Influensa är en smittsam luftvägsinfektion som orsakas av influensavirus. Influensa går oftast över av sig själv, och de flesta mår som vanligt igen efter en till två veckor.
Influensa är en kraftig förkylning som orsakas av ett virus.1 Det är också en smittsam luftvägsinfektion som orsakas av influensavirus. Influensavirus kan infektera vävnader i näsan, halsen och ibland lungorna.2
Influensa och förkylning kan därför likna varandra, men influensa kan påverka mer än bara näsan och halsen. Sjukdomen kan vara lindrig hos vissa och svår hos andra. Hur sjuk du blir kan alltså skilja sig åt. Influensa är en virusinfektion, vilket skiljer den från infektioner som orsakas av bakterier.
Influensa är inte en enda oföränderlig sjukdom. Influensavirus finns i olika varianter, och nya varianter kommer varje år. Därför kan influensa återkomma under olika säsonger. Det är också en anledning till att influensa kan se lite olika ut från en säsong till en annan. Influensavirus kan förändras över tid. Under en influensasäsong kan olika typer av influensavirus, som influensa A och influensa B, spridas och orsaka sjukdom.2
Influensa är vanligast under vinterhalvåret.1 Därför kallas den också säsongsinfluensa. Influensaepidemier förekommer varje vinter.3 En epidemi betyder att många personer i ett samhälle blir sjuka under samma period. När influensa sprids på det sättet kan många familjer, skolor och arbetsplatser påverkas samtidigt.
Influensa är alltså en återkommande infektion, inte en sjukdom som bara förekommer vid enstaka tillfällen. Samtidigt är sjukdomen inte lika allvarlig för alla. Influensa kan ge både lindrig och svår sjukdom.2 Det är därför inte möjligt att bedöma hur influensa kommer att påverka dig enbart utifrån att det är en vanlig infektion.
Influensasymtom brukar komma snabbt. De flesta mår som vanligt igen efter en till två veckor.1 För en del kan det ta längre tid att känna sig helt återställd, och sjukdomens svårighetsgrad kan variera. Läs mer om symtom i avsnittet om symtom.
Influensa orsakas av influensavirus. Det finns tre typer av influensavirus som smittar mellan människor: influensa A, B och C.3 De olika typerna kan spridas under samma influensasäsong, men influensa A och B står oftast för säsongsinfluensan.
Namnen på undertyper av influensa A bygger på virusets ytproteiner. Exempel på sådana undertyper är H1N1 och H3N2. Bokstaven H syftar på hemagglutinin och bokstaven N på neuraminidas. Influensavirus kan ändras över tid, och nya virusvarianter kan komma varje år.1 Därför kan du få influensa flera gånger.
Det finns också influensavirus som främst drabbar olika djurarter, till exempel fågelinfluensa. I enstaka fall kan smitta från fåglar ske till människor av mycket virulenta virusstammar.
Influensasymtom brukar komma snabbt.1 Du kan få flera symtom samtidigt, men det är inte säkert att du får alla. Besvären kan vara lindriga eller göra att du känner dig mycket sjuk.
Febern kan vara hög och vissa kan få feber upp till 40 grader. Hosta är mycket vanligt vid influensa, men en del känner sig bara lite förkylda.1 Det går därför inte att avgöra hur sjuk du är utifrån ett enda symtom. Du kan också få rinnande, klar snuva. Rodnad i ögonvitan kan förekomma. Smärta bakom bröstbenet kan förekomma vid influensa.
De flesta behöver inte undersökas när de har influensa. Det är ovanligt att behöva bli undersökt. Om en undersökning behövs görs den av en läkare.1 Vårdpersonalen bedömer då om det finns skäl att ta prover.
Ett skäl till provtagning kan vara att ta reda på om besvären beror på influensa eller på covid-19.1 Det kan vara svårt att skilja dessa infektioner åt enbart genom hur du känner dig. Därför kan ett prov hjälpa vårdpersonalen att bedöma vilken infektion som ligger bakom besvären. Du kan få lämna ett salivprov. Vårdpersonalen kan också ta provet genom näsan med en tunn pinne.
