IBS – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid IBS

Vanliga symtom

Känslig tarm kan ge besvär på olika sätt.¹ Det typiska är att du får ont i magen och att tarmens arbete förändras. Besvären kan påverka både hur magen känns och hur ofta eller hur löst du bajsar.

• Ont i magen är ett typiskt symtom vid IBS. Du kan ha ont på olika ställen och på olika sätt.
• Smärtan kan förändras när du bajsar. Det kan antingen göra mer ont eller mindre ont.
• Du kan ha förstoppning eller diarré, eller så växlar det mellan dessa två.¹
• Du kan ha en hård klump som kommer först när du bajsar och sedan diarréliknande bajs.
• Bajs kan också vara slemmigt.¹
• Gasbesvär och uppblåsthet är vanliga vid IBS. Det kan göra mycket ont när tarmen spänns av gaser.

Smärtan kan till exempel kännas som kraftigt magknip under revbenen. Den kan också vara mer otydlig och molande i hela mag-tarmkanalen. Ofta får du mer ont efter att du har ätit.¹ Besvär av gaser kan därför vara en del av det som gör ont i magen. Magknip kan höra ihop med att du behöver bajsa.³ Du kan också bli illamående vid IBS.¹ En del upplever att de inte blir helt tömda efter att de har bajsat. Slem i bajset kan ibland se vitaktigt ut.³

Variationer över tid och mellan personer

Symtomen kan vara olika starka under olika perioder.¹ Ibland kan besvären vara mycket besvärliga, medan du under andra perioder har mindre besvär.

• Du kan behöva bajsa flera gånger om dagen.
• Det kan också gå ett par dagar utan att du behöver bajsa.¹
• Det kan kännas som att du behöver bajsa igen trots att du precis har varit på toaletten.¹
• Du kan ibland få så kraftig diarré att du har bråttom för att hinna till toaletten.

Besvären är ofta störst på dagen och efter att du har ätit. Det hänger samman med att tarmarna arbetar då.¹ Hur besvären märks kan skilja sig mellan personer: vissa har mest diarré, andra mest förstoppning och en del växlar mellan båda.⁴

Symtomen kan komma och gå. Det är också vanligt att bajsets konsistens växlar mellan att vara hård och lös.¹

När du ska söka vård akut

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om något av följande stämmer in på dig:

• Du får plötsligt mycket ont i magen.¹
• Du kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod.¹
• Du har svart eller blodigt bajs.¹

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.¹

Ring 112 om du har ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk.¹

Diagnos vid IBS

Så ställs diagnosen

Det finns inget enskilt test som kan fastställa diagnosen känslig tarm med säkerhet. Diagnosen bygger i stället på dina symtom och på att andra orsaker till besvären har kunnat uteslutas.⁴ Därför kan läkaren behöva göra flera olika bedömningar och undersökningar innan diagnosen ställs.

För diagnosen ska du ha ont i magen och samtidigt ha besvär med förstoppning, diarré eller växling mellan dessa. Smärtan kan också förändras när du bajsar. Oregelbundna toalettvanor är ytterligare ett symtom som kan ingå i bedömningen.

Enligt 1177 ska besvären ha funnits i mer än tre månader för att du ska få diagnosen känslig tarm.¹ Vid en mer detaljerad bedömning används symtomkriterier som bland annat tar hänsyn till hur ofta du har ont i magen, hur länge besvären har funnits och om besvären hänger ihop med att du bajsar.

När du träffar läkaren får du berätta om dina besvär. Läkaren kan fråga var i magen du har ont och när du får mer ont. Du kan också få frågor om du har diarré eller förstoppning, om det växlar mellan dessa och om du bajsar oregelbundet.¹ Frågorna hjälper läkaren att bedöma om dina besvär stämmer med känslig tarm och vilka undersökningar som behövs.

Undersökningar och prover

Vid läkarbesöket känner läkaren på din mage. Du kan också få lämna blodprov och avföringsprov som en del av utredningen.¹ Vilka prover som behövs beror på dina besvär och på vad läkaren behöver undersöka.

Proverna visar vanligtvis att tarmen fungerar som den ska vid känslig tarm. Om något annat orsakar besvären kan blodprov och avföringsprov däremot hjälpa läkaren att ta reda på vad det är.¹ Avföringsprover kan till exempel användas för att undersöka tecken på infektion eller inflammation i tarmen.

I vissa fall behöver ändtarmen undersökas med rektoskopi. Tjocktarmen kan behöva undersökas med koloskopi.¹ Ibland kan tjocktarmen i stället undersökas med datortomografi, som är en form av röntgen.

Målet med undersökningarna är bland annat att utesluta andra orsaker till besvären. Celiaki, som också kallas glutenintolerans, kan ge symtom som liknar känslig tarm.¹ Laktosintolerans kan också ge liknande symtom. Inflammatoriska tarmsjukdomar, till exempel Crohns sjukdom och ulcerös kolit, är andra tillstånd som kan behöva övervägas.

