TBE – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid TBE

Tidiga symtom och inkubationstid

Efter att du har smittats kommer besvären oftast inte direkt. Det tar oftast mellan fyra och tio dagar från smittotillfället till att du blir sjuk. Det kan dock ta ända upp till en månad innan symtomen börjar.¹ Tiden från smitta till sjukdom kallas inkubationstid.

De tidiga besvären kan likna en annan infektion och kan komma tillsammans eller var för sig. Vanliga tidiga symtom är:

• Huvudvärk.¹
• Muskelvärk.¹
• Trötthet.¹
• Feber.¹

De första symtomen varar i ett par dagar till en vecka. Sedan blir de flesta friska. Hos vissa sprids viruset vidare till hjärnan eller hjärnhinnorna, och då kan en mer allvarlig fas följa.

Det typiska tvåfasiga förloppet

Fästingburen hjärninflammation har ofta ett förlopp i två faser. Cirka 75 procent av patienterna har en infektion i två faser.³ Det betyder att de första, mer allmänna symtomen följs av en period utan symtom och därefter av nya besvär från hjärnan, hjärnhinnorna eller ryggmärgen.

Den första fasen varar ungefär en vecka. Under den fasen är sjukdomskänsla, trötthet, feber och kroppsvärk vanliga symtom. Ibland förekommer också besvär från magen eller luftvägarna. De tidiga symtomen kan därför vara svåra att skilja från andra infektioner enbart utifrån hur du mår. I den första fasen kan du ibland också få besvär från magen eller luftvägarna.³

Efter den första fasen följer ofta ett symtomfritt intervall på cirka tre till 21 dagar. Du kan alltså känna dig bättre under en period innan nya symtom uppstår. Om den andra fasen kommer kännetecknas den av hjärnhinneinflammation, hjärninflammation och ibland inflammation i ryggmärgen. Den andra fasen kan också ge nedsatt förmåga att koncentrera sig och minnas. En del får ostadighet, skakningar eller talrubbningar. Vakenheten kan sjunka, och ibland kan personen bli medvetslös.³

Äldre och personer som tidigare vaccinerats mot TBE får oftare ett enfasigt förlopp utan symtomfritt intervall.³ Det innebär att de olika delarna av sjukdomsförloppet kan komma utan en tydlig paus mellan dem. Svårare sjukdom ses oftare hos äldre personer och hos personer med en annan sjukdom.

Barn som smittas av fästingburen hjärninflammation blir oftast lindrigt sjuka, men ett fåtal får allvarligare symtom. Förloppet kan alltså skilja sig mellan olika personer, även om de har smittats av samma virus.

Allvarligare symtom och möjliga följder

När fästingburen hjärninflammation påverkar hjärnan eller hjärnhinnorna kan symtomen bli tydligare och mer uttalade. Allvarligare symtom kan vara:

• Hög feber.¹
• Svår huvudvärk.¹
• Mycket stel nacke.¹
• Kräkningar.¹
• Ljuskänslighet.¹
• Ljudkänslighet.
• Förvirring.¹
• Koncentrationssvårigheter.
• Förlamning.¹

Andra symtom under den andra fasen kan vara nedsatt koncentrationsförmåga och minne, ostadighet, talrubbningar, skakningar, sänkt medvetande och ibland medvetslöshet.³ Symtomen kan alltså påverka både tänkandet, rörelserna och vakenheten. Nackstelhet förekommer inte alltid vid hjärninflammation, även om det är ett möjligt symtom vid fästingburen hjärninflammation.

Det kan ta flera månader att bli frisk om viruset har spridits till hjärnan eller hjärnhinnorna.¹ Det centrala nervsystemet kan då påverkas, och du kan få besvär som finns kvar under en lång tid. Ibland kan besvären bli bestående. Restsymtomen kan vara både kognitiva, som påverkar minne och koncentration, och neurologiska, som påverkar rörelser och kroppens funktioner.³ Enstaka personer avlider av TBE varje år, men det är ovanligt och beror oftast på att personen samtidigt har en annan sjukdom.¹

TBE kan ge gångsvårigheter, talrubbningar, koncentrationsstörningar, minnesstörningar och förlamningar under efterförloppet.¹ Restsymtomen kan alltså vara både sådana som märks i kroppen och sådana som påverkar minne och koncentration. Även barn kan få kvarstående besvär efter fästingburen hjärninflammation, bland annat kognitiva besvär, trötthet och svårigheter med så kallade verkställande funktioner.

