad P. falciparum-infektion, enligt uppgifter om sjukdomens förlopp.⁴