Hur omfattande utredningen blir beror bland annat på hur länge symtomen har funnits och på din ålder. De flesta med misstänkt känslig tarm kan utredas i primärvården. Hos patienter med diarré över 40 år bör koloskopi utföras.⁴

Förberedelser inför besöket

Inför besöket kan det vara bra att tänka igenom när symtomen började och hur ofta de kommer. Läkaren kan fråga hur länge du har haft besvären och hur ofta de uppstår.³ Du kan också få frågor om vad som gör symtomen bättre eller sämre.

Skriv gärna ner vilka läkemedel du använder, eftersom läkaren kan fråga om både läkemedel mot besvären och andra läkemedel. Du kan även få frågor om du nyligen har varit sjuk eller varit med om en stressande händelse.³ Berätta så noggrant du kan, eftersom din berättelse är viktig för att läkaren ska förstå hur du behöver undersökas.

Behandling vid IBS

Behandlingens mål och upplägg

Det finns inget läkemedel som botar IBS, men läkemedel kan minska besvären.¹ Behandlingen handlar också om att förstå känslig tarm och om att hitta sådant som kan göra symtomen lättare att hantera. Information, utbildning och förändringar av kosten är grunder i behandlingen.⁴

Det finns både receptfria och receptbelagda läkemedel mot IBS-besvär. Vilket läkemedel som passar beror på vilket symtom som är mest besvärligt. Det är viktigt att använda rätt sorts läkemedel och på rätt sätt.¹ Om du är osäker kan du fråga en läkare eller på ett apotek.

Olika behandlingar passar olika personer. Därför kan behandlingen behöva anpassas efter om det främst är förstoppning, diarré, gaser eller ont i magen som besvärar dig. Målet är att minska de besvär som påverkar dig mest. Det kan därför behövas flera försök innan du hittar en behandling som passar dig.³

Läkemedel efter symtom

Vid återkommande förstoppning kan bulkmedel hjälpa.¹ Bulkmedel är en form av laxermedel som kan användas under längre perioder. Vissa laxerande medel, så kallade tarmretande laxermedel, kan däremot göra besvären värre.

Vid knip eller ont i magen på grund av gaser kan läkemedel som innehåller simetikon hjälpa.¹ Simetikon kan ibland också kallas dimetikon.

Vid svåra diarrébesvär kan loperamid användas som stoppande läkemedel. Loperamid kan samtidigt orsaka förstoppning.¹ Om du behöver använda stoppande läkemedel under en längre tid kan du prata med en läkare.

• Bulkmedel kan hjälpa om du ofta är förstoppad.
• Simetikon kan hjälpa vid knip eller ont i magen på grund av gaser.
• Loperamid kan användas om du har svåra besvär med diarré.
• Loperamid kan också göra att du blir förstoppad.

Vissa antidepressiva läkemedel kan lindra magbesvär vid IBS. Dosen är då lägre än vid behandling av depression. Antidepressiva läkemedel kan också göra att du mår bättre överlag. Det finns även receptbelagda läkemedel mot IBS med svår förstoppning.¹

Läkemedel mot IBS kan vara receptfria eller kräva recept. Vilken typ som är bäst beror på vilket symtom som är mest besvärligt, och det är viktigt att läkemedlet används på rätt sätt. Om du behöver råd om ett läkemedel kan du fråga en läkare eller på ett apotek.

Kostbehandling och professionellt stöd

Förändringar av kosten är en grund i behandlingen av känslig tarm. Det finns inget kostråd som hjälper alla, eftersom symtomen skiljer sig mellan personer. En del upplever att vissa livsmedel gör besvären värre, och genom att undvika sådant som försämrar besvären kan symtomen ibland lindras.

FODMAP-kost har lindrat symtom hos en del personer. Det är en kost där du äter livsmedel som innehåller lite eller inget av de kolhydrater som tarmen har svårt att bryta ner. Det kan vara svårt att veta vilka livsmedel som passar och vilka du bör undvika vid FODMAP-kost.¹

En dietist kan hjälpa till med kostförändringar vid IBS.¹ Dietisten kan ge råd om vad du kan äta och vad du kan behöva undvika. Du kan också få hjälp att förstå sambandet mellan mat och hälsa.

Det är svårt att hitta en enda kostförändring som fungerar för alla med känslig tarm. Vad som minskar besvären för dig kan därför skilja sig från vad som hjälper någon annan. En dietist kan hjälpa dig att pröva kostförändringar på ett mer strukturerat sätt.