Provtagning behövs alltså inte för alla som har influensa. När provtagning ändå blir aktuell väljer vårdpersonalen prov utifrån vad som behöver undersökas. Du får information om vilket prov som ska tas och hur det går till.
Ett influensaprov kan tas som salivprov. Det innebär att saliv används som provmaterial för att undersöka om besvären beror på influensa. Vårdpersonal kan också ta prov genom näsan med en tunn pinne.1
Vid provtagning genom näsan förs den tunna pinnen in i näsan för att samla in provet. Ett prov kan även tas från nässvalget och svalget. PCR-prov från nässvalget och svalget är den vanligaste rutinmetoden för att direkt påvisa influensavirus.3
Influensa går oftast över av sig själv.1 Det betyder att de flesta inte behöver behandling med receptbelagda läkemedel. En del behöver däremot behandling, särskilt om sjukdomen blir svår eller om personen har en ökad risk att bli allvarligt sjuk.
Virushämmande läkemedel är läkemedel som påverkar influensavirusets förökning. En läkare bedömer om du behöver virushämmande läkemedel.1 Bedömningen kan bland annat bero på om du har en ökad risk att bli allvarligt sjuk.
Virushämmande läkemedel kan förkorta tiden som du är sjuk. Behandlingen kan också minska risken för att du behöver läggas in på sjukhus.1 Vid tidig behandling av personer i medicinsk riskgrupp rekommenderas virushämmande läkemedel. Det rekommenderas även vid influensasjukdom som kräver sjukhusvård eller som orsakar kraftig allmänpåverkan.
Behandlingen fungerar bäst när den startas inom två dygn från sjukdomsdebut.6 Effekten blir bättre ju tidigare behandlingen sätts in.3 Även personer utan medicinsk risk kan ha nytta av tidig behandling om målet är att förkorta sjukdomsförloppet. Vid allvarlig sjukdom som kräver sjukhusvård kan virushämmande behandling ibland sättas in senare i sjukdomsförloppet.
Influensa kan göra dig mycket trött och orkeslös. Vila när du behöver det och låt återhämtningen få ta plats.1 Du behöver inte vara aktiv som vanligt när du känner dig sjuk.
Försök ändå att komma upp och röra på dig då och då, så snart du orkar.1 Om du behöver ligga ner kan du till exempel röra på benen och fötterna, byta sida ibland eller sätta dig upp en stund. När du mår bättre kan du prova att vara utomhus och röra på dig. Känn efter vad du orkar.
Det är viktigt att dricka mer än vanligt, särskilt om du har feber eller hosta.1 Det hjälper till att förebygga vätskebrist. Ha gärna dryck nära, så att det blir enkelt att ta några klunkar ofta. Om du tar hand om ett barn med influensa behöver du hjälpa barnet att få i sig tillräckligt med vätska, särskilt vid feber.
Försök också äta även om du inte känner dig hungrig.1 Små mängder åt gången kan vara lättare än en hel måltid. Välj sådant som känns möjligt att få i sig.
Vid kraftig nästäppa kan avsvällande näsdroppar eller nässprej minska svullnaden i näsan. Sådana läkemedel finns att köpa receptfritt. Avsvällande nässprej ska inte användas längre än tio dagar i följd om inte läkare sagt något annat.
För de flesta räcker det med råd om egenvård, men ibland behöver du få hjälp att bedöma besvären eller ta reda på om det rör sig om influensa. En läkare kan undersöka dig om du behöver utredas för influensa.1 Vid en sådan undersökning kan du få lämna prov genom näsan eller lämna salivprov.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Vårdcentralen kan hjälpa dig att bedöma dina besvär och avgöra om du behöver undersökas vidare. Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.1
Apotekspersonal kan ge råd om behandling vid influensa och rekommendera medel mot influensa.5 Det kan vara särskilt användbart när du vill ha hjälp att välja något som passar dina besvär. På apotek kan du också få råd om sugtabletter och näsdroppar för både vuxna och barn.
Fråga på apoteket vilket läkemedel du eller ett barn kan använda vid ont eller svullnad i halsen.1 Olika nässprejer och näsdroppar är godkända från olika åldrar, så apotekspersonalen kan hjälpa dig att välja rätt för barnet. Läs också noga anvisningarna på förpackningen.
