Salmonella – symtom, orsaker och behandling

• Person-till-person-smitta förekommer oftast inom den egna familjen eller i förskolan.¹
• Du kan smittas efter kontakt med reptiler som ormar, sköldpaddor och ödlor.⁴

Reptiler kan bära salmonellabakterier även när de inte verkar sjuka. Smitta kan också förekomma efter kontakt med andra djur, till exempel fåglar, lantbruksdjur och sällskapsdjur. Levande fjäderfä är ytterligare en möjlig smittkälla. Handkontakt med djur, djurens avföring eller föremål i deras miljö kan därför ha betydelse.

Riskfaktorer och ärftlighet

Vissa personer är mer mottagliga för salmonellainfektion än andra. Äldre personer och spädbarn har ökad mottaglighet för salmonellainfektion.² Ett nedsatt immunförsvar är också en riskfaktor för salmonellainfektion. Nylig antibiotikaanvändning kan öka risken för salmonellainfektion.⁴

Risken kan även påverkas av nära kontakt med djur som kan bära bakterien. Personer som bor eller arbetar nära höns, ankor, sköldpaddor eller ödlor kan ha högre risk för infektion. Ett försvagat immunförsvar kan dessutom göra en salmonellainfektion mer allvarlig. Risken är också högre om du har vistats på eller arbetat på sjukhus, äldreboende eller annan vårdinrättning under längre tid. Nära kontakt med en familjemedlem som nyligen haft salmonella kan öka risken för smitta. Läkemedel som regelbundet minskar magsyran kan också göra infektion lättare att få.⁴ Inflammatorisk tarmsjukdom och läkemedel som minskar magsyran har också beskrivits som riskfaktorer.

Vid salmonella kan du alltså ha ett eller flera av dessa symtom. Feber och diarré kan förekomma samtidigt, och ibland är besvären främst kopplade till magen. Diarré kan ibland vara blodig eller slemmig.² Det gäller särskilt när infektionen påverkar tjocktarmen.

När symtomen börjar och hur länge de varar

För den vanligaste formen av salmonella tar det oftast ett till tre dygn från det att du blivit smittad till att du blir sjuk. Sjukdomen börjar oftast snabbt.¹ Vid salmonellaenterit kan besvären vara tydliga redan när sjukdomen börjar.

Salmonellaenterit läker som regel spontant inom sju till fjorton dygn.² Salmonellaenterit är den form av salmonella som ger en infektion i tarmen. Hur länge du har symtom och hur besvärliga de blir kan ändå variera mellan olika personer.

Tyfoidfeber och paratyfoidfeber har vanligtvis en inkubationstid på två till tre veckor. Tyfoidfeber och paratyfoidfeber är betydligt mer sällsynta i Sverige. Vid dessa former kan hög feber, allmän sjukdomskänsla, huvudvärk och illamående förekomma. Vid tyfoidfeber och paratyfoidfeber kan febern vara 39–40 °C.² Diarré förekommer, men förstoppning är nästan lika vanligt. Ett omtöcknat allmäntillstånd kan ibland förekomma.

Allvarligare och ovanligare uttryck

I ovanliga fall kan salmonella orsaka en mer allvarlig sjukdom med påverkan på hela kroppen. Septisk sjukdom med hög feber och allmänpåverkan kan förekomma.² Sådan sjukdom förekommer framför allt hos personer med allvarliga underliggande sjukdomar.

Salmonella kan i ovanliga fall leda till följdsjukdomar som ledbesvär.¹ Vid spridning i kroppen kan besvär även utvecklas i organ utanför tarmkanalen. Reaktiv artrit ses i 2–3 procent av fallen.

