Fästingburen hjärninflammation, eller TBE, är en virussjukdom som sprids av fästingar och kan orsaka inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. Det finns vaccin mot TBE, och de flesta som smittas får lindriga besvär och blir friska efter några dagar.
Fästingburen hjärninflammation är en virussjukdom som sprids av fästingar. Sjukdomen kan orsaka inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. De flesta som smittas får lindriga besvär och blir friska efter några dagar. Hos upp till en tredjedel sprids viruset vidare till hjärnan eller hjärnhinnorna, där det orsakar en inflammation. TBE är därför en infektion som i vissa fall påverkar centrala nervsystemet. Fästingburen hjärninflammation kallas också TBE. Sjukdomen räknas som en virussjukdom och hör till infektioner i hjärna och nerver.1 Det finns vaccin mot TBE, vilket ger möjlighet att minska risken för sjukdomen. TBE skiljer sig från borrelia, som orsakas av en bakterie. Båda sjukdomarna kan spridas av fästingar, men de orsakas av olika smittämnen.2 Om du vill läsa om hur fästingar kan sprida TBE finns mer information i avsnittet om hur TBE smittar. Det finns vaccin mot TBE.1
I Sverige blir drygt 300 personer sjuka i TBE varje år.1 Antalet TBE-fall i Sverige har ökat stadigt under de senaste 20 åren. År 2023 rapporterades 595 TBE-fall i Sverige. TBE är en anmälningspliktig sjukdom i Sverige, vilket gör det möjligt att följa var sjukdomen förekommer. Antalet fall kan variera mellan olika år. År 2023 var antalet insjuknanden det högsta som hade rapporterats under ett år i Sverige. Ungefär 60 procent av de infekterade är män.3 Uppgifter om hur många som smittats på olika platser och vilka områden som har störst risk uppdateras årligen. Den aktuella statistiken kan därför förändras över tid. Om du vill se aktuell information om riskområden och statistik finns den på Folkhälsomyndighetens webbplats.1 Spridningen av TBE har under de senaste åren ökat både i Sverige och i övriga Europa.
I Sverige finns TBE framför allt i södra och mellersta Sverige. TBE är vanligast i kusttrakter i Stockholms, Södermanlands och Uppsala län samt runt Mälaren. Viruset finns även i övriga länder runt Östersjön, i östra och centrala Europa samt i stora delar av Asien.1 I Sverige har viruset under de senaste årtiondena spridits framför allt västerut och norrut. Det finns nu i stora delar av Götaland och Svealand, även om förekomsten i vissa delar bara är lokal. Nya områden med förekomst har tillkommit i Europa under senare år. Även inom enskilda länder har nya områden där viruset förekommer etablerats. Risken är alltså inte densamma överallt inom ett län, en region eller ett land. Vid resor är Åland, Finland, de baltiska länderna samt Central- och Östeuropa områden där TBE förekommer i hög grad.3 Om du planerar en resa och undrar över TBE kan aktuell resemedicinsk rådgivning och information om lokala riskområden vara relevant.
TBE, eller fästingburen hjärninflammation, orsakas av viruset tick-borne encephalitis virus. Viruset kallas också TBEV och tillhör flavivirusfamiljen. TBEV är indelat i tre undertyper: den europeiska, den sibiriska och den östliga undertypen. I Sverige och övriga Europa är den europeiska undertypen vanligast. TBEV är nära besläktat med flera andra virus i flavivirusfamiljen, bland annat virus som orsakar japansk hjärninflammation, gula febern, denguefeber och zikavirus.3 Det är alltså ett särskilt virus som orsakar TBE, och inte samma smittämne som orsakar borrelia.2
Du smittas om du blir biten av en fästing som bär på viruset. Fästingar kan infekteras med olika smittämnen genom blodet från fåglar och däggdjur och sedan föra smittämnena vidare. Viruset finns i fästingens spottkörtlar och kan snabbt överföras av ett bett. Därför kan du smittas av TBE även om du snabbt tar bort fästingen.1
TBE-virus kan i sällsynta fall spridas till människor genom opastöriserade mjölkprodukter från får, get och ko. Det handlar alltså inte bara om smitta efter ett fästingbett, även om fästingar är den vanliga smittvägen. Smittan från mjölkprodukter gäller produkter som inte har pastöriserats. Denna smittväg är ovanlig jämfört med smitta från infekterade fästingar. TBEV kan finnas i stora delar av Europa och Asien, vilket gör att smittrisken också kan finnas utanför Sverige.3
Efter att du har smittats kommer besvären oftast inte direkt. Det tar oftast mellan fyra och tio dagar från smittotillfället till att du blir sjuk. Det kan dock ta ända upp till en månad innan symtomen börjar.1 Tiden från smitta till sjukdom kallas inkubationstid.
