Influensa – symtom, orsaker och behandling

Risken för spridning är högre på platser där det är trångt och ventilationen är otillräcklig.¹ Det innebär att många personer befinner sig nära varandra samtidigt som luften inte byts ut tillräckligt.

• Influensa sprids främst genom droppar från personer som hostar, nyser eller pratar.¹

Du kan alltså smittas genom luften nära en person som bär på viruset. Du kan också få virus på händerna och sedan föra det vidare till slemhinnorna i ansiktet när du rör vid munnen, näsan eller ögonen.

Det tar vanligtvis en till fyra dagar från smitta till symtom.³ Tiden räknas från att du har blivit smittad och infekterad med influensavirus tills du märker att du är sjuk. Det är vanligt att tiden är omkring två dagar, men den kan variera från en till fyra dagar.

Riskfaktorer och ärftlighet

Vem som helst kan få influensa, även personer som annars är friska. Risken för allvarliga influensakomplikationer är ändå högre i vissa grupper. Ålder, vissa långvariga sjukdomar och graviditet påverkar risken.

• Personer som är 65 år eller äldre har högre risk för allvarliga influensakomplikationer.²
• Personer med kroniska sjukdomar som astma, diabetes eller hjärtsjukdom har högre risk för allvarliga influensakomplikationer.²
• Graviditet är en riskfaktor för allvarlig influensa.²
• Barn under fem år har högre risk för allvarliga influensakomplikationer, särskilt barn under två år.²

Att tillhöra en riskgrupp betyder inte att du säkert får en allvarlig sjukdom. Det betyder att risken är högre om du får influensa. Om du har flera riskfaktorer kan mer än en av dem påverka din risk samtidigt.

Alla med influensa får inte feber. Vissa personer som smittas av influensavirus får inga symtom alls.² Det innebär att influensa ibland kan finnas även när feber eller andra tydliga besvär saknas.

Variationer hos barn och vid andra sjukdomar

Barn kan få andra eller fler symtom än vuxna. Barn som är yngre än två år kan må illa och kräkas, få diarré eller ont i magen vid influensa.¹

• Barn under två år kan få illamående, kräkningar, diarré eller ont i magen vid influensa.¹
• Barn kan verka mindre aktiva och få öronvärk eller röda ögon.⁵

Personer med KOL kan få mer besvär från luftvägarna vid influensa. Du som har KOL kan bli mycket svullen i luftrören och få svårt att andas.¹

Symtom på influensa kan likna symtom vid förkylning och covid-19. Det kan därför vara svårt att skilja infektionerna åt enbart genom symtomen. Förkylning och influensa kan till exempel båda ge hosta och snuva, medan influensa ofta ger tydligare sjukdomskänsla, värk och feber. Även andra luftvägsinfektioner kan ge liknande besvär. Därför räcker symtomen inte alltid för att säkert avgöra vilken infektion du har.²

Hur länge varar symtomen?

Sjukdomstiden vid influensa är oftast sju till tio dagar. Febern varar oftast tre till fem dagar.³ Trötthet och hosta kan finnas kvar i ytterligare en till två veckor efter febern.¹

Symtomen behöver alltså inte försvinna samtidigt. Febern kan ha gått över medan hostan eller tröttheten finns kvar. Om du först blir bättre och sedan får feber igen kan det vara ett tecken på att du har fått en följdsjukdom. En hosta kan alltså finnas kvar även när den övriga sjukdomskänslan har minskat. Influensa kan ibland följas av exempelvis bihåleinflammation, öroninflammation eller lunginflammation.¹

När ska du söka vård akut?

Vissa förändringar ska bedömas genast. Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande besvär: Du blir plötsligt mycket sämre. Du får svårt att andas även när du vilar.¹

• Sök vård genast om du plötsligt blir mycket sämre.¹
• Sök vård genast om du får svårt att andas även när du vilar.¹
• Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning vid dessa akuta besvär.¹

Läs mer i avsnittet om när du ska söka vård om andra situationer där vårdkontakt kan behövas. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma dina symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.¹

PCR är en metod som används för att påvisa själva influensaviruset i provet. Den vanligaste rutinmetoden är alltså inte en bedömning av symtomen, utan en laboratoriemetod där viruset påvisas direkt. Vid en influensautredning kan vårdpersonalen därför använda ett pinnprov från nässvalget och svalget.

