Hetsätning – symtom, orsaker och behandling

De flesta som får behandling blir friska.¹ Även om problemen har funnits länge kan du bli bättre eller helt frisk. Det är alltså möjligt att bli av med hetsätningsstörning, även när det kan kännas svårt att föreställa sig en förändring.

En kort överblick

Det är vanligt att du själv inte känner till att hetsätningsstörning är en sjukdom som går att få behandling för.¹ Då kan problemen vara svåra att sätta ord på och förstå som något som behöver stöd.

Självanklagelser och att dölja problemen är vanligt vid hetsätningsstörning.¹ Skam kan göra det svårare att berätta för andra hur du har det. Hetsätningsstörning är ett verkligt hälsotillstånd och inte ett tecken på bristande viljestyrka.²

Det finns hjälp att få för hetsätningsstörning, och de flesta som får behandling blir friska. Mer information om besvär, utredning och behandling finns i andra avsnitt på varden.se.

Social press kan till exempel handla om förväntningar från omgivningen eller från arbete och fritid. Sådan press kan förekomma i miljöer där kroppen förväntas se ut på ett visst sätt.

Även försök att äta mycket mindre kan hänga ihop med hetsätning. När du förbjuder dig själv att äta vissa saker kan suget efter just den maten öka. Ett sådant sug kan framkalla en hetsätningsepisod som känns svår att hejda.

Ärftlighet och personliga faktorer

Ärftlighet för ätstörningar kan öka risken för hetsätningsstörning.² En familjehistoria av depression eller alkohol- och drogproblem kan också hänga ihop med en ökad risk för ätstörning.

Personliga faktorer kan också ha betydelse:

• Låg självkänsla kan öka risken för en ätstörning.³
• Ångest kan öka risken för en ätstörning.
• Perfektionism kan öka risken för en ätstörning.
• Ett tvångsmässigt personlighetsdrag kan öka risken för en ätstörning.

En stressande händelse eller ett trauma kan öka risken för en ätstörning.³ Det som utlöser hetsätning kan skilja sig mellan olika personer.² För en person kan stress vara viktigast, medan smärtsamma känslor, trauma, vanor eller oro kring kroppen kan ha större betydelse för någon annan. Orsakerna kan också finnas i flera delar samtidigt, eftersom känslor, biologi och vanor påverkar ätandet tillsammans.

• Du är oftast ensam när du hetsäter.¹
• Du kan försöka dölja hur mycket du äter.³
• Episoderna kan vara planerade i förväg eller uppstå spontant.³

Efter hetsätningen är det vanligt att känna nedstämdhet, skuld, skam och äckel inför sig själv. Du kan också känna ångest, sorg, tomhet eller hopplöshet inför framtiden. Skam och ångest kan göra att du försöker dölja problemen och låtsas att allt är bra.¹

Före hetsätningen kan tankarna på att äta mat som du ser som förbjuden komma allt oftare. Du kan uppleva ett ökande sug efter sådan mat. Efteråt kan du känna skuldkänslor över det du har ätit och skämmas över att du inte lyckas kontrollera dig själv.¹

Påverkan på mående och vardag

Självkänslan kan bli överdrivet beroende av din kroppsform och vikt.¹ Du kan också vara missnöjd med dig själv.

• Du kan tänka mycket på mat.¹
• Du kan få svårt att koncentrera dig.¹
• Du kan sova sämre.¹
• Du kan undvika sociala situationer.²
• Du kan ta avstånd från familj och vänner.²

Hetsätningsstörning kan påverka ditt sociala liv. Skam och ångest kan göra att du isolerar dig för att andra inte ska förstå vad du håller på med. Det kan påverka flera delar av vardagen och göra det svårare att vara tillsammans med andra.

Hetsätningsstörning kan ge uppblåsthet, illamående eller obehag från magen.² Oregelbundna matvanor kan också göra att du känner dig trött och orkeslös.¹ Orkeslösheten kan göra att du känner dig nedstämd och misslyckad.

Besvären kan komma snabbt eller utvecklas under längre tid. Det kan därför ibland vara svårt att veta om någon har en ätstörning. Att försöka dölja problemen är vanligt, och det kan dröja länge innan någon berättar hur det är.¹

När du behöver söka vård akut

Självmordstankar ska alltid tas på allvar.⁴

Om situationen känns outhärdlig eller om du har planer på att ta ditt liv ska du söka vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.⁴

Om du är under 18 år kan din vårdnadshavare intervjuas.¹ Du kan därför få frågor både tillsammans med vårdnadshavaren och i ett eget samtal, beroende på hur utredningen läggs upp.

Bedömningen sker ofta på en specialiserad mottagning. Där innebär den ofta ungefär tre till fyra besök.¹ Besöken kan användas för att samla in information, göra de undersökningar som behövs och gå igenom resultatet.

Diagnoskriterier och nästa steg

Vid bedömningen kan vårdgivaren analysera dina svar utifrån kriterierna i DSM-5.² DSM-5 är en handbok med det som används för att bedöma psykiska sjukdomar och ätstörningar.

