TBE – symtom, orsaker och behandling

Riskområden och smittorisk

TBE-virus finns i stora delar av Götaland och Svealand, men i vissa delar bara lokalt. Viruset har under de senaste årtiondena spridits främst västerut och norrut i Sverige. Nya områden med förekomst av TBE-virus har också tillkommit i Europa och inom enskilda länder under senare år.³

Vid utlandsresa är högendemiska riskområden bland annat Åland, Finland, Baltikum samt Central- och Östeuropa.³ Aktuell information om virusets utbredning och statistik uppdateras årligen på Folkhälsomyndighetens och regionernas webbplatser.

Även i svenska riskområden är det högst två av hundra fästingar som bär på viruset. Risken att smittas efter enstaka fästingbett är därför liten.¹ Risken påverkas samtidigt av var du vistas, eftersom förekomsten av viruset kan vara lokal även inom ett större område. Det betyder att två platser inom samma län eller land kan ha olika förekomst av viruset. Om du har vistats i skog och mark kan den geografiska platsen därför vara viktig när risken bedöms. TBE är en anmälningspliktig sjukdom i Sverige, vilket gör det möjligt att följa var viruset förekommer och hur områden med smitta förändras över tid.³

Vilka blir oftare allvarligt sjuka?

Ålder och annan sjukdom har betydelse för hur allvarligt TBE kan bli. Äldre personer blir oftare allvarligt sjuka av TBE. Personer med en annan sjukdom blir också oftare allvarligt sjuka av TBE.¹

Personer med nedsatt immunförsvar har ökad risk att få hjärninflammation generellt.⁴ Det betyder att ett nedsatt immunförsvar är en riskfaktor för hjärninflammation, men källorna här anger inte att TBE är ärftligt. En annan sjukdom i kroppen kan alltså ha betydelse för risken att bli allvarligt sjuk, även om den inte är orsaken till själva TBE-infektionen.¹ Det finns inte stöd i källorna för att TBE förs vidare genom arv.

Det typiska tvåfasiga förloppet

Fästingburen hjärninflammation har ofta ett förlopp i två faser. Cirka 75 procent av patienterna har en infektion i två faser.³ Det betyder att de första, mer allmänna symtomen följs av en period utan symtom och därefter av nya besvär från hjärnan, hjärnhinnorna eller ryggmärgen.

Den första fasen varar ungefär en vecka. Under den fasen är sjukdomskänsla, trötthet, feber och kroppsvärk vanliga symtom. Ibland förekommer också besvär från magen eller luftvägarna. De tidiga symtomen kan därför vara svåra att skilja från andra infektioner enbart utifrån hur du mår. I den första fasen kan du ibland också få besvär från magen eller luftvägarna.³

Efter den första fasen följer ofta ett symtomfritt intervall på cirka tre till 21 dagar. Du kan alltså känna dig bättre under en period innan nya symtom uppstår. Om den andra fasen kommer kännetecknas den av hjärnhinneinflammation, hjärninflammation och ibland inflammation i ryggmärgen. Den andra fasen kan också ge nedsatt förmåga att koncentrera sig och minnas. En del får ostadighet, skakningar eller talrubbningar. Vakenheten kan sjunka, och ibland kan personen bli medvetslös.³

Äldre och personer som tidigare vaccinerats mot TBE får oftare ett enfasigt förlopp utan symtomfritt intervall.³ Det innebär att de olika delarna av sjukdomsförloppet kan komma utan en tydlig paus mellan dem. Svårare sjukdom ses oftare hos äldre personer och hos personer med en annan sjukdom.

Barn som smittas av fästingburen hjärninflammation blir oftast lindrigt sjuka, men ett fåtal får allvarligare symtom. Förloppet kan alltså skilja sig mellan olika personer, även om de har smittats av samma virus.

Allvarligare symtom och möjliga följder

När fästingburen hjärninflammation påverkar hjärnan eller hjärnhinnorna kan symtomen bli tydligare och mer uttalade. Allvarligare symtom kan vara:

• Hög feber.¹
• Svår huvudvärk.¹
• Mycket stel nacke.¹
• Kräkningar.¹
• Ljuskänslighet.¹
• Ljudkänslighet.
• Förvirring.¹
• Koncentrationssvårigheter.
• Förlamning.¹

Andra symtom under den andra fasen kan vara nedsatt koncentrationsförmåga och minne, ostadighet, talrubbningar, skakningar, sänkt medvetande och ibland medvetslöshet.³ Symtomen kan alltså påverka både tänkandet, rörelserna och vakenheten. Nackstelhet förekommer inte alltid vid hjärninflammation, även om det är ett möjligt symtom vid fästingburen hjärninflammation.