När du ska söka vård akut

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har TBE och känner dig mycket sjuk. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.¹

Ring genast 112 om:²

• Du har huvudvärk, är stel i nacken och känner dig väldigt sjuk.²
• Du blir förlamad i ansiktet eller annan del av kroppen.²

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.¹ Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Diagnos vid TBE

Samtal och undersökning

Vid en utredning av misstänkt TBE, alltså fästingburen hjärninflammation, börjar vårdpersonalen med att gå igenom din sjukdomshistoria. Frågorna hjälper till att bedöma om du kan ha utsatts för smitta och hur sjukdomen har utvecklats.

• Du får frågor om du har blivit utsatt för fästingar eller blivit biten av en fästing.³
• Du får frågor om var du har vistats i skog och mark. Vårdpersonalen kan behöva veta den geografiska platsen så noggrant som möjligt, både i Sverige och utomlands.
• Du får berätta hur besvären har utvecklats och om du först blev sjuk, sedan hade ett symtomfritt intervall och därefter blev sjuk igen.³
• Vårdpersonalen frågar också om du tidigare har vaccinerats mot TBE, hur många doser du har fått och när du fick den senaste dosen.³

Vid undersökningen bedöms bland annat hur vaken du är. Ett neurologiskt status ingår också i bedömningen. Det betyder att vårdpersonalen undersöker nervsystemets funktion. Vårdpersonalen bedömer också graden av vakenhet med särskilda skalor.³

Blodprov och ryggvätskeprov

Ett blodprov kan visa om kroppen har börjat tillverka antikroppar mot TBE.¹ Antikroppar är ämnen som immunförsvaret bildar efter kontakt med ett smittämne. Vid TBE undersöks serologi, det vill säga antikroppar i blodet.

En definitiv TBE-diagnos kräver antingen positiv TBE-serologi, med antikroppar av typerna IgM och IgG, eller att virusets arvsmassa, virus-RNA, påvisas tillsammans med kliniska tecken på TBE.³ Det behövs eftersom varken symtom eller vanliga laboratoriefynd ensamma är specifika för TBE.

De flesta patienter har både IgM och IgG i blodet när de söker vård med tecken från hjärna eller nerver i den andra fasen av sjukdomen. Om blodprovet är negativt men misstanken om TBE finns kvar kan provet upprepas några dagar senare. Ibland kan korsreaktioner med andra flavivirus förekomma i blodproven.³ Korsreaktioner med andra flavivirus kan förekomma i de tester som används för TBE.

Om läkaren misstänker inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna får du lämna ett ryggvätskeprov.¹ Provet tas genom en ryggvätskeprovtagning och undersöks bland annat med avseende på celler och andra förändringar i ryggvätskan.

• Ett ryggvätskeprov visar oftast ett ökat antal celler vid TBE.³
• Cellerna är oftast av en typ som kallas mononukleära celler, även om en annan typ av celler kan vara vanligare tidigt i sjukdomsförloppet.
• Ryggvätskan visar ofta också en måttlig ökning av albumin, vilket kan vara ett tecken på påverkan på blod–hjärnbarriären.

Vid misstänkt hjärninflammation kan blodprov och ryggvätskeprov även användas för att undersöka andra möjliga orsaker. Vanliga blodprover är ofta i stort sett normala eller kan visa en lätt inflammation.³ En utredning kan därför behöva omfatta flera olika analyser.

Övriga undersökningar

Vid misstänkt hjärninflammation kan utredningen även omfatta datortomografi eller MR av hjärnan, EEG samt blod- och ryggvätskeprov.⁵ Datortomografi och MR är undersökningar som visar bilder av hjärnan, medan EEG undersöker hjärnans elektriska aktivitet.

MR av hjärna och ryggmärg kan göras vid svår hjärninflammation eller om det finns tecken på inflammation i ryggmärgen.³ Vid TBE syns förändringar på MR hos ungefär en femtedel av patienterna. Förändringarna kan finnas i bland annat thalamus, de basala ganglierna, lillhjärnan eller ryggmärgens framhorn.

Förändringar på MR är inte specifika för TBE.³ Det betyder att en MR-bild med förändringar inte ensam kan bekräfta diagnosen.

