Hjärnskakning – symtom, orsaker och behandling

• Fall är en vanlig orsak till hjärnskakning.²
• Cykelolyckor är en vanlig orsak till hjärnskakning.²
• Idrottsskador är en vanlig orsak till hjärnskakning.¹

Ett kraftigt slag kan till exempel inträffa när du cyklar omkull eller faller av en häst. Även bilolyckor och våld mot kroppen, till exempel slag i samband med slagsmål, kan orsaka hjärnskakning.

Vilka har ökad risk?

Vem som helst kan få hjärnskakning, men vissa grupper har ökad risk. Risken kan bland annat hänga samman med ålder, tidigare hjärnskakningar eller situationer där du lättare utsätts för kraftiga rörelser.

• Personer över 65 år och barn under fyra år tillhör grupper med ökad risk för hjärnskakning.²
• Personer som tidigare har haft hjärnskakning har ökad risk att få en ny hjärnskakning.²
• Personer med fysiskt krävande arbeten har ökad risk för hjärnskakning.²

Ungdomar och personer som tränar eller tävlar i fysiskt krävande idrotter har också ökad risk.² Risken är högre i arbeten där kroppen kan utsättas för stötar eller där fall lättare kan inträffa, till exempel inom byggarbete, trädgårdsarbete och snickeri.

Du kan också få problem med balansen, synen eller hörseln. En del blir känsliga för ljus eller ljud. Hjärnskakning kan påverka koncentrationen och göra det svårare att tänka eller fokusera. Sömnen kan också påverkas, till exempel genom att du blir mer sömnig eller får svårt att somna.

Fördröjda och varierande symtom

Symtomen kan komma direkt efter skadan, men de behöver inte göra det. Symtomen kan börja först flera timmar efter skadan.⁴ Vissa personer får symtom först efter dagar eller veckor.¹

Det är inte ovanligt att känna sig omtöcknad, vara i en dimma eller känna att du inte riktigt är dig själv efter en hjärnskakning.¹ Det kan också kännas ansträngande att tänka eller koncentrera sig.

Symtom kan påverka fysisk funktion, tänkande, sömn och känslor.² Fysisk funktion kan påverkas genom yrsel eller problem med balansen. Tänkandet kan påverkas genom förvirring, minnesförlust eller koncentrationssvårigheter. Sömn och känslor kan också påverkas efter en hjärnskakning.

Långvariga besvär

En del får långvarig huvudvärk efter hjärnskakning. En del får långvarig trötthet efter hjärnskakning.⁴ Långvariga besvär kan också vara yrsel, minnesförlust eller koncentrationssvårigheter.

Postcommotio-syndrom innebär att återhämtningen efter hjärnskakning tar ovanligt lång tid.² Då kan besvär finnas kvar betydligt längre än vanligt efter skadan.

När ska vård sökas akut?

Ring genast 112 om något av följande stämmer:⁴

• Någon har slagit i huvudet och är avsvimmad längre än en minut.⁴
• Den som har slagit i huvudet har kramper.⁴
• Det tar lång tid för personen att återhämta sig och svimningen följs av yrsel, förvirring eller sömnighet.

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du misstänker att du eller någon i din närhet har fått en hjärnskakning.⁴ Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Testerna kan bedöma minne, problemlösning och koncentration.² De kan göras skriftligt, muntligt eller med hjälp av en dator eller surfplatta. Det kan vara svårt att upptäcka alla besvär vid ett enstaka test, eftersom du kan prestera normalt under lugna förhållanden.

Blodprov och bilddiagnostik

Ett blodprov kan visa om hjärnan har skadats.⁴ Blodprovet är en del av den utredning som läkaren kan använda när en hjärnskada behöver bedömas.

Ibland undersöks du med datortomografi för att läkaren ska kunna se om det finns allvarliga skador.⁴ En sådan undersökning kan användas för att leta efter blödning i eller runt hjärnan och efter ett brott på skallbenet.

Bilddiagnostik kan inte diagnostisera själva hjärnskakningen.² Datortomografi eller magnetkamera kan däremot visa andra skador eller allvarliga följder efter en huvudskada. Därför kan läkaren rekommendera bilddiagnostik när det finns tecken som behöver undersökas närmare.

• Psykologisk behandling kan ingå i rehabiliteringen.⁴
• Fysisk aktivering med hjälp av en fysioterapeut eller arbetsterapeut kan ingå i rehabiliteringen.⁴
• Du kan få rehabilitering som är inriktad på arbetslivet om du har ett arbete.⁴

Vilka delar som används beror på dina symtom. Rehabiliteringen kan därför se olika ut för olika personer. En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan hjälpa till med fysisk aktivering, medan psykologisk behandling kan vara en annan del av stödet. Vid planering av rehabilitering är uttröttbarheten viktig att ta hänsyn till, eftersom förmågan kan vara normal för stunden men svikta när aktiviteter pågår under längre tid. Aktivitetsnivån behöver därför anpassas så att den fungerar hållbart över tid. Om arbetstiden ska ökas behöver det följas noggrant och under lång tid. En överbelastning kan bli tydlig först efter flera månader.⁶

Långvarig hjärntrötthet

Hjärntrötthet kan innebära att den mentala energin tar slut snabbt och att det tar lång tid att återhämta sig efter mental aktivitet. När hjärntröttheten finns kvar är det viktigt att hushålla med den mentala energin. Regelbundna pauser under aktivitet är en behandlingsstrategi. Det viktigaste vid hjärntrötthet är att hushålla med den mentala energin.⁶

Det går inte att träna bort hjärntröttheten genom att göra mer. Om du gör mer trots hjärntröttheten kan du i stället bli ännu mer uttröttad och behöva längre tid för återhämtning.⁶ Avsnittet om rehabilitering vid kvarstående besvär beskriver vilket stöd som kan finnas när besvären inte går över.