Du kan smitta andra redan en till tre dagar innan du själv har fått symtom och vet att du är sjuk. Det betyder att smitta kan spridas innan du förstår att du har influensa. Smittsamheten är störst när du känner dig som sjukast. Även om du bara känner dig lite sjuk kan du smitta andra.1
De flesta smittar inte längre när febern har gått ner. Det brukar vara efter ungefär en vecka.1 Smittsamheten är ofta störst under de första tre sjukdomsdagarna.2 Hur länge du kan smitta varierar mellan olika personer. Personer med kraftigt nedsatt immunförsvar kan vara smittsamma under längre tid.1
Ja, det går att få influensa flera gånger. Influensa orsakas av influensavirus, och det finns flera varianter av dessa virus. Det kommer också nya varianter varje år.1 Därför kan du bli sjuk igen även om du har haft influensa tidigare.
En tidigare influensa innebär alltså inte att du säkert är skyddad mot alla influensavirusvarianter. Vilken variant som sprids kan variera mellan olika influensasäsonger. Influensa A och influensa B kan spridas och orsaka sjukdom under en influensasäsong.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Risken för spridning är högre på platser där det är trångt och ventilationen är otillräcklig.1 Det innebär att många personer befinner sig nära varandra samtidigt som luften inte byts ut tillräckligt.
Du kan alltså smittas genom luften nära en person som bär på viruset. Du kan också få virus på händerna och sedan föra det vidare till slemhinnorna i ansiktet när du rör vid munnen, näsan eller ögonen.
Det tar vanligtvis en till fyra dagar från smitta till symtom.3 Tiden räknas från att du har blivit smittad och infekterad med influensavirus tills du märker att du är sjuk. Det är vanligt att tiden är omkring två dagar, men den kan variera från en till fyra dagar.
Vem som helst kan få influensa, även personer som annars är friska. Risken för allvarliga influensakomplikationer är ändå högre i vissa grupper. Ålder, vissa långvariga sjukdomar och graviditet påverkar risken.
Att tillhöra en riskgrupp betyder inte att du säkert får en allvarlig sjukdom. Det betyder att risken är högre om du får influensa. Om du har flera riskfaktorer kan mer än en av dem påverka din risk samtidigt.
Alla med influensa får inte feber. Vissa personer som smittas av influensavirus får inga symtom alls.2 Det innebär att influensa ibland kan finnas även när feber eller andra tydliga besvär saknas.
Barn kan få andra eller fler symtom än vuxna. Barn som är yngre än två år kan må illa och kräkas, få diarré eller ont i magen vid influensa.1
Personer med KOL kan få mer besvär från luftvägarna vid influensa. Du som har KOL kan bli mycket svullen i luftrören och få svårt att andas.1
Symtom på influensa kan likna symtom vid förkylning och covid-19. Det kan därför vara svårt att skilja infektionerna åt enbart genom symtomen. Förkylning och influensa kan till exempel båda ge hosta och snuva, medan influensa ofta ger tydligare sjukdomskänsla, värk och feber. Även andra luftvägsinfektioner kan ge liknande besvär. Därför räcker symtomen inte alltid för att säkert avgöra vilken infektion du har.2
Sjukdomstiden vid influensa är oftast sju till tio dagar. Febern varar oftast tre till fem dagar.3 Trötthet och hosta kan finnas kvar i ytterligare en till två veckor efter febern.1
Symtomen behöver alltså inte försvinna samtidigt. Febern kan ha gått över medan hostan eller tröttheten finns kvar. Om du först blir bättre och sedan får feber igen kan det vara ett tecken på att du har fått en följdsjukdom. En hosta kan alltså finnas kvar även när den övriga sjukdomskänslan har minskat. Influensa kan ibland följas av exempelvis bihåleinflammation, öroninflammation eller lunginflammation.1
Vissa förändringar ska bedömas genast. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande besvär: Du blir plötsligt mycket sämre. Du får svårt att andas även när du vilar.1
Läs mer i avsnittet om när du ska söka vård om andra situationer där vårdkontakt kan behövas. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma dina symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.1
PCR är en metod som används för att påvisa själva influensaviruset i provet. Den vanligaste rutinmetoden är alltså inte en bedömning av symtomen, utan en laboratoriemetod där viruset påvisas direkt. Vid en influensautredning kan vårdpersonalen därför använda ett pinnprov från nässvalget och svalget.