EEG visar ofta ospecifika förändringar vid TBE.³ Undersökningen kan alltså bidra till bedömningen, men EEG-fynden räcker inte ensamma för att fastställa TBE.

Den samlade bedömningen bygger därför på sjukdomshistorien, undersökningen och resultaten från blodprov, ryggvätskeprov och eventuella bild- eller EEG-undersökningar. Diagnosen bekräftas genom TBE-serologi eller påvisat virus-RNA tillsammans med kliniska tecken på TBE.

Behandling vid TBE

Behandling av själva infektionen

Det finns ingen antiviral behandling mot TBE-virus.³ Behandlingen är i stället symtomatisk, vilket betyder att vården riktar behandlingen mot de olika symtomen. Själva fästingburna hjärninflammationen läker ut av sig själv.¹

Vilken behandling du får beror därför på vilka besvär infektionen orsakar. Det kan handla om vård och övervakning av symtom när infektionen påverkar hjärnan eller hjärnhinnorna. Vid hjärninflammation finns det ibland inget läkemedel som behandlar själva virusinfektionen. Vila, näring och vätska kan då hjälpa kroppen att bekämpa infektionen och lindra symtomen. Vilka andra läkemedel eller åtgärder som behövs beror på orsaken till hjärninflammationen och på vilka symtom du har.⁴

Sjukhusvård och rehabilitering

Du kan behöva vårdas på sjukhus om du har fått hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation.¹ Flertalet patienter med TBE behöver sjukhusvård. Enstaka patienter behöver intensivvård och respiratorvård.³ De flesta patienter med hjärninflammation behöver behandling på sjukhus. Där kan vården följa hur du mår och ge de åtgärder som behövs utifrån sjukdomens orsak och svårighetsgrad.⁴ Vid TBE finns dock ingen antiviral behandling, så vården inriktas på att lindra symtom och stödja kroppen medan infektionen läker ut.

När sjukdomen är under kontroll kan rehabilitering behövas. Den kan anpassas efter vilka besvär som finns kvar:

• Fysisk behandling kan behövas.⁴
• Talbehandling kan behövas. Rehabiliteringen kan också omfatta flera olika former av behandling samtidigt. Fysisk behandling kan stödja återhämtningen av kroppens rörelser. Talbehandling kan behövas vid besvär med talet, och arbetsterapi kan hjälpa till när sjukdomen har påverkat vardagliga aktiviteter.
• Arbetsterapi kan behövas.⁴

Uppföljning och prognos

Om viruset har spridits till hjärnan eller hjärnhinnorna kan det ta flera månader att bli frisk. Det centrala nervsystemet kan då påverkas, och besvär kan finnas kvar under en lång tid. Ibland kan besvären bli bestående.¹

Restsymtom efter TBE kan vara både kognitiva och neurologiska. Cirka 30–40 procent av patienterna har restsymtom efter en TBE-infektion.³ Då kan det centrala nervsystemet påverkas och du kan få till exempel gångsvårigheter, talrubbningar, koncentrationsstörningar, minnesstörningar och förlamningar.¹

Sjukhusvårdade patienter bör följas upp på infektionsmottagning efter den akuta fasen, ungefär efter en månad. Vid återbesöket får du information om sjukdomen och det förväntade förloppet. Då bedömer vården också om hjärnskaderehabilitering eller annan neurologisk rehabilitering behövs. Även personer som haft en mildare akut sjukdom utan sjukhusvård bör följas upp efteråt. Uppföljningen kan fånga upp om restsymtom finns kvar och om rehabilitering behövs.³

Egenvård vid TBE

Skydda huden mot fästingar

Du kan till viss del skydda dig mot fästingbett när du vistas i skog, högt gräs eller andra områden där fästingar finns.¹ Kläderna kan göra det svårare för fästingarna att komma åt huden.

• Ha på dig stövlar, långbyxor och långärmade tröjor i områden där fästingar finns.¹
• Ha mörkt färgade kläder på dig. De drar till sig färre fästingar än ljusa kläder. Däremot kan fästingarna vara lättare att upptäcka på ljusa kläder.¹
• Du kan skydda dig bra genom att ha på dig mörka och täckande kläder.²
• Det kan till exempel vara en långärmad tröja, långbyxor och strumpor.²
• Ha heltäckande skor på fötterna, helst stövlar.²

Ljusa kläder kan ändå göra det lättare att upptäcka fästingar. Om du väljer täckande kläder får du därför både ett skydd för huden och bättre möjlighet att se en fästing som har hamnat på kläderna.