Psykologiska behandlingsalternativ

KBT kan hjälpa vissa personer med IBS. KBT är en psykologisk behandling som syftar till att du ska må och fungera bättre genom att förändra ditt beteende och hur du uppfattar dig själv och din omgivning.¹

KBT kan alltså rikta in sig både på måendet och på förmågan att fungera. Behandlingen arbetar med beteenden och uppfattningar som kan påverka hur du hanterar besvären.

Hypnosbehandling och medveten närvaro kan påverka symtomupplevelse och livskvalitet.⁴ Sådana psykologiska behandlingsalternativ har generella effekter på symtomupplevelse och livskvalitet som kan vara värdefulla för personer med IBS.

Psykoterapi är ett annat samlingsnamn för psykologisk behandling. KBT, hypnosbehandling och medveten närvaro hör till de alternativ som har använts vid IBS. Vilken behandling som kan passa beror på dina besvär och vilket stöd du behöver.

Egenvård vid IBS

Mat och dryck

Vad som minskar besvären skiljer sig mellan personer. Det som fungerar för dig behöver därför inte fungera för någon annan. En matdagbok kan göra det lättare att upptäcka vad du blir sämre av. Skriv ner vad du äter och dricker och hur symtomen påverkas. Notera gärna också när på dagen besvären kommer och vilka situationer som sammanfaller med dem.¹ På så sätt kan du jämföra flera dagar innan du ändrar för mycket på en gång. Matdagboken kan du sedan använda för att se om samma mat eller dryck återkommer när du får mer symtom. Du kan också notera hur besvären förändras under dagen och om särskilda händelser eller situationer gör dig sämre.

Det finns inget kostråd som hjälper alla med känslig tarm.¹ Pröva dig fram till vilken mat som fungerar bra för dig. Om du märker att viss mat eller dryck ger mer besvär kan du undvika den eller äta och dricka mindre mängder av den.

Exempel på sådant som kan ge mer besvär hos vissa är:

• Fet mat.¹
• Starka kryddor.¹
• Kaffe.¹
• Alkohol.¹

För många kan det hjälpa att äta mindre mängder mat oftare. Försök att äta regelbundet, till exempel genom att planera in mellanmål. Ät långsamt och i lugn och ro. Tugga maten väl.¹

Fibrer, gaser och probiotika

Fiberrik mat kan vara bra om du har förstoppning. Den minskar däremot inte ont i magen. Om du äter mycket fiberrik mat kan du få mer besvär. Pröva dig fram till hur mycket fibrer magen tål. Om du ökar mängden fibrer kan det därför vara klokt att göra förändringen i små steg. Fiberrik mat kan vara bra om förstoppning är det besvär som stör mest, men samma mängd kan ge mer besvär hos någon annan.¹

När du äter fiberrik mat behöver du också dricka mer vatten för att inte få förstoppning. Lösliga fibrer kan lindra symtomen. Lösliga fibrer finns till exempel i frukt och grönsaker. Olösliga fibrer kan ge mer besvär.¹ Olösliga fibrer kommer framför allt från sädesslag och finns i fullkornsprodukter.

Om du har mycket gaser kan du äta mindre av mat som bildar gas. Exempel på sådan mat är:

• Kål.¹
• Lök.¹
• Paprika.¹
• Bönor och linser.¹

Vissa sötningsmedel i lightprodukter kan öka mängden gas i magen.¹ Det gäller sötningsmedel som innehåller sockeralkoholer, till exempel xylitol och sorbitol. Andra sötningsmedel, till exempel aspartam och stevioglykosider, ökar inte mängden gas.

Probiotika kan hjälpa om du har mycket diarré. Probiotika finns i livsmedel och produkter som innehåller bakteriekultur. Det finns olika sammansättningar av probiotika, men det är inte känt vilken som har bäst effekt.¹

Toalettvanor och aktivitet

Regelbundna toalettvanor kan vara bra vid känslig tarm. Försök att få in en vana att bajsa regelbundet. Du ska inte hålla dig när du behöver bajsa. Ta den tid du behöver på toaletten så att du hinner bli färdig. Försök att inte stressa när du är på toaletten. En lugn rutin kan göra toalettbesöket mer förutsägbart i vardagen. Försök att gå när du brukar behöva bajsa, men håll dig inte om trängningen kommer vid en annan tidpunkt.¹

Många upplever att deras besvär blir bättre av fysisk aktivitet. Det finns samtidigt inga bevis för att fysisk aktivitet minskar symtomen vid känslig tarm.¹ Fysisk aktivitet gör ofta att du mår bättre generellt. Välj en aktivitet som fungerar i din vardag och som du kan göra utan att den känns övermäktig. Det kan vara bra att skriva ner vilka aktiviteter som verkar hjälpa dig att hantera besvären och jämföra med hur du mår.³

Stress och vardagsstrategier

Stress och oro kan göra symtomen svårare. Försök att komma på vad som stressar och oroar dig. En lista över sådant som får dig att må sämre kan göra det lättare att förändra situationen. Skriv gärna ner både sådant som stressar dig och sådant som gör vardagen lättare. När du ser mönster kan du lättare välja vilka vanor eller situationer du vill försöka förändra först.¹

För många minskar oron och stressen när de lär sig mer om känslig tarm.¹ Det kan handla om att lära sig vad som går bra att äta och hur vardagen kan förändras för att minska besvären.