Snabbtester ger mindre säkra resultat än prover som tas i vården.1 Ett snabbt testsvar behöver därför tolkas med hänsyn till hur provet har tagits och vad som ska bedömas. Vårdprover kan ge ett säkrare resultat än snabbtester.
En del personer behöver lämna blodprov.1 Blodprovet kan vara en del av undersökningen när vårdpersonalen behöver mer information. Alla som utreds för influensa behöver alltså inte lämna blodprov.
CRP och vita blodkroppar är ofta normala eller lätt förhöjda vid lindrig influensa.3 Ett normalt eller lätt förhöjt CRP-värde och antal vita blodkroppar kan därför förekomma vid lindrig influensa. Sådana provsvar behöver tolkas tillsammans med övriga uppgifter i undersökningen.
Provresultatet är en del av bedömningen av vad som orsakar dina besvär. Vårdpersonalen väger ihop provsvar med den övriga undersökningen när de bedömer om det handlar om influensa eller covid-19.
Vilket läkemedel som kan vara aktuellt och hur behandlingen ska genomföras bedöms av läkare. Virushämmande läkemedel har effekt på virusets förökning, men valet av läkemedel beror på personens situation och vilket preparat som passar.
Det finns flera virushämmande läkemedel mot influensa. De skiljer sig åt genom hur de ges och när de kan användas. Läkaren avgör vilket läkemedel som är lämpligt.
Oseltamivir är ett läkemedel som tas genom munnen. Det finns som kapsel eller flytande läkemedel. Zanamivir tillförs som en oral inhalation.3 Baloxavirmarboxil tas också genom munnen.
Oseltamivir och zanamivir är verksamma mot influensa A och influensa B. Zanamivir kan orsaka sammandragning av luftrören, vilket är anledningen till att läkemedlet inte rekommenderas vid svår astma. Det är viktigt att läkaren känner till om du har svår astma innan behandlingen väljs.
Baloxavirmarboxil tas som en engångsdos. Läkaren bedömer om baloxavirmarboxil passar för dig.
Antibiotika hjälper inte mot influensa eftersom influensa orsakas av virus.1 Antibiotika används alltså inte för att behandla själva influensan. Om influensan leder till en bakterieinfektion kan läkaren däremot bedöma om annan behandling behövs.
En del personer blir så allvarligt sjuka att de behöver sjukhusvård. Det kan till exempel gälla personer med svår KOL.1 På sjukhus kan vården följa sjukdomens utveckling och ge den behandling som behövs.
Personer med svår KOL kan behöva sjukhusvård vid influensa. Därför kan läkaren behöva bedöma om sjukhusvård behövs för en person med svår KOL.
Influensa kan ibland leda till komplikationer eller följdsjukdomar. Då kan den fortsatta behandlingen behöva anpassas efter vilken komplikation som har uppstått.
Lunginflammation kan komma under influensaförloppet och kan behöva annan behandling än den som används mot själva influensaviruset. Vid lunginflammation i samband med influensa rekommenderas antibiotika till svårt sjuka patienter när lunginflammationen orsakas av bakterier som behandlingen riktar sig mot.3
Bihåleinflammation och öroninflammation är andra komplikationer som kan följa efter influensa. Hos barn kan även krupp förekomma. Vilken behandling som behövs beror på komplikationen och på hur sjuk personen är.
Om du vill veta mer om tecken på att influensan har blivit allvarligare finns information i avsnittet om när du ska söka vård.
För barn som är täppta i näsan kan koksaltdroppar användas. Till barn över ett år kan du också ge avsvällande näsdroppar eller nässprej.1 Olika produkter är godkända från olika åldrar, så fråga på ett apotek och läs anvisningarna på förpackningen.