Det kan ta flera månader att bli frisk om viruset har spridits till hjärnan eller hjärnhinnorna.¹ Det centrala nervsystemet kan då påverkas, och du kan få besvär som finns kvar under en lång tid. Ibland kan besvären bli bestående. Restsymtomen kan vara både kognitiva, som påverkar minne och koncentration, och neurologiska, som påverkar rörelser och kroppens funktioner.³ Enstaka personer avlider av TBE varje år, men det är ovanligt och beror oftast på att personen samtidigt har en annan sjukdom.¹

TBE kan ge gångsvårigheter, talrubbningar, koncentrationsstörningar, minnesstörningar och förlamningar under efterförloppet.¹ Restsymtomen kan alltså vara både sådana som märks i kroppen och sådana som påverkar minne och koncentration. Även barn kan få kvarstående besvär efter fästingburen hjärninflammation, bland annat kognitiva besvär, trötthet och svårigheter med så kallade verkställande funktioner.

När du ska söka vård akut

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har TBE och känner dig mycket sjuk. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.¹

Ring genast 112 om:²

• Du har huvudvärk, är stel i nacken och känner dig väldigt sjuk.²
• Du blir förlamad i ansiktet eller annan del av kroppen.²

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.¹ Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Ett blodprov kan visa om kroppen har börjat tillverka antikroppar mot TBE.¹ Antikroppar är ämnen som immunförsvaret bildar efter kontakt med ett smittämne. Vid TBE undersöks serologi, det vill säga antikroppar i blodet.

En definitiv TBE-diagnos kräver antingen positiv TBE-serologi, med antikroppar av typerna IgM och IgG, eller att virusets arvsmassa, virus-RNA, påvisas tillsammans med kliniska tecken på TBE.³ Det behövs eftersom varken symtom eller vanliga laboratoriefynd ensamma är specifika för TBE.

De flesta patienter har både IgM och IgG i blodet när de söker vård med tecken från hjärna eller nerver i den andra fasen av sjukdomen. Om blodprovet är negativt men misstanken om TBE finns kvar kan provet upprepas några dagar senare. Ibland kan korsreaktioner med andra flavivirus förekomma i blodproven.³ Korsreaktioner med andra flavivirus kan förekomma i de tester som används för TBE.

Om läkaren misstänker inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna får du lämna ett ryggvätskeprov.¹ Provet tas genom en ryggvätskeprovtagning och undersöks bland annat med avseende på celler och andra förändringar i ryggvätskan.

• Ett ryggvätskeprov visar oftast ett ökat antal celler vid TBE.³
• Cellerna är oftast av en typ som kallas mononukleära celler, även om en annan typ av celler kan vara vanligare tidigt i sjukdomsförloppet.
• Ryggvätskan visar ofta också en måttlig ökning av albumin, vilket kan vara ett tecken på påverkan på blod–hjärnbarriären.

Vid misstänkt hjärninflammation kan blodprov och ryggvätskeprov även användas för att undersöka andra möjliga orsaker. Vanliga blodprover är ofta i stort sett normala eller kan visa en lätt inflammation.³ En utredning kan därför behöva omfatta flera olika analyser.

Övriga undersökningar

Vid misstänkt hjärninflammation kan utredningen även omfatta datortomografi eller MR av hjärnan, EEG samt blod- och ryggvätskeprov.⁵ Datortomografi och MR är undersökningar som visar bilder av hjärnan, medan EEG undersöker hjärnans elektriska aktivitet.

MR av hjärna och ryggmärg kan göras vid svår hjärninflammation eller om det finns tecken på inflammation i ryggmärgen.³ Vid TBE syns förändringar på MR hos ungefär en femtedel av patienterna. Förändringarna kan finnas i bland annat thalamus, de basala ganglierna, lillhjärnan eller ryggmärgens framhorn.

Förändringar på MR är inte specifika för TBE.³ Det betyder att en MR-bild med förändringar inte ensam kan bekräfta diagnosen.

