Plattfot

Pes planus är ett vanligt tillstånd som uppstår när ditt fotvalv är lägre än normalt på insidan av foten. I vardagligt tal brukar det kallas för plattfot eller plattfothet. Tillståndet är främst vanligt hos barn, men du kan även som vuxen utveckla besväret. Plattfot kan alltså vara medfödd eller förvärvad. Begreppet förvärvad betyder att strukturella eller fysiologiska förändringar har orsakat en deformation av ett fotvalv som tidigare har varit normalt.

Pes planus brukar även delas in i två andra kategorier – mjuk eller styv plattfot. Det förstnämnda handlar om att man endast kan se plattfotheten vid belastning, medan det sistnämnda innebär att du saknar fotvalv även när fötterna avlastas.

Medfödd plattfot kan naturligtvis kännas igen rent estetiskt, men i övrigt får man oftast inga symtom. Vissa kan dock få besvär som:

• värk och trötthet i fötter
• nedsatt rörlighet.

Förvärvad plattfot kan i sin tur vara svårare att känna igen rent estetiskt till en början eftersom fotvalvet gradvis sänks under flera månader eller år. Du kan även få besvär som:

• ökande ömhet och smärta på insidan av fotvalv och fot
• en svullnad kring senan bakom den inre fotknölen
• problem med balansen
• problem i höfter, rygg och knän.

De bakomliggande orsakerna till plattfot varierar beroende på om tillståndet är medfött eller om det har utvecklats i vuxen ålder. Barn har till exempel oftast mjuk plattfothet som beror på mjuk bindväv. Det betyder att bindvävshinnan som ska hålla upp fotvalvet blir längre vid belastning, vilket gör att fotvalvet blir platt. Detta betraktas som ett normaltillstånd och kräver oftast ingen behandling. Så kallad styv plattfothet kan i sin tur uppkomma om det finns medfödda felställningar eller missbildningar av ben inuti foten.

Förvärvad, mjuk plattfothet hos vuxna beror i sin tur ofta på en kronisk inflammation i senan som löper på insidan av foten, vilket kan orsakas av exempelvis överansträngning eller en fotledsvrickning. Andra orsaker till förvärvad och mjuk plattfothet kan vara en kort eller stram akillessena, neurologiska sjukdomar eller reumatiska sjukdomar. I sällsynta fall kan även fel i skelettet eller sjukdomar i bindväven leda till plattfothet.

Vid plattfothet som orsakar besvär kan du själv testa att använda så kallade hålfotsinlägg – en slags sula som du lägger i skorna. Du kan prova ut inlägg som dessa i skoaffärer eller på ortopedtekniska företag utan särskild remiss. Det är också viktigt att försöka använda stabila skor som ger foten tillräckligt med stöd. Samma tips gäller för barn med plattfot, men som nämnt tidigare är det ovanligt att barn får besvär.

Plattfothet behöver enbart behandlas om det ger symtom, och om du redan testat egenvård utan resultat. Syftet är då att lindra symtomen och förbättra fotens och fotledens funktion. För de flesta räcker det med att en fysioterapeut hjälper till med övningar och särskild träning av foten som lindrar besvären. I vissa fall kan en läkare skriva ut läkemedel för att reducera svullnad och smärta, men detta har ingen påverkan på själva plattfoten.

Ibland kan en operation bli nödvändig – exempelvis om du har styv plattfot eller om det finns hopväxta ben inuti foten. Det finns flera operationsmetoder där syftet är att minska smärta och återskapa fotvalvet. Precis som med alla operationer medför detta såklart vissa risker som infektion och blodpropp. Det finns också viss risk att felställningen i foten återkommer, och då kan det krävas fler ingrepp.

Om du har plattfot och besväras av smärta, svullnad eller ömhet är det en god idé att söka vård och få behandling. Det är också viktigt att söka vård ifall du misstänker att du utvecklat plattfot, och på så vis utesluta andra sjukdomar eller tillstånd och få rätt behandling.

• Vårdcentral
• Fysioterapeut/Sjukgymnast

Kan plattfot behandlas av nätläkare?

Om du redan har diagnosen plattfot kan en nätläkare hjälpa till att bedöma symtom och ge rådgivning. Det krävs dock en fysisk undersökning för att fastställa diagnosen.