De tidiga besvären kan likna en annan infektion och kan komma tillsammans eller var för sig. Vanliga tidiga symtom är:
De första symtomen varar i ett par dagar till en vecka. Sedan blir de flesta friska. Hos vissa sprids viruset vidare till hjärnan eller hjärnhinnorna, och då kan en mer allvarlig fas följa.
Vid en utredning av misstänkt TBE, alltså fästingburen hjärninflammation, börjar vårdpersonalen med att gå igenom din sjukdomshistoria. Frågorna hjälper till att bedöma om du kan ha utsatts för smitta och hur sjukdomen har utvecklats.
Vid undersökningen bedöms bland annat hur vaken du är. Ett neurologiskt status ingår också i bedömningen. Det betyder att vårdpersonalen undersöker nervsystemets funktion. Vårdpersonalen bedömer också graden av vakenhet med särskilda skalor.3
Det finns ingen antiviral behandling mot TBE-virus.3 Behandlingen är i stället symtomatisk, vilket betyder att vården riktar behandlingen mot de olika symtomen. Själva fästingburna hjärninflammationen läker ut av sig själv.1
Vilken behandling du får beror därför på vilka besvär infektionen orsakar. Det kan handla om vård och övervakning av symtom när infektionen påverkar hjärnan eller hjärnhinnorna. Vid hjärninflammation finns det ibland inget läkemedel som behandlar själva virusinfektionen. Vila, näring och vätska kan då hjälpa kroppen att bekämpa infektionen och lindra symtomen. Vilka andra läkemedel eller åtgärder som behövs beror på orsaken till hjärninflammationen och på vilka symtom du har.4
Du kan behöva vårdas på sjukhus om du har fått hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation.1 Flertalet patienter med TBE behöver sjukhusvård. Enstaka patienter behöver intensivvård och respiratorvård.3
Du kan till viss del skydda dig mot fästingbett när du vistas i skog, högt gräs eller andra områden där fästingar finns.1 Kläderna kan göra det svårare för fästingarna att komma åt huden.
Vid misstanke om TBE kan du kontakta en vårdcentral. Där kan du få hjälp med att bedöma dina besvär och med att komma vidare i vården. Om du vill kontakta mottagningen digitalt kan många vårdcentraler nås genom att du loggar in på 1177.1
Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 1177 kan vara ett alternativ om du är osäker på vilken mottagning som passar för dina besvär.
När du kontaktar vården kan det vara bra att berätta vilka symtom du har och att du misstänker TBE. Du kan också få frågor om fästingbett eller vistelse i skog och mark.3 Läs mer om symtomen i avsnittet om symtom vid TBE.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.2 Det gör att du kan välja den mottagning som passar dig. På 1177 kan du hitta information om mottagningar och använda e-tjänster för att kontakta vissa av dem.
Det finns alltså en stor variation i vilka åldrar som kan få fästingburen hjärninflammation. Läs mer om hur TBE fördelar sig mellan olika grupper i avsnitten om TBE och orsaker till TBE.
Barn som smittas av TBE blir oftast lindrigt sjuka. Ett fåtal barn får allvarligare symtom.1 Även barn kan få kvarstående besvär efter en TBE-infektion. Sådana besvär kan vara problem med minnet, trötthet eller svårigheter med hjärnans planering och genomförande.3 Det gäller alltså både att barn kan få TBE och att sjukdomens svårighetsgrad kan skilja sig mellan barn. I avsnitten om symtom vid TBE och vaccination mot TBE kan du läsa mer om sjukdomen hos barn.
Det finns inget som tyder på att TBE påverkar graviditeten. Det finns inget som tyder på att TBE påverkar fostret.1 Om du är gravid och har frågor om fästingburen hjärninflammation kan du läsa mer om TBE under graviditeten i den fortsatta informationen om sjukdomen. Där finns också information om hur TBE kan förebyggas och hur sjukdomen utreds.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 2 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
TBE-virus finns i stora delar av Götaland och Svealand, men i vissa delar bara lokalt. Viruset har under de senaste årtiondena spridits främst västerut och norrut i Sverige. Nya områden med förekomst av TBE-virus har också tillkommit i Europa och inom enskilda länder under senare år.3
Vid utlandsresa är högendemiska riskområden bland annat Åland, Finland, Baltikum samt Central- och Östeuropa.3 Aktuell information om virusets utbredning och statistik uppdateras årligen på Folkhälsomyndighetens och regionernas webbplatser.
