Här kan du få hjälp när du mår psykiskt dåligt

Här kan du få hjälp när du mår psykiskt dåligt

Att må psykiskt dåligt är helt naturligt, och det finns hjälp att få. Men ibland är det svårt att veta var man ska börja. I denna guide har vi samlat information som vägleder dig kring när du bör söka hjälp, vart du kan vända dig och vilken hjälp du kan få när du mår psykiskt dåligt.

Sammanfattning

OmPsykisk ohälsa är ett samlingsnamn för besvär och sjukdomar som grundar sig i psyket. De kan göra det svårt att fungera i vardagen. Psykisk ohälsa är vanligt och det finns hjälp att få.
Sök hjälpDu bör söka hjälp om du har ångest eller känner dig nedstämd i mer än två veckor. Ring 112 om du behöver akut hjälp.
VårdgivareOm du mår psykiskt dåligt kan du vända dig till exempelvis en vårdcentral, en psykiatrisk mottagning eller en ungdomsmottagning. Du kan både få hjälp från vårdgivare som är anslutna till regionen och från privata vårdgivare.
YrkestitlarDu kan få behandling av en psykolog, psykoterapeut eller psykiatriker. Psykiatriker är de enda som kan skriva ut medicin.
BehandlingarVanliga behandlingar för psykisk ohälsa är olika former av samtalsterapi och medicinering. Ibland kombineras olika behandlingar.
Läs merLäs mer om vad som gäller när du söker hjälp för psykisk ohälsa.
Boka tidHitta en mottagning nära dig.

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa är ett samlingsnamn för olika typer av besvär och sjukdomar där det dåliga måendet visar sig i psyket istället för kroppen. Om du lider av psykisk ohälsa kan det vara svårt för dig att hantera din vardag i olika utsträckning. Ibland kan en specifik händelse ligga till grund för psykisk ohälsa, och ibland kan det vara situationer som pågår länge som leder till besvären, exempelvis långvarig stress – men du kan också må dåligt utan att du riktigt vet varför. I vissa fall kan psykisk ohälsa ha sin grund i en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som till exempel ADHD eller autism. Psykisk ohälsa i olika grad är vanligt, och precis som när du är sjuk på annat sätt så är det bra att söka hjälp för dina besvär.

Vanliga symtom på psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa kan visa sig på många olika sätt och kan skilja sig från person till person. Några vanliga symtom på psykisk ohälsa är:

  • Ångest
  • Nedstämdhet 
  • Oro
  • Sömnsvårigheter
  • Tvångstankar/tvångshandlingar
  • Ångest i sociala situationer
  • Panikångestattacker
  • Självmordstankar

När ska jag söka hjälp?

Du bör söka hjälp om du upplever att ångest eller nedstämdhet påverkat dig under en längre period, minst två veckor. Eller om du upplever att din psykiska ohälsa påverkar din vardag på ett sätt som gör att du har svårt att hantera den på egen hand. 

I fall du mår så dåligt att du funderar på att ta ditt liv, bör du genast söka vård på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa Självmordslinjen. Vid akut självmordsrisk ska du alltid ringa 112. Du kan också kontakta någon av dessa om du har en anhörig som är i behov av akut vård för sin psykiska ohälsa.

Var kan jag få hjälp när jag mår psykiskt dåligt?

Det finns flera olika typer av vårdgivare som du kan vända dig till för att få hjälp om du lider av psykisk ohälsa. Du kan få hjälp både från den regionala sjukvården eller från privata vårdgivare. Många erbjuder utöver mottagningsbesök även digitala lösningar, som till exempel videosamtal och chatt.

Vårdcentralen

Du kan vända dig till vårdcentralen om du behöver prata med någon. Många vårdcentraler erbjuder olika former av samtalsterapi och rådgivning. Du får ofta börja med att träffa en läkare, som bedömer vilken typ av stöd och hjälp du behöver. På vårdcentralen kan du också få en remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning, om det behövs. För ett besök på vårdcentralen får du betala den patientavgift som gäller i regionen där du söker vård.