Snabbtester ger mindre säkra resultat än prover som tas i vården.¹ Ett snabbt testsvar behöver därför tolkas med hänsyn till hur provet har tagits och vad som ska bedömas. Vårdprover kan ge ett säkrare resultat än snabbtester.

Andra prover och tolkning

En del personer behöver lämna blodprov.¹ Blodprovet kan vara en del av undersökningen när vårdpersonalen behöver mer information. Alla som utreds för influensa behöver alltså inte lämna blodprov.

CRP och vita blodkroppar är ofta normala eller lätt förhöjda vid lindrig influensa.³ Ett normalt eller lätt förhöjt CRP-värde och antal vita blodkroppar kan därför förekomma vid lindrig influensa. Sådana provsvar behöver tolkas tillsammans med övriga uppgifter i undersökningen.

Provresultatet är en del av bedömningen av vad som orsakar dina besvär. Vårdpersonalen väger ihop provsvar med den övriga undersökningen när de bedömer om det handlar om influensa eller covid-19.

Vilket läkemedel som kan vara aktuellt och hur behandlingen ska genomföras bedöms av läkare. Virushämmande läkemedel har effekt på virusets förökning, men valet av läkemedel beror på personens situation och vilket preparat som passar.

Olika virushämmande läkemedel

Det finns flera virushämmande läkemedel mot influensa. De skiljer sig åt genom hur de ges och när de kan användas. Läkaren avgör vilket läkemedel som är lämpligt.

• Oseltamivir är verksamt mot både influensa A och influensa B.³
• Oseltamivir minskar i genomsnitt sjukdomstiden med en till en och en halv dag.³
• Zanamivir ges som inhalation.³
• Zanamivir rekommenderas inte till personer med svår astma på grund av risken för luftrörssammandragning.³
• Baloxavirmarboxil ges som engångsdos.³

Oseltamivir är ett läkemedel som tas genom munnen. Det finns som kapsel eller flytande läkemedel. Zanamivir tillförs som en oral inhalation.³ Baloxavirmarboxil tas också genom munnen.

Oseltamivir och zanamivir är verksamma mot influensa A och influensa B. Zanamivir kan orsaka sammandragning av luftrören, vilket är anledningen till att läkemedlet inte rekommenderas vid svår astma. Det är viktigt att läkaren känner till om du har svår astma innan behandlingen väljs.

Baloxavirmarboxil tas som en engångsdos. Läkaren bedömer om baloxavirmarboxil passar för dig.

Antibiotika och sjukhusvård

Antibiotika hjälper inte mot influensa eftersom influensa orsakas av virus.¹ Antibiotika används alltså inte för att behandla själva influensan. Om influensan leder till en bakterieinfektion kan läkaren däremot bedöma om annan behandling behövs.

En del personer blir så allvarligt sjuka att de behöver sjukhusvård. Det kan till exempel gälla personer med svår KOL.¹ På sjukhus kan vården följa sjukdomens utveckling och ge den behandling som behövs.

Personer med svår KOL kan behöva sjukhusvård vid influensa. Därför kan läkaren behöva bedöma om sjukhusvård behövs för en person med svår KOL.

Komplikationer som kan kräva annan behandling

Influensa kan ibland leda till komplikationer eller följdsjukdomar. Då kan den fortsatta behandlingen behöva anpassas efter vilken komplikation som har uppstått.

• Lunginflammation: Influensa kan ibland leda till lunginflammation.¹
• Bihåleinflammation: Influensa kan orsaka bihåleinflammation.¹
• Öroninflammation hos barn: Barn kan få öroninflammation som följd av influensa.¹
• Krupp hos barn: Barn kan få krupp som följd av influensa.¹

Lunginflammation kan komma under influensaförloppet och kan behöva annan behandling än den som används mot själva influensaviruset. Vid lunginflammation i samband med influensa rekommenderas antibiotika till svårt sjuka patienter när lunginflammationen orsakas av bakterier som behandlingen riktar sig mot.³

Bihåleinflammation och öroninflammation är andra komplikationer som kan följa efter influensa. Hos barn kan även krupp förekomma. Vilken behandling som behövs beror på komplikationen och på hur sjuk personen är.

Om du vill veta mer om tecken på att influensan har blivit allvarligare finns information i avsnittet om när du ska söka vård.

För barn som är täppta i näsan kan koksaltdroppar användas. Till barn över ett år kan du också ge avsvällande näsdroppar eller nässprej.¹ Olika produkter är godkända från olika åldrar, så fråga på ett apotek och läs anvisningarna på förpackningen.