Halsont kan kännas lindrigare av både varm och kall dryck. Du kan till exempel prova vatten, te, buljong eller soppa. Även glass och yoghurt kan kännas bra. Vanliga halstabletter kan användas vid halsont.1 Sockerfria tabletter är ett alternativ som är bättre för tänderna.
Att dricka kan lindra hosta.1 Ha gärna ett glas vatten inom räckhåll när du ska sova, så att du kan ta några klunkar om det behövs.
Rök kan göra hostan värre.1 Undvik därför att röka och försök att inte vara på platser där andra personer röker. Det kan göra hostan lättare att hantera.
Det kan bli lättare att andas och sova om du ligger med huvudet högt.1 Du kan använda extra kuddar under huvudet eller lägga en kudde under madrassen. Yngre barn kan ibland tycka att det är skönt att sitta i en babysitter, i knät eller i en bärsele i stället för att ligga ner.
Det kan också vara skönt att ha svalt i rummet där du sover.1 Du kan till exempel sänka värmen på elementet eller öppna fönstret.
Paracetamol och NSAID är exempel på receptfria läkemedel mot värk och feber hos vuxna.1 Det finns flera olika receptfria läkemedel, och läkemedel som innehåller paracetamol samt läkemedel i gruppen NSAID används mot dessa besvär.
Feber hos barn som mår bra i övrigt behöver inte behandlas.1 Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot och bekämpa infektioner.
Barn under sex månader ska bedömas av 1177 eller vårdcentral innan läkemedel ges.1 Om ett barn har feber och är gnälligt, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen kan receptfria febernedsättande och smärtlindrande läkemedel vara aktuella.
Aspirin ska inte ges till barn under 16 år.5 Om du är osäker på vilket läkemedel som passar ett barn kan du fråga på ett apotek och läsa informationen på förpackningen.
Att stanna hemma när du känner dig sjuk kan minska risken att andra blir sjuka.1 Stanna hemma tills du mår bättre och undvik nära kontakt med andra under tiden.
Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du sedan slänger. Tvätta händerna ofta och noggrant, särskilt efter att du har hostat eller nyst. Handtvätt med tvål och vatten minskar risken för smittspridning.1
Barn kan återgå till förskola, skola eller aktiviteter när de orkar delta i vardagen som vanligt. Det gäller även om barnet fortfarande har lite snuva eller lätt hosta. Barnet ska ha varit feberfritt i ett dygn utan febernedsättande läkemedel innan det återgår till gruppverksamhet.1 Då blir det lättare att se att febern inte kommer tillbaka.
Ett barn kan verka piggt på morgonen men ändå inte orka en hel dag i en barngrupp. Bedöm därför om barnet orkar vara med hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Lite hosta kan öka när barnet rör mycket på sig utan att det betyder att barnet har blivit sjukt igen.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen från vårdpersonalen, och du kan ställa frågor om något är oklart.
Du ska till exempel få information om olika behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du kan också få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.1 Berätta när du tar kontakt med vården om du behöver tolk, så blir det lättare att förstå informationen och ställa frågor.
Nej, maginfluensa är inte influensa.6 Maginfluensa är magsjuka och orsakas inte av influensavirus.7 Benämningen används ofta när någon har besvär från magen, till exempel kräkningar eller diarré.
Influensa är i stället en infektion som orsakas av influensavirus. Influensa kan ibland ge illamående, kräkningar eller diarré, särskilt hos barn under två år.1 Sådana symtom betyder därför inte automatiskt att du har maginfluensa.
Ja, det går att amma även om du har influensa.1 Influensa behöver alltså inte vara ett hinder för amning. Det gäller även om du har symtom på influensa.
Influensa kan ibland leda till lunginflammation.1 Lunginflammation kan komma efter flera dagars influensasjukdom.3 Influensa kan också orsaka öroninflammation och bihåleinflammation.1
Öroninflammation kan förekomma som en följd av influensa hos barn. Bihåleinflammation är en annan möjlig följd av influensa.1 De flesta som har influensa får inte dessa komplikationer, men influensa kan alltså påverka andra delar av kroppen än luftvägarna.