Ett av kriterierna för hetsätningsstörning är att hetsätningen sker minst en gång i veckan under tre månader. Bedömningen bygger också på helheten i dina svar och på den information som kommer fram under utredningen. För diagnosen behöver hetsätningen också innebära att du äter en större mängd mat under kort tid än vad de flesta skulle äta under en liknande tid. Bedömningen kan dessutom ta hänsyn till om du äter tills du får fysiskt obehag, känner dig äcklad eller skyldig efteråt, äter ensam, äter snabbt eller äter utan att vara hungrig.²

Du behöver inte alltid ha en formell diagnos för att börja få behandling. Vårdgivaren kan hjälpa dig även om dina besvär inte uppfyller alla kriterier för en diagnos. Det betyder att vårdgivaren kan fokusera på att förstå vad som händer och hur du bäst kan få hjälp, även när alla delar av diagnosen inte är uppfyllda.²

Efter utredningen diskuteras resultatet och vilken behandling som kan passa dig.¹ Du får då möjlighet att ställa frågor om bedömningen och prata med vårdgivaren om nästa steg.

Läkemedel och kompletterande stöd

Läkemedel kan ingå i behandlingen av hetsätningsstörning. Antidepressiva läkemedel kan hjälpa mot sug att hetsäta. De kan också hjälpa mot depression när depressionen är orsaken till problemen.¹

I behandlingen kan flera yrkesgrupper medverka, till exempel en psykolog, en psykiater eller en legitimerad dietist. En legitimerad dietist kan hjälpa dig att bygga en hälsosam och balanserad relation till mat.² Flera yrkesgrupper kan medverka samtidigt när behandlingen behöver omfatta olika delar.

Återhämtning och fortsatt behandling

De flesta återhämtar sig från hetsätningsstörning med rätt stöd och behandling, även om det kan ta tid.³ Hetsätningsstörning kan gå i remission som varar i månader eller år.² Återhämtning kan se olika ut för olika personer. För vissa kan det ta lång tid att bli bättre, även om behandling och stöd kan hjälpa. Ett återfall betyder inte att fortsatt hjälp saknar betydelse, eftersom det fortfarande går att bli bättre eller helt frisk efter många år med sjukdomen.¹

Ibland gör behandlingen mot hetsätningen att du också minskar i vikt. Efter avslutad behandling för ätstörningen kan du tillsammans med din behandlare diskutera behandling mot övervikt.¹

Förstå mönster och triggers

Det kan vara hjälpsamt att fundera över vilka psykologiska eller sociala omständigheter som du tror ligger bakom hetsätningsstörningen.¹ Det som utlöser hetsätning kan skilja sig mellan olika personer.

Att lägga märke till dina triggers kan hjälpa dig att förstå dina uppmaningar att hetsäta. En dagbok kan göra dig mer medveten om dina tankar, känslor och beteenden. Du kan skriva ner vad du äter och vad du tänker och känner, så att mönster och triggers blir tydligare. Det kan också vara hjälpsamt att stanna upp före eller under en måltid och lägga märke till vad som händer i kroppen och tankarna utan att döma dig själv. Du kan öva på att känna igen fysisk hunger, till exempel genom att fråga dig om det du känner är hunger, tristess eller oro. Om du är hungrig kan det vara bra att äta direkt, eftersom väntan tills du blir mycket hungrig kan öka risken att tappa kontrollen och hetsäta.²

Självkänsla och närstående

Du kan arbeta med att acceptera dig själv och bygga upp självkänslan igen. Det kan vara bra att prata med en vän eller någon annan som du litar på. Genom att berätta om dina problem kan du få nya perspektiv.¹

En närstående kan erbjudas att följa med till ett vårdbesök om det känns svårt att söka hjälp.¹ Det kan också vara värdefullt att berätta för någon du litar på hur du mår. Mer information om att vara närstående finns på varden.se.

Om du är osäker på vilken väg som passar kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.¹ Du kan också använda 1177.se för att hitta mottagningar och logga in på många mottagningars e-tjänster.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det betyder att du kan välja en mottagning som känns tillgänglig för dig, även om den inte ligger närmast hemmet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. På några specialiserade ätstörningsmottagningar behöver du få en remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan du själv söka vård.¹

Om den första kontakten inte känns hjälpsam kan du försöka igen på något annat ställe. Det kan fungera olika bra att prata med olika personer, och ibland kan det ta tid innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Behandlingen kan genomföras individuellt eller i grupp. KBT kan också ges som internetbehandling.¹ En psykolog, psykiater eller legitimerad dietist kan medverka i behandlingen.⁵

Går det att bli frisk?

De flesta som får behandling blir friska. Det går att bli av med hetsätningsstörning.¹

Återhämtning kan vara möjlig med rätt stöd och behandling även om den kan ta tid. Även om du har levt med en hetsätningsstörning i många år kan du bli bättre eller helt frisk.¹

Det kan kännas svårt att tro på förbättring när besvären är som starkast. Vägen tillbaka kan ta lång tid, men det är aldrig för sent att bli fri från sjukdomen.¹

Kan hetsätningsstörning drabba någon oavsett vikt?

Hetsätningsstörning kan drabba personer oavsett kroppsstorlek.² Kroppsstorleken avgör därför inte om någon kan ha hetsätningsstörning.

Ungefär hälften av alla som har hetsätningsstörning får övervikt eller obesitas. Det är vanligare ju längre tid du har haft problem med hetsätning.¹