Könsdysfori – symtom, orsaker och behandling

Könsidentitet och sexuell läggning handlar om olika saker.² Könsidentitet handlar om ditt eget kön, medan sexuell läggning handlar om könet hos den eller dem du blir kär i eller sexuellt attraherad av. Både cispersoner och transpersoner kan ha olika sexuella läggningar.

Hur vanligt det är

I svenska befolkningsundersökningar uppskattas andelen personer som identifierar sig som trans till cirka 0,5–1,3 procent.⁴ Befolkningsundersökningar visar alltså hur många som identifierar sig som trans, medan vårdstatistik visar hur många som har fått en könsdysforidiagnos registrerad.

År 2024 hade 0,1 procent av befolkningen en könsdysforidiagnos registrerad hos Socialstyrelsen.⁴ Det motsvarade 105 personer per 100 000 invånare, eller 11 258 personer.

Psykisk hälsa och omgivning

Cirka hälften av personer med könsdysfori har ingen psykiatrisk sjukdom.⁴ Psykisk sjukdom finns alltså inte hos alla personer med könsdysfori. Samtidigt kan hbtqi-personers hälsa påverkas av hur de behandlas av andra.

Diskriminering, trakasserier, våld och andra kränkningar kan bidra till sämre hälsa bland hbtqi-personer.⁵ Även stress som uppstår när en person inte passar in i samhällets normer kan påverka hälsan. Omgivningens bemötande kan därför ha betydelse för hur en person mår, utan att det förklarar den direkta orsaken till könsdysfori.

Personer kan ha olika grad av könsdysfori och olika behov av att förändra kroppen.⁴ Könsdysfori kan ses som ett kontinuum, vilket betyder att graden av besvär och behovet av att ändra kroppen kan variera mellan personer.

När du ska söka vård akut

• Sök vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har planer på att ta ditt liv.⁶
• Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har allvarliga tankar på att ta sitt liv.³
• Sök vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv, eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.³

Den sociala utredningen handlar om vilket stöd du har i din omgivning. Där kan också ingå frågor om hur en transition kan påverka dig och din familj, partner, vänner, studier eller arbete.⁴

• Du får utforska hur du ser på dig själv, din könsidentitet och din kropp.
• Du får utforska vad du tror att du behöver för att må bättre i din kropp.
• Du får information om vilka behandlingar som finns.

Närstående kan bjudas in till utredningen om du samtycker.⁴ Som vuxen kan du också ha med en närstående som stöd, eftersom det kan vara bra att få hjälp med att hantera all information. För personer under 18 år behöver närstående delta i utredningen.

Team och tidsförlopp

Utredningen görs av ett team.⁴ Teamet kan bestå av följande yrkesgrupper:

• psykiater
• psykolog
• ibland kurator
• ibland sjuksköterska

Teamet arbetar med att utreda könsinkongruens, och du får besöka mottagningen flera gånger. En vanlig aktiv utredningstid är sex till tolv månader.⁴ Hur lång tid utredningen tar kan ändå variera, och för vissa personer tar den några månader medan den för andra tar flera år.³

För personer under 18 år tar hela utredningen minst två år enligt 1177.³ Det beror på att personalen följer personen under en längre tid eftersom personen fortfarande utvecklas.

Väntetiden till en utredning kan på vissa håll vara upp till fem år. Många mår dåligt under väntetiden, och i värsta fall börjar de må sämre.⁷

Diagnosens roll

Diagnosen ska beskriva ditt tillstånd och vilket behov av vård du har. Den är inte till för att avgöra din könsidentitet. Det är bara du själv som kan uttala dig om din egen könsidentitet.¹

Att ha en viss könsidentitet innebär inte automatiskt att du behöver vård.¹ Vårdbehovet beror i stället på om du mår dåligt av att könsidentiteten inte stämmer överens med kroppen och det tilldelade könet, och om du bedöms kunna må bättre av en viss vård.

Vården bedömer könsdysfori tillsammans med dig utifrån de kriterier som finns för diagnosen.¹ Det betyder att vården gör en egen medicinsk bedömning, samtidigt som dina erfarenheter och ditt vårdbehov tas upp i utredningen.

Östrogen kan bland annat göra att brösten växer. Östrogen kan också göra att underhudsfettet fördelas mer över höfterna och nedre delen av magen. Östrogen påverkar inte rösten.³

Testosteron kan göra rösten mörkare. Testosteron kan göra att mensen upphör. Behandling med testosteron kan ibland orsaka akne.³

Hormonbehandling kan ge olika förändringar i kroppen. En del förändringar kommer snabbt, medan andra kommer långsammare. Vilka förändringar som uppstår och hur de blir beror bland annat på hur kroppen svarar på hormonerna.

Stopphormoner kan ibland ges till en person vars kropp fortfarande utvecklas. Stopphormoner kan hindra kroppen från att utvecklas som den annars gör i puberteten medan utredningen pågår.³ Hormonerna kan också göra att du inte får mens.

Röst, hår och hjälpmedel

En logoped kan hjälpa dig med röstträning för att du ska kunna prata med en röst som passar bättre med din könsidentitet.³ Röstbehandling kan omfatta både röstläge, tal och andra sätt att använda rösten.

Vården kan hjälpa till att ta bort hår från kroppen, till exempel med laser.³ Hårborttagning kan efter bedömning användas för att minska oönskad behåring i ansiktet och på överdelen av kroppen.