Även i svenska riskområden är det högst två av hundra fästingar som bär på viruset. Risken att smittas efter enstaka fästingbett är därför liten.1 Risken påverkas samtidigt av var du vistas, eftersom förekomsten av viruset kan vara lokal även inom ett större område. Det betyder att två platser inom samma län eller land kan ha olika förekomst av viruset. Om du har vistats i skog och mark kan den geografiska platsen därför vara viktig när risken bedöms. TBE är en anmälningspliktig sjukdom i Sverige, vilket gör det möjligt att följa var viruset förekommer och hur områden med smitta förändras över tid.3
Ålder och annan sjukdom har betydelse för hur allvarligt TBE kan bli. Äldre personer blir oftare allvarligt sjuka av TBE. Personer med en annan sjukdom blir också oftare allvarligt sjuka av TBE.1
Personer med nedsatt immunförsvar har ökad risk att få hjärninflammation generellt.4 Det betyder att ett nedsatt immunförsvar är en riskfaktor för hjärninflammation, men källorna här anger inte att TBE är ärftligt. En annan sjukdom i kroppen kan alltså ha betydelse för risken att bli allvarligt sjuk, även om den inte är orsaken till själva TBE-infektionen.1 Det finns inte stöd i källorna för att TBE förs vidare genom arv.
Fästingburen hjärninflammation har ofta ett förlopp i två faser. Cirka 75 procent av patienterna har en infektion i två faser.3 Det betyder att de första, mer allmänna symtomen följs av en period utan symtom och därefter av nya besvär från hjärnan, hjärnhinnorna eller ryggmärgen.
Den första fasen varar ungefär en vecka. Under den fasen är sjukdomskänsla, trötthet, feber och kroppsvärk vanliga symtom. Ibland förekommer också besvär från magen eller luftvägarna. De tidiga symtomen kan därför vara svåra att skilja från andra infektioner enbart utifrån hur du mår. I den första fasen kan du ibland också få besvär från magen eller luftvägarna.3
Efter den första fasen följer ofta ett symtomfritt intervall på cirka tre till 21 dagar. Du kan alltså känna dig bättre under en period innan nya symtom uppstår. Om den andra fasen kommer kännetecknas den av hjärnhinneinflammation, hjärninflammation och ibland inflammation i ryggmärgen. Den andra fasen kan också ge nedsatt förmåga att koncentrera sig och minnas. En del får ostadighet, skakningar eller talrubbningar. Vakenheten kan sjunka, och ibland kan personen bli medvetslös.3
Äldre och personer som tidigare vaccinerats mot TBE får oftare ett enfasigt förlopp utan symtomfritt intervall.3 Det innebär att de olika delarna av sjukdomsförloppet kan komma utan en tydlig paus mellan dem. Svårare sjukdom ses oftare hos äldre personer och hos personer med en annan sjukdom.
Barn som smittas av fästingburen hjärninflammation blir oftast lindrigt sjuka, men ett fåtal får allvarligare symtom. Förloppet kan alltså skilja sig mellan olika personer, även om de har smittats av samma virus.
När fästingburen hjärninflammation påverkar hjärnan eller hjärnhinnorna kan symtomen bli tydligare och mer uttalade. Allvarligare symtom kan vara:
Andra symtom under den andra fasen kan vara nedsatt koncentrationsförmåga och minne, ostadighet, talrubbningar, skakningar, sänkt medvetande och ibland medvetslöshet.3 Symtomen kan alltså påverka både tänkandet, rörelserna och vakenheten. Nackstelhet förekommer inte alltid vid hjärninflammation, även om det är ett möjligt symtom vid fästingburen hjärninflammation.
Det kan ta flera månader att bli frisk om viruset har spridits till hjärnan eller hjärnhinnorna.1 Det centrala nervsystemet kan då påverkas, och du kan få besvär som finns kvar under en lång tid. Ibland kan besvären bli bestående. Restsymtomen kan vara både kognitiva, som påverkar minne och koncentration, och neurologiska, som påverkar rörelser och kroppens funktioner.3 Enstaka personer avlider av TBE varje år, men det är ovanligt och beror oftast på att personen samtidigt har en annan sjukdom.1
TBE kan ge gångsvårigheter, talrubbningar, koncentrationsstörningar, minnesstörningar och förlamningar under efterförloppet.1 Restsymtomen kan alltså vara både sådana som märks i kroppen och sådana som påverkar minne och koncentration. Även barn kan få kvarstående besvär efter fästingburen hjärninflammation, bland annat kognitiva besvär, trötthet och svårigheter med så kallade verkställande funktioner.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har TBE och känner dig mycket sjuk. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.1
Ring genast 112 om:2
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.1 Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Ett blodprov kan visa om kroppen har börjat tillverka antikroppar mot TBE.1 Antikroppar är ämnen som immunförsvaret bildar efter kontakt med ett smittämne. Vid TBE undersöks serologi, det vill säga antikroppar i blodet.
En definitiv TBE-diagnos kräver antingen positiv TBE-serologi, med antikroppar av typerna IgM och IgG, eller att virusets arvsmassa, virus-RNA, påvisas tillsammans med kliniska tecken på TBE.3 Det behövs eftersom varken symtom eller vanliga laboratoriefynd ensamma är specifika för TBE.