Även läsning, studier och arbete kan vara aktiviteter som kräver mycket koncentration. Begränsa aktiviteter som gör symtomen värre. Regelbundna pauser under aktivitet kan vara en behandlingsstrategi vid hjärntrötthet.⁶

Återgång till vardagen

Återgå långsamt till normala aktiviteter när vårdgivaren bedömer att det är okej.¹ Börja med aktiviteter i små mängder och lägg sedan långsamt tillbaka dem i vardagen. Vårdgivaren kan rekommendera hur länge du behöver vila och när det är säkert att återuppta fysiskt eller mentalt krävande aktiviteter.²

Om symtom kommer tillbaka under en aktivitet ska du backa och vila.² När du mår bättre kan du försöka med aktiviteten igen, men ta en ny paus om symtomen återkommer. Kör inte bil förrän du känner dig helt återhämtad.³

Smärtlindring och läkemedel

Fråga vårdgivaren vilka läkemedel som är säkra att ta under återhämtningen.² Du kan behöva undvika vissa smärtstillande läkemedel, men vårdgivaren berättar vilka läkemedel som är säkra för dig.

Berätta för vårdgivaren vilka receptbelagda läkemedel du använder. Berätta också vilka kosttillskott du använder, eftersom vårdgivaren kan behöva bedöma om något av dem ska undvikas eller avslutas under återhämtningen.²

Om du väljer öppen specialiserad vård kan det behövas en remiss. Reglerna för remiss kan därför påverka hur du går vidare till den mottagning du har valt.

• Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.⁴

På varden.se kan du använda informationen om mottagningar för att hitta en vårdcentral eller öppen specialistmottagning. Läs också avsnittet om när du ska söka vård för information som gäller andra vårdsituationer.

Återhämtningen kan därför se olika ut för olika personer. De flesta återhämtar sig helt efter en hjärnskakning, men det kan ta tid.¹ Efter en kraftig hjärnskakning kan långvariga besvär förekomma.⁴ Sådana besvär kan vara huvudvärk, trötthet, yrsel, minnesförlust eller koncentrationssvårigheter.

Kan man sova efter en hjärnskakning?

Sömn är en viktig del av återhämtningen efter hjärnskakning. Du kan sova så ofta och så länge som du naturligt behöver. Du kan sova så ofta och så länge som du naturligt behöver under återhämtningen. Sömnbehovet kan alltså förändras efter en hjärnskakning, eftersom den kan störa kroppens vanliga sömnrytm.²

Det är viktigt att ta det lugnt och vila mycket efter hjärnskakning. Fysisk och psykisk vila är viktig efter hjärnskakning. Vila hjälper hjärnan att läka och minskar risken för långvariga besvär.

Under återhämtningen bör du undvika träning tills du känner dig helt bra igen. Du bör också undvika alkohol tills du känner dig helt bra igen. Aktiviteter som kräver mycket koncentration kan behöva undvikas under återhämtningen. Skärmtid, datorspel eller tv-tittande kan behöva undvikas om det ger huvudvärk eller illamående.

Hur ställs diagnosen och när kan jag återgå till vardagen?

Diagnosen ställs genom fysisk och neurologisk undersökning samt frågor om skadan och symtomen.¹ Vårdgivaren frågar om symtomen och när de började. Vårdgivaren kan också fråga när symtomen utvecklades efter skadan.

Läkaren bedömer hur du rör dig och om du kan svara på vanliga frågor. Läkaren undersöker också pupillernas utseende och deras reaktion på ljus. Testerna kan bedöma minne, problemlösning och koncentration.

Ett blodprov kan visa om hjärnan har skadats. Datortomografi kan användas för att se om det finns allvarliga skador. Bilddiagnostik kan inte diagnostisera själva hjärnskakningen.² En läkare kan också bedöma syn, balans, koordination och reflexer vid den neurologiska undersökningen. I vissa fall används datortomografi eller magnetkameraundersökning för att leta efter allvarliga följder, men sådana bilder ställer inte diagnosen hjärnskakning.¹

Återgång till normala aktiviteter ska ske långsamt när vårdgivaren bedömer att det är okej.¹ Aktiviteter kan återupptas långsamt i små mängder. Vårdgivaren kan rekommendera när det är säkert att återuppta fysiskt eller mentalt krävande aktiviteter. Om symtom kommer tillbaka under aktivitet ska du backa och vila. När du börjar återgå till vardagen kan du lägga till aktiviteter långsamt och i små mängder. Om besvär kommer tillbaka behöver du ta en paus och vila innan du försöker igen.²

Det kan ibland vara nödvändigt att vara sjukskriven om du har ett arbete. Förmågan kan vara normal för stunden men svikta när aktiviteter pågår under längre tid. Därför behöver aktivitetsnivån anpassas så att den fungerar hållbart över tid. Vid långvariga besvär kan rehabilitering som är inriktad på hjärnskador erbjudas.⁴