Hjälpmedel kan omfatta penisproteser, peruker eller hårersättningar.³ Vilka hjälpmedel som går att få kan variera mellan olika regioner. Penisprotes kan vara ett alternativ för personer som inte vill genomgå underlivskirurgi eller som har genomgått metoidioplastik.

Kirurgi och juridiska förändringar

Operationer kan användas för att förändra underlivet, brösten eller ett framträdande adamsäpple.³ Brösten kan förstoras eller tas bort. Ett framträdande adamsäpple kan opereras så att det blir mindre.

Underlivskirurgi får enligt lagen göras från 18 års ålder om lagens kriterier är uppfyllda. Könskörtlar får enligt lagen avlägsnas före 23 års ålder endast om det finns synnerliga skäl.⁴

Ändring av juridiskt kön kan enligt Socialstyrelsens information ske från 16 års ålder.³ För att ändra juridiskt kön behöver du ansöka hos Socialstyrelsen och skicka med ett intyg från vården som visar att lagens kriterier är uppfyllda.

Ändring av juridiskt kön är skild från tillstånd till ingrepp i könsorganen. Det innebär att ändring av juridiskt kön inte kräver att du har genomgått behandling. Personer som är ickebinära kan ändra juridiskt kön, men endast till manligt eller kvinnligt juridiskt kön.

Fertilitet och uppföljning

Om du vill kunna få genetiskt besläktade barn i framtiden kan du spara spermier eller ägg.³ Spermierna eller äggen kan ibland användas vid IVF, alltså provrörsbefruktning.

Fertilitetsbevarande åtgärder är enklast och säkrast före hormonbehandling.⁴ Därför är det viktigt att diskutera möjligheten att spara könsceller innan hormonbehandling börjar. Alla patienter där hormonbehandling är aktuell ska erbjudas fertilitetsbevarande åtgärder.

För de flesta som genomgått könsbekräftande behandling uppstår ökad samstämmighet mellan könsidentiteten och kroppen samt förbättrad livskvalitet.⁴ En könsbekräftande behandling syftar till att öka samstämmigheten, minska könsdysforin och förbättra livskvaliteten.

Uppföljningen kan ta hänsyn till ökad samstämmighet, minskad könsdysfori och förbättrad livskvalitet. Det finns saker som en könsbekräftande behandling inte kan åstadkomma. Hur stor samstämmighet som uppnås beror bland annat på individuella faktorer, hur kroppen ser ut och hur kroppen svarar på hormoner och röstbehandling.

Kroppsformer och namn

Du kan förändra kroppens former på olika sätt. Du kan använda en undertröja som sitter åt. Då syns brösten inte lika mycket. Du kan använda olika underkläder som döljer eller förändrar kroppsformerna.³

Du kan ändra förnamn via Skatteverket.³

Stöd för närstående

Närstående kan stötta genom att välja det namn och det pronomen som personen som har könsdysfori vill använda, till exempel hon, han, den eller hen. Lyssna och respektera i vilken utsträckning personen vill prata om det. Det är personens behov av att prata som styr.³ Ge personen tid att prata. Visa att du vill lyssna och hjälpa.

Fråga vad du kan hjälpa till med. Det kan till exempel vara att berätta för skolan eller kanske släkten. Närstående kan också hjälpa till att kontakta vården.³

Utredningsteam kan bestå av läkare, psykologer, kuratorer och sjuksköterskor som arbetar med att utreda könsinkongruens. Om du behöver en utredning för könsdysfori kan du behöva få en remiss till ett utredningsteam. Remissen behöver skickas från en psykiatrisk mottagning. Om du inte har kontakt med en psykiatrisk mottagning får du först en remiss dit.

Nationellt högspecialiserad vård

Delar av vården vid könsdysfori bedrivs som nationellt högspecialiserad vård i högspecialiserade team i tre av landets regioner.¹ De tre enheterna finns i Region Stockholm, Region Östergötland och Västra Götalandsregionen, med samarbete med Region Uppsala, Region Skåne respektive Region Västerbotten.

Nationellt högspecialiserad vård vid könsdysfori omfattar bland annat psykiatrisk diagnostik, utredning och bedömning.⁸ Den omfattar också utredning, bedömning och uppstartsbehandling inom endokrinologi samt utredning, bedömning och initial behandling inom logopedi.

NHV-teamen för utredning och behandling vid könsdysfori tar emot remisser från psykiatrin.⁴ Du behöver inte ha en könsidentitets- eller könsdysforidiagnos för att få en remiss. Vården i din hemregion kan samarbeta med de högspecialiserade vårdenheterna före, under och efter kontakten med dem.

Måste alla få hormonbehandling eller operation?

Nej, vissa personer behöver inte medicinsk behandling för att må bättre. Alla personer som har könsdysfori har olika behov, och det som är rätt för någon annan kanske inte är rätt för dig. Samtal och annat stöd från vården kan vara tillräckligt för vissa personer. Andra personer behöver någon form av behandling, och vad som passar bedöms tillsammans med vårdpersonalen.³ Ickebinära personer kan ha olika behov av att förändra kroppen; vissa kan vilja ha hormonbehandling eller kirurgi, medan andra inte har det behovet.⁴

Kan könsdysfori förekomma hos ickebinära personer?

Ja, ickebinära personer kan uppleva könsdysfori. En ickebinär person kan genomgå en könsidentitetsutredning och få en könsdysforidiagnos. Med en sådan diagnos kan personen få tillgång till könsbekräftande vård, till exempel hormonbehandling och viss kirurgi.²