Halsont kan kännas lindrigare av både varm och kall dryck. Du kan till exempel prova vatten, te, buljong eller soppa. Även glass och yoghurt kan kännas bra. Vanliga halstabletter kan användas vid halsont.¹ Sockerfria tabletter är ett alternativ som är bättre för tänderna.

Lindra hosta och underlätta andningen

Att dricka kan lindra hosta.¹ Ha gärna ett glas vatten inom räckhåll när du ska sova, så att du kan ta några klunkar om det behövs.

Rök kan göra hostan värre.¹ Undvik därför att röka och försök att inte vara på platser där andra personer röker. Det kan göra hostan lättare att hantera.

Det kan bli lättare att andas och sova om du ligger med huvudet högt.¹ Du kan använda extra kuddar under huvudet eller lägga en kudde under madrassen. Yngre barn kan ibland tycka att det är skönt att sitta i en babysitter, i knät eller i en bärsele i stället för att ligga ner.

Det kan också vara skönt att ha svalt i rummet där du sover.¹ Du kan till exempel sänka värmen på elementet eller öppna fönstret.

Receptfria läkemedel

Paracetamol och NSAID är exempel på receptfria läkemedel mot värk och feber hos vuxna.¹ Det finns flera olika receptfria läkemedel, och läkemedel som innehåller paracetamol samt läkemedel i gruppen NSAID används mot dessa besvär.

Feber hos barn som mår bra i övrigt behöver inte behandlas.¹ Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot och bekämpa infektioner.

Barn under sex månader ska bedömas av 1177 eller vårdcentral innan läkemedel ges.¹ Om ett barn har feber och är gnälligt, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen kan receptfria febernedsättande och smärtlindrande läkemedel vara aktuella.

Aspirin ska inte ges till barn under 16 år.⁵ Om du är osäker på vilket läkemedel som passar ett barn kan du fråga på ett apotek och läsa informationen på förpackningen.

Stanna hemma och minska smittan

Att stanna hemma när du känner dig sjuk kan minska risken att andra blir sjuka.¹ Stanna hemma tills du mår bättre och undvik nära kontakt med andra under tiden.

Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du sedan slänger. Tvätta händerna ofta och noggrant, särskilt efter att du har hostat eller nyst. Handtvätt med tvål och vatten minskar risken för smittspridning.¹

Barn kan återgå till förskola, skola eller aktiviteter när de orkar delta i vardagen som vanligt. Det gäller även om barnet fortfarande har lite snuva eller lätt hosta. Barnet ska ha varit feberfritt i ett dygn utan febernedsättande läkemedel innan det återgår till gruppverksamhet.¹ Då blir det lättare att se att febern inte kommer tillbaka.

Ett barn kan verka piggt på morgonen men ändå inte orka en hel dag i en barngrupp. Bedöm därför om barnet orkar vara med hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Lite hosta kan öka när barnet rör mycket på sig utan att det betyder att barnet har blivit sjukt igen.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen från vårdpersonalen, och du kan ställa frågor om något är oklart.

Du ska till exempel få information om olika behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du kan också få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.¹ Berätta när du tar kontakt med vården om du behöver tolk, så blir det lättare att förstå informationen och ställa frågor.

Är maginfluensa samma sak som influensa?

Nej, maginfluensa är inte influensa.⁶ Maginfluensa är magsjuka och orsakas inte av influensavirus.⁷ Benämningen används ofta när någon har besvär från magen, till exempel kräkningar eller diarré.

Influensa är i stället en infektion som orsakas av influensavirus. Influensa kan ibland ge illamående, kräkningar eller diarré, särskilt hos barn under två år.¹ Sådana symtom betyder därför inte automatiskt att du har maginfluensa.

Kan man amma om man har influensa?

Ja, det går att amma även om du har influensa.¹ Influensa behöver alltså inte vara ett hinder för amning. Det gäller även om du har symtom på influensa.

Kan influensa ge komplikationer?

Influensa kan ibland leda till lunginflammation.¹ Lunginflammation kan komma efter flera dagars influensasjukdom.³ Influensa kan också orsaka öroninflammation och bihåleinflammation.¹

Öroninflammation kan förekomma som en följd av influensa hos barn. Bihåleinflammation är en annan möjlig följd av influensa.¹ De flesta som har influensa får inte dessa komplikationer, men influensa kan alltså påverka andra delar av kroppen än luftvägarna.