De flesta patienter har både IgM och IgG i blodet när de söker vård med tecken från hjärna eller nerver i den andra fasen av sjukdomen. Om blodprovet är negativt men misstanken om TBE finns kvar kan provet upprepas några dagar senare. Ibland kan korsreaktioner med andra flavivirus förekomma i blodproven.3 Korsreaktioner med andra flavivirus kan förekomma i de tester som används för TBE.
Om läkaren misstänker inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna får du lämna ett ryggvätskeprov.1 Provet tas genom en ryggvätskeprovtagning och undersöks bland annat med avseende på celler och andra förändringar i ryggvätskan.
Vid misstänkt hjärninflammation kan blodprov och ryggvätskeprov även användas för att undersöka andra möjliga orsaker. Vanliga blodprover är ofta i stort sett normala eller kan visa en lätt inflammation.3 En utredning kan därför behöva omfatta flera olika analyser.
Vid misstänkt hjärninflammation kan utredningen även omfatta datortomografi eller MR av hjärnan, EEG samt blod- och ryggvätskeprov.5 Datortomografi och MR är undersökningar som visar bilder av hjärnan, medan EEG undersöker hjärnans elektriska aktivitet.
MR av hjärna och ryggmärg kan göras vid svår hjärninflammation eller om det finns tecken på inflammation i ryggmärgen.3 Vid TBE syns förändringar på MR hos ungefär en femtedel av patienterna. Förändringarna kan finnas i bland annat thalamus, de basala ganglierna, lillhjärnan eller ryggmärgens framhorn.
Förändringar på MR är inte specifika för TBE.3 Det betyder att en MR-bild med förändringar inte ensam kan bekräfta diagnosen.
EEG visar ofta ospecifika förändringar vid TBE.3 Undersökningen kan alltså bidra till bedömningen, men EEG-fynden räcker inte ensamma för att fastställa TBE.
Den samlade bedömningen bygger därför på sjukdomshistorien, undersökningen och resultaten från blodprov, ryggvätskeprov och eventuella bild- eller EEG-undersökningar. Diagnosen bekräftas genom TBE-serologi eller påvisat virus-RNA tillsammans med kliniska tecken på TBE.
När sjukdomen är under kontroll kan rehabilitering behövas. Den kan anpassas efter vilka besvär som finns kvar:
Om viruset har spridits till hjärnan eller hjärnhinnorna kan det ta flera månader att bli frisk. Det centrala nervsystemet kan då påverkas, och besvär kan finnas kvar under en lång tid. Ibland kan besvären bli bestående.1
Restsymtom efter TBE kan vara både kognitiva och neurologiska. Cirka 30–40 procent av patienterna har restsymtom efter en TBE-infektion.3 Då kan det centrala nervsystemet påverkas och du kan få till exempel gångsvårigheter, talrubbningar, koncentrationsstörningar, minnesstörningar och förlamningar.1
Sjukhusvårdade patienter bör följas upp på infektionsmottagning efter den akuta fasen, ungefär efter en månad. Vid återbesöket får du information om sjukdomen och det förväntade förloppet. Då bedömer vården också om hjärnskaderehabilitering eller annan neurologisk rehabilitering behövs. Även personer som haft en mildare akut sjukdom utan sjukhusvård bör följas upp efteråt. Uppföljningen kan fånga upp om restsymtom finns kvar och om rehabilitering behövs.3
Ljusa kläder kan ändå göra det lättare att upptäcka fästingar. Om du väljer täckande kläder får du därför både ett skydd för huden och bättre möjlighet att se en fästing som har hamnat på kläderna.
Leta efter fästingar på kroppen när du har varit utomhus.2 Du kan till exempel ta för vana att leta efter fästingar varje kväll. Titta särskilt i hårbotten och bakom öronen, eftersom fästingar kan sitta på olika delar av kroppen.
Det är viktigt att ta bort en fästing så fort som möjligt. Du ska inte smörja eller badda något på fästingen innan du tar bort den. Du kan själv ta bort en fästing som har bitit sig fast.
Det finns vaccin mot TBE, som också kallas fästingburen hjärninflammation.1 Vaccination är ett sätt att förebygga TBE, särskilt om du vistas mycket i ett riskområde.
Du behöver flera doser av vaccinet.1 Aktuella vaccinationsscheman och lokala rekommendationer om riskområden finns på respektive regions webbplats.
Om du vistas mycket i eller nära ett riskområde och har nedsatt immunförsvar finns också en rekommendation om vaccination. Mer information om aktuella riskområden finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.
Om du redan har kontakt med en mottagning kan du fråga hur du går vidare och vilken vård som finns att få. Du ska få information som du förstår och möjlighet att ställa frågor till vårdpersonalen.2