Leta efter och ta bort fästingar

Leta efter fästingar på kroppen när du har varit utomhus.² Du kan till exempel ta för vana att leta efter fästingar varje kväll. Titta särskilt i hårbotten och bakom öronen, eftersom fästingar kan sitta på olika delar av kroppen.

• Fästingar vandrar omkring i flera timmar på kroppen innan de biter sig fast, så då kan du ibland hitta dem innan dess.²
• Använd en pincett eller en fästingborttagare.²
• Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra långsamt rakt ut.²
• Försök att få med hela fästingen. Om det blir en del kvar kan du låta det vara.
• Tvätta bettstället med tvål och vatten eller desinfektionsmedel.²

Det är viktigt att ta bort en fästing så fort som möjligt. Du ska inte smörja eller badda något på fästingen innan du tar bort den. Du kan själv ta bort en fästing som har bitit sig fast.

Vaccination mot TBE

Det finns vaccin mot TBE, som också kallas fästingburen hjärninflammation.¹ Vaccination är ett sätt att förebygga TBE, särskilt om du vistas mycket i ett riskområde.

• Vuxna som vistas mycket i ett riskområde rekommenderas att vaccinera sig.¹
• Barn över tre år som vistas mycket i ett riskområde rekommenderas att vaccinera sig.¹
• Barn kan vaccineras från ett års ålder.¹

Du behöver flera doser av vaccinet.¹ Aktuella vaccinationsscheman och lokala rekommendationer om riskområden finns på respektive regions webbplats.

• Du kan vaccinera dig på vaccinationsmottagningar, en del vårdcentraler och vissa apotek.¹

Om du vistas mycket i eller nära ett riskområde och har nedsatt immunförsvar finns också en rekommendation om vaccination. Mer information om aktuella riskområden finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Vem kan hjälpa dig vid TBE?

Första kontakt vid misstanke

Vid misstanke om TBE kan du kontakta en vårdcentral. Där kan du få hjälp med att bedöma dina besvär och med att komma vidare i vården. Om du vill kontakta mottagningen digitalt kan många vårdcentraler nås genom att du loggar in på 1177.¹

Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.¹ 1177 kan vara ett alternativ om du är osäker på vilken mottagning som passar för dina besvär.

När du kontaktar vården kan det vara bra att berätta vilka symtom du har och att du misstänker TBE. Du kan också få frågor om fästingbett eller vistelse i skog och mark.³ Läs mer om symtomen i avsnittet om symtom vid TBE.

Val av mottagning och specialistvård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.² Det gör att du kan välja den mottagning som passar dig. På 1177 kan du hitta information om mottagningar och använda e-tjänster för att kontakta vissa av dem.

Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.² Det betyder att en vårdgivare först behöver bedöma om du ska få komma vidare till en specialistmottagning.

Om du redan har kontakt med en mottagning kan du fråga hur du går vidare och vilken vård som finns att få. Du ska få information som du förstår och möjlighet att ställa frågor till vårdpersonalen.²

Vanliga frågor om TBE

Hur många får TBE i Sverige och vilka drabbas oftast?

Det finns alltså en stor variation i vilka åldrar som kan få fästingburen hjärninflammation. Läs mer om hur TBE fördelar sig mellan olika grupper i avsnitten om TBE och orsaker till TBE.

Kan barn få TBE?

Barn som smittas av TBE blir oftast lindrigt sjuka. Ett fåtal barn får allvarligare symtom.¹ Även barn kan få kvarstående besvär efter en TBE-infektion. Sådana besvär kan vara problem med minnet, trötthet eller svårigheter med hjärnans planering och genomförande.³ Det gäller alltså både att barn kan få TBE och att sjukdomens svårighetsgrad kan skilja sig mellan barn. I avsnitten om symtom vid TBE och vaccination mot TBE kan du läsa mer om sjukdomen hos barn.

Påverkar TBE graviditeten eller fostret?

Det finns inget som tyder på att TBE påverkar graviditeten. Det finns inget som tyder på att TBE påverkar fostret.¹ Om du är gravid och har frågor om fästingburen hjärninflammation kan du läsa mer om TBE under graviditeten i den fortsatta informationen om sjukdomen. Där finns också information om hur TBE kan förebyggas och hur sjukdomen utreds.