Privata vårdgivare

Du har alltid alternativet att vända dig till privata vårdgivare. Då får du betala för din egen vård. Om du väljer en privat vårdgivare är det bra att kolla så att de är legitimerade – att vara certifierad, auktoriserad eller dylikt är inte samma sak. Vill du ta reda på om en privat vårdgivare är legitimerad kan du ta kontakt med Socialstyrelsen.

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning

Om du har svårare psykiska symtom, som du inte kan få hjälp med på vårdcentralen, kan du få hjälp på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Antingen får du en remiss till mottagningen via vårdcentralen, eller så kan du själv söka dig dit med hjälp av en egenanmälan, även kallad egenremiss eller vårdanmälan. Det innebär att du ringer till mottagningen och förklarar din situation och varför du behöver hjälp. Därefter görs en bedömning av din anmälan, och du får en kallelse till mottagningen ifall de anser att det behövs.

Psykiatrisk akutmottagning

Om din situation känns outhärdlig och du är i behov av akut hjälp, bör du vända dig till en psykiatrisk akutmottagning, alternativt ringa 112.

Mottagningar för barn och unga

Om du som ung mår psykiskt dåligt och behöver någon att prata med, kan du ta kontakt med vårdcentralen eller elevhälsan på din skola. Det finns även mottagningar som är specialiserade på barn och unga där du kan få hjälp. De kallas för Första linjens psykiatri och kan höra ihop med en vårdcentral, en barnläkarmottagning eller vara en fristående mottagning. Ungdomsmottagningar finns över hela Sverige och kan oftast besökas från att man är 12–13 år tills man är 20–25 år, men detta varierar från mottagning till mottagning. Ungdomsmottagningen är gratis upp till 18 år, och oftast längre. Är du under 18 år, och behöver mer hjälp än du kan få på en ungdomsmottagning eller på en Första linjens psykiatri-mottagning, kan du vända dig till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) för gratis vård. BUP jobbar med svårare psykisk ohälsa och kan göra psykiatriska utredningar.

Vad är skillnaden på psykolog, psykoterapeut och psykiatriker?

Det finns många som kan hjälpa till med psykisk ohälsa, och det kan vara svårt att hålla isär de olika titlarna. Psykolog, psykoterapeut och psykiatriker är så kallade skyddade yrkestitlar, vilket innebär att alla har yrkeslegitimationer som är godkända av Socialstyrelsen. 

Psykolog

En psykolog har läst en femårig universitetsutbildning och gjort praktisk tjänstgöring (PTP) i ett år för att bli legitimerad. Psykologer har basutbildning i psykoterapi och har därmed också möjlighet att vidareutbilda sig till psykoterapeut. En psykolog kan erbjuda samtalsterapi, genomföra tester och göra utredningar.

Psykoterapeut

En psykoterapeut har i grunden en utbildning inom ett människovårdande yrke, som till exempel psykolog, socionom eller diakon, och har sedan vidareutbildat sig inom psykoterapi. Psykoterapi är en form av behandling där mycket fokus ligger på att förstå och acceptera sina tankar och känslor, och att utifrån detta kunna förändra beteenden som har negativ inverkan på ens psykiska välmående.

Psykiatriker

En psykiatriker, eller psykiater, är legitimerad läkare i grunden och har specialistutbildning inom psykiska sjukdomar. Psykiatriker arbetar med svårare problematik och kan, till skillnad från psykologer och psykoterapeuter, skriva ut medicin.

Olika sorters behandlingar för psykisk ohälsa

Några av de vanligaste behandlingarna för psykisk ohälsa är olika former av samtalsterapi och medicinering. I vissa fall kombineras flera behandlingar. Vissa former av terapi går även att göra digitalt.