EEG visar ofta ospecifika förändringar vid TBE.³ Undersökningen kan alltså bidra till bedömningen, men EEG-fynden räcker inte ensamma för att fastställa TBE.

Den samlade bedömningen bygger därför på sjukdomshistorien, undersökningen och resultaten från blodprov, ryggvätskeprov och eventuella bild- eller EEG-undersökningar. Diagnosen bekräftas genom TBE-serologi eller påvisat virus-RNA tillsammans med kliniska tecken på TBE.

När sjukdomen är under kontroll kan rehabilitering behövas. Den kan anpassas efter vilka besvär som finns kvar:

• Fysisk behandling kan behövas.⁴
• Talbehandling kan behövas. Rehabiliteringen kan också omfatta flera olika former av behandling samtidigt. Fysisk behandling kan stödja återhämtningen av kroppens rörelser. Talbehandling kan behövas vid besvär med talet, och arbetsterapi kan hjälpa till när sjukdomen har påverkat vardagliga aktiviteter.
• Arbetsterapi kan behövas.⁴

Uppföljning och prognos

Om viruset har spridits till hjärnan eller hjärnhinnorna kan det ta flera månader att bli frisk. Det centrala nervsystemet kan då påverkas, och besvär kan finnas kvar under en lång tid. Ibland kan besvären bli bestående.¹

Restsymtom efter TBE kan vara både kognitiva och neurologiska. Cirka 30–40 procent av patienterna har restsymtom efter en TBE-infektion.³ Då kan det centrala nervsystemet påverkas och du kan få till exempel gångsvårigheter, talrubbningar, koncentrationsstörningar, minnesstörningar och förlamningar.¹

Sjukhusvårdade patienter bör följas upp på infektionsmottagning efter den akuta fasen, ungefär efter en månad. Vid återbesöket får du information om sjukdomen och det förväntade förloppet. Då bedömer vården också om hjärnskaderehabilitering eller annan neurologisk rehabilitering behövs. Även personer som haft en mildare akut sjukdom utan sjukhusvård bör följas upp efteråt. Uppföljningen kan fånga upp om restsymtom finns kvar och om rehabilitering behövs.³

Ljusa kläder kan ändå göra det lättare att upptäcka fästingar. Om du väljer täckande kläder får du därför både ett skydd för huden och bättre möjlighet att se en fästing som har hamnat på kläderna.

Leta efter och ta bort fästingar

Leta efter fästingar på kroppen när du har varit utomhus.² Du kan till exempel ta för vana att leta efter fästingar varje kväll. Titta särskilt i hårbotten och bakom öronen, eftersom fästingar kan sitta på olika delar av kroppen.

• Fästingar vandrar omkring i flera timmar på kroppen innan de biter sig fast, så då kan du ibland hitta dem innan dess.²
• Använd en pincett eller en fästingborttagare.²
• Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra långsamt rakt ut.²
• Försök att få med hela fästingen. Om det blir en del kvar kan du låta det vara.
• Tvätta bettstället med tvål och vatten eller desinfektionsmedel.²

Det är viktigt att ta bort en fästing så fort som möjligt. Du ska inte smörja eller badda något på fästingen innan du tar bort den. Du kan själv ta bort en fästing som har bitit sig fast.

Vaccination mot TBE

Det finns vaccin mot TBE, som också kallas fästingburen hjärninflammation.¹ Vaccination är ett sätt att förebygga TBE, särskilt om du vistas mycket i ett riskområde.

• Vuxna som vistas mycket i ett riskområde rekommenderas att vaccinera sig.¹
• Barn över tre år som vistas mycket i ett riskområde rekommenderas att vaccinera sig.¹
• Barn kan vaccineras från ett års ålder.¹

Du behöver flera doser av vaccinet.¹ Aktuella vaccinationsscheman och lokala rekommendationer om riskområden finns på respektive regions webbplats.

• Du kan vaccinera dig på vaccinationsmottagningar, en del vårdcentraler och vissa apotek.¹

Om du vistas mycket i eller nära ett riskområde och har nedsatt immunförsvar finns också en rekommendation om vaccination. Mer information om aktuella riskområden finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Om du redan har kontakt med en mottagning kan du fråga hur du går vidare och vilken vård som finns att få. Du ska få information som du förstår och möjlighet att ställa frågor till vårdpersonalen.²