Var uppmärksam på naturläkemedel. Vissa naturläkemedel kan innehålla ämnen som irriterar tarmen och ger diarré.¹

Vem kan hjälpa dig vid IBS?

Första kontakt och rådgivning

Om du misstänker känslig tarm är vårdcentralen vanligtvis den första kontakten. De flesta personer med misstänkt IBS kan handläggas i primärvården, där en läkare kan börja utreda besvären och bedöma om du behöver fler undersökningar.⁴

Du kan kontakta en vårdcentral om du tror att du har IBS.¹ Där får du berätta om dina besvär, till exempel var du har ont, när besvären började och hur ofta de kommer. Läkaren kan också fråga om diarré, förstoppning, växlingar i bajsets konsistens och vilka läkemedel du använder.⁵

Utredningen kan innehålla att läkaren känner på magen. Du kan också få lämna blodprov och bajsprov. Proverna kan hjälpa till att ta reda på om något annat orsakar besvären.¹ Det finns inget enskilt test som med säkerhet fastställer diagnosen känslig tarm.⁴

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha råd om dina symtom eller om vad du kan göra själv.¹ Du kan även få hjälp att bedöma vilken vårdkontakt som passar dina besvär.

Yrkesroller och specialistvård

En läkare kan utreda känslig tarm och andra möjliga orsaker till besvären.⁴ Utredningen bygger på dina symtom och på att andra orsaker har kunnat uteslutas. Ibland kan ändtarmen behöva undersökas med rektoskopi eller tjocktarmen med koloskopi.

En dietist kan ge råd om vad du kan äta och vad du bör undvika. Det kan vara särskilt värdefullt om du vill pröva FODMAP-kost, eftersom det kan vara svårt att veta vilka livsmedel som passar.¹ Dietisten kan också hjälpa dig att göra kostförändringar utan att kosten blir alltför ensidig.

Om besvären behöver bedömas i öppen specialistvård kan en remiss krävas.⁶ Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet, men reglerna för remiss kan variera mellan mottagningar.

Vanliga frågor om IBS

Vad är IBS och vad beror det på?

IBS, som också kallas känslig tarm, är en störning i hur tarmen arbetar och hur den känns. Den ökade känsligheten kan göra att tarmen upplevs som extra känslig eller irriterad. Besvären kan påverkas av flera saker samtidigt, men den exakta orsaken till känslig tarm är okänd.¹

Stress och oro kan göra symtomen svårare.¹

Kan IBS bli cancer eller någon annan allvarlig sjukdom?

Känslig tarm kan inte utvecklas till cancer eller någon annan allvarlig sjukdom.¹ Känslig tarm ökar inte heller risken för tjocktarmscancer.³

Känslig tarm skadar inte tarmen. Besvär från magen kan ändå ha andra orsaker, och därför bedöms symtomen som en del av utredningen.

Hur diagnostiseras IBS?

Det finns inget specifikt test för känslig tarm.⁵ Det finns inte heller några symtom, undersökningsfynd eller laboratorieprover som med säkerhet fastställer diagnosen.

Diagnosen ställs genom symtomkriterier och genom att andra orsaker till besvären har kunnat uteslutas.⁵ För diagnosen ska du ha haft besvär i mer än tre månader.¹

Läkaren kan fråga var i magen du har ont, när du får mer ont och om du har diarré eller förstoppning. Du kan också få lämna blodprov och prov på bajs, eftersom prover kan hjälpa till att ta reda på om något annat orsakar besvären.

Går IBS att bota?

Det finns ingen botande behandling för känslig tarm.¹ Det finns däremot behandlingar som kan minska besvären.

De flesta kan hantera symtomen genom att undvika sådant som utlöser besvär och använda läkemedel vid behov.² Vad som minskar besvären skiljer sig mellan personer, och vilket läkemedel som är bäst beror på vilket symtom som är mest besvärligt.¹

Information, utbildning och förändringar av kosten är grunder i behandlingen.⁵ Det finns både receptfria och receptbelagda läkemedel mot besvär av känslig tarm.¹

En dietist kan hjälpa dig med kostförändringar, och FODMAP-kost har lindrat symtom hos en del personer. KBT kan också hjälpa vissa personer med känslig tarm. KBT betyder kognitiv beteendeterapi och innebär att förändra ditt beteende och hur du uppfattar dig själv och din omgivning.¹ IBS-behandling innebär ofta att olika behandlingar prövas.⁵