Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt, det som till vardags kallas för hjärtattack innebär att hjärtmuskeln drabbas av akut syrebrist, oftast orsakad av en propp i ett av hjärtats egna blodkärl (kranskärl). Hjärtat är en muskel vars funktion i kroppen är att pumpa runt blod som sedan transporterar syre och näring till kroppens organ och vävnader. Även hjärtmuskulaturen behöver blod för att klara av att jobba, och de blodkärl som förser hjärtat med blod heter kranskärl. Uppstår en propp i kranskärlen får hjärtat syrebrist, något som i sin tur leder till smärta. En annan konsekvens är att hjärtats funktion försämras.

Hjärtinfarkt är ett mycket allvarligt tillstånd, ibland livshotande som kräver omedelbar vård. På sjukhus kan du få behandling som gör att blodflödet återställs.

Hjärtinfarkt kännetecknas främst av kraftiga smärtor mitt i bröstet.

Här är några vanliga symtom vid hjärtinfarkt:

• konstant smärta i bröstet och värken kan stråla ut i armarna eller ryggen

• en obehaglig känsla i bröstet som också kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna.

• svårigheter med andningen

• kallsvettningar

• rädsla och ångest

• hjärtklappning och yrsel

• besvär som liknar influensa och samtidigt ont i bröstet.

Men symtomen vid hjärtinfarkt kan ibland skilja sig från person till person. Hos äldre och personer som har diabetes kan symtomen vid hjärtinfarkt vara otydliga. Det är viktigt att då även ta lindrigare symtom på allvar.

Det är också vanligt att få en instabil kärlkramp några dagar eller veckor innan hjärtinfarkten.

Vanliga symtom vid instabil kärlkramp är:

• en obehaglig känsla i bröstet.

• svårigheter att andas vid lätt ansträngning, ibland till och med när du vilar.

Hjärtmuskeln behöver syrerikt blod för att kunna arbeta. Hjärtinfarkt orsakas i regel av att ett eller flera av hjärtats blodkärl, som kallas kranskärl blivit åderförkalkade eller åderförfettade. Detta innebär att blodet inte kan ta sig igenom kärlen lika lätt, något som inom vården kallas ateroskleros. Vid en hjärtinfarkt blockers blodflöden vilket resulterar i att blodet inte når fram till hjärtat och det bildas en blodpropp. Detta leder i sin tur till att hjärtat inte får tillräckligt med syre och du drabbas av en infarkt.

Det finns några riskfaktorer för hjärtinfarkt, till exempel:

• högt blodtryck

• höga blodfetter

• rökning

• livsfaktorer som stress och ohälsosamma matvanor

• fysisk inaktivitet

• hög alkoholkonsumtion.

Vid misstänkt hjärtinfarkt ska du alltid undersökas av läkare så fort som möjligt. Men det finns en del saker som du kan göra för att förebygga hjärtinfarkt, till exempel:

• motionera regelbundet

• var försiktig med alkohol

• sluta röka (om du röker)

• äta en mer hälsosam kost

• minska mängden fett i kosten

• vara noggrann med att ta eventuella blodtryckssänkande läkemedel

• försöka att stressa mindre.

Vid akut hjärtinfarkt är det viktigt att öppna upp det tilltäppta kranskärlet för att få igång blod- och syretillförseln igen. På sjukhus kan du få behandling som gör att blodflödet återställs. Det görs ofta med ballongvidgning, som utvidgar kärlförträngningen. Ju snabbare kärlet kan öppnas, desto större är chansen att blodflödet till hjärtmuskeln återgår och hjärtskadan blir så liten som möjligt.

I vissa fall kan det bli aktuellt med en operation. Så kan fallet vara om kranskärlsröntgen visar att det finns förträngningar på flera ställen i kranskärlen, en situation då ballongvidgning inte passar. Läkaren kan då bestämma att du ska genomgå en kranskärlsoperation, som också kallas bypass-operation.

Det finns också olika läkemedel som kan minska risken för att du ska drabbas av en hjärtinfarkt på nytt, till exempel:

• trombocythämmande läkemedel

• betablockerare

• ACE-hämmare

• blodfettsänkare.

Efter en hjärtinfarkt är det vanligt att bli kallad till fortsatta undersökningar. Många sjukhus har speciella enheter för hjärtrehabilitering där läkare, sjuksköterskor, dietister, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer och ibland psykologer arbetar.

Diagnosen brukar ställas utifrån symtom, EKG och blodprov. Vid en hjärtinfarkt läcker hjärtmuskeln ut proteiner, bland annat så kallade troponiner, som kan spåras i blodet. En ultraljudsundersökning kan bedöma storleken på infarkten och hur hjärtmuskelns pumpförmåga påverkats. En kranskärlsröntgen kan visa om det finns förträngningar i kärlen och var stoppet sitter.

På Vården.se kan du läsa mer om hur en hjärtundersökning går till.

Hjärtinfarkt är ett mycket allvarligt tillstånd, ibland livshotande som kräver omedelbar vård. Du bör därför genast kontakta vården så att du kan få behandling.

• Akutsjukhus

• Jouröppen mottagning

• Kardiolog

• Hjärtmottagning

Kan hjärtinfarkt behandlas av nätläkare?

Vid misstänkt hjärtinfarkt ska du alltid undersökas av läkare så fort som möjligt. Du bör genast ringa 112. Digital vård är inte lämpligt vid akut hjärtinfarkt.