Samtalsterapi

Samtalsterapi är ett samlingsnamn för terapiformer där man använder sig av samtal för att bearbeta psykiska problem. Du får prata med behandlaren som lyssnar, stöttar, ger dig råd utifrån din specifika situation och hjälper dig att på olika sätt förändra det du sökt hjälp för. Legitimerade behandlare utgår oftast från psykoterapier som till exempel psykodynamisk terapi, kognitiv beteendeterapi (KBT) eller acceptance and commitment therapy (ACT). I vissa fall används gruppterapi, där du får bearbeta dina problem tillsammans med andra under vägledning av behandlaren.

Medicinering

I vissa fall kan du behöva få psykofarmaka, det vill säga medicinering för psykiska besvär. Det kan handla om till exempel antidepressiva läkemedel för dig som lider av depression, eller sömnmedicin för dig som lider av sömnproblem.

Neuropsykiatrisk utredning

Om du har mycket stora svårigheter att klara av din vardag, kan det bli aktuellt med en neuropsykiatrisk utredning. En sådan utredning kan ge svar på om du har någon neuropsykiatrisk diagnos, som till exempel ADHD, ADD, tourettes syndrom eller om du befinner dig på autismspektrumet. När du har fått en diagnos kan du få behandling som är anpassad efter dina behov. Den kan till exempel inkludera medicinering, utbildning och olika former av samtalsterapi.

Mer information om resurser vid psykisk ohälsa

Hitta en mottagning nära dig

Vill du boka tid hos en psykolog, psykoterapeut eller psykiatrisk mottagning? Nedan hittar du mottagningar i hela Sverige, där du kan få hjälp! 


Publicerad: 21 februari 2022 kl 11:39
Uppdaterad: 7 juli 2022 kl 16:59

Författare:

Faktagranskad av:

Charlotte Ulfsparre, Leg. psykolog och Leg. psykoterapeut och Ellen Risto, Leg psykolog på Ahum

Källor

1177 Vårdguiden (Psykisk hälsa)

1177 Vårdguiden (Psykiska sjukdomar och besvär) 

1177 Vårdguiden (Behandlingar vid psykiska sjukdomar och besvär)

Folkhälsomyndigheten 

Psykoterapicentrum 

Mindler 

Umo (Att må dåligt) 

Umo (Ungdomsmottagningen) 

Relaterade blogginlägg

Bild på en regnbågsflagga.
Att komma ut – information och stöd för dig som identifierar dig som hbtqi+-person

Att komma ut som hbtqi+-person kan vara svårt, men det finns bra hjälp att få. Här kan du läsa mer om vilket stöd som går att få.

En person som man bara ser underkroppen på står på en gata
Packers och binders kan underlätta för dig med könsdysfori

Packers och binders är hjälpmedel för dig som lider av könsdysfori. Vården.se förklarar vad det är för något och hur du kan använda det!

En leende patient får hjälp av sjuksköterska att ta bort förband från bröstkorgen efter kirurgi.
HBTQI-certifiering för en tryggare vård

Ta reda på allt om HBTQI-certifikat, och vilka rättigheter du som patient har när du söker vård!

Psykisk hälsa på schemat tack!

Barn och unga mår sämre idag än vad de gjorde för 40 år sedan - det är något psykologen Siri Helle vill vända på. I Vårddjungeln berättar hon mer!


Fler resurser

Viktiga länkar

Ta reda på om din terapeut är legitimerad (Socialstyrelsen)

Hitta en ungdomsmottagning (UMO)

Få stöd via chatt (Mind – Självmordslinjen)

Få stöd via chatt för dig som tjej mellan 10-25 år (Tjejzonen)

Viktiga telefonnummer

1177

Du kan ringa till 1177 Vårdguiden dygnet runt för rådgivning och vägledning. Ditt samtal tas emot av en sjuksköterska. 

90101

Om du eller en närstående har tankar på att begå självmord kan du ringa till 90101, Självmordslinjen. Samtalet är anonymt.

112

Vid akut självmordsrisk – ring nödnumret 112.

I vissa regioner finns även jouröppna psykiatriska akutmottagningar som du kan ringa, eller mobila akutpsykiatriska team som kan göra hembesök. Telefonnummer till dessa kan du hitta på 1177.se.