När du ska söka vård

• Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har blodiga diarréer.¹
• Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har diarré och samtidigt hög feber och frossa.¹
• Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har svåra magsmärtor.¹
• Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.¹

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtomen eller få hjälp med var du kan söka vård.¹

PCR är en analysmetod som kan upptäcka salmonellabakterier i avföringen. Odling är en annan metod som kan användas för att undersöka avföringsprovet. I samband med provtagningen ska smittland anges på remissen om du har blivit sjuk efter en utlandsresa.²

Typning av salmonella görs rutinmässigt endast på fall som har smittats i Sverige.² Typning kan visa vilken variant av bakterien som har hittats. Det kan därför vara viktigt i den fortsatta smittskyddsutredningen.

Om odlingen är negativ men vårdpersonalen misstänker reaktiv artrit kan serologi användas.² Serologi innebär att blodet undersöks efter tecken på en reaktion mot infektionen.

Andra prover i särskilda situationer

Om det finns en lokal infektion kan vårdpersonalen ta ett prov därifrån för odling. Det kan till exempel vara ett prov från ett område utanför tarmen där infektion misstänks. Vid tyfoidfeber kan odling från ett prov från benmärgen hjälpa till i diagnostiken.²

• Odling kan göras från en eventuell lokal infektion.
• Molekylärbiologisk typning kan användas vid utredning av utbrott.²

Molekylärbiologisk typning är en analys av bakteriernas arvsmassa. Den kan användas när flera fall behöver jämföras i en utbrottsutredning. På så sätt kan vårdpersonalen undersöka om bakterierna hör ihop.

Om du får ett provsvar som visar salmonella kan diagnosen behöva anmälas enligt reglerna för allmänfarliga sjukdomar.² Vårdpersonalen kan också behöva göra en smittspårning och ge förhållningsregler.

Sjukhusvård och bärarskap

Vid svår diarré eller kräkningar kan sjukhusvård behövas för intravenös vätska.⁶ Intravenös vätska ges när vätskeförlusten behöver behandlas på sjukhus.

Bakterierna kan finnas kvar i tarmen efter att besvären har gått över. För de flesta har bakterierna försvunnit helt inom tre månader, men salmonellabakterierna kan ibland finnas kvar i tarmen i flera månader. Det är ofarligt, men det finns en risk att du smittar andra.¹

Behandling kan bli aktuell vid långvarigt bärarskap, det vill säga bärarskap över tre månader, hos personer med riskyrke.² Det gäller exempelvis personer som arbetar med oförpackade livsmedel eller vårdar spädbarn eller personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Behandling kan också övervägas vid särskilda riskfaktorer för komplikationer, till exempel avancerad immunsuppression eller kärlgrafter.

Kroniskt bärarskap kan vara kopplat till ett fokus i gallblåsan, och ultraljud kan övervägas.² Barn behandlas endast i undantagsfall, och barnläkare eller infektionsspecialist bör rådfrågas.

Smittskydd och uppföljning

Salmonella är en allmänfarlig sjukdom. Det betyder att den läkare som upptäcker sjukdomen måste rapportera den till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten.¹

Smittspårning och förhållningsregler ges enligt smittskyddsbladet. Handhygien är viktig för att minska risken att föra smittan vidare.

Kontrollprovtagning rekommenderas endast om det finns klinisk indikation eller om du arbetar i ett riskyrke.² Riskyrken omfattar personer som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel samt personer som yrkesmässigt vårdar spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar.

För personer i riskyrken bör ett negativt prov finnas innan återgång till arbetet. En tillfällig omplacering i arbetet kan bli aktuell. Personer med tyfoidfeber eller paratyfoidfeber som arbetar i riskyrken eller är förskolebarn ska lämna tre negativa avföringsprov innan återgång till arbete eller förskola.

Hygien hemma

God handhygien minskar risken för att salmonella sprids vidare i hemmet. Tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök.¹

Använd engångshandduk eller en egen handduk. Håll toaletten avtorkad och ren.¹ Om det är möjligt kan du använda en egen toalett.

Bada inte i pool så länge du har diarré.¹ Undvik också att laga mat så länge du har kräkningar eller diarré.

Minska risken att smitta andra

Laga inte mat åt familj och vänner så länge du är sjuk. Stanna hemma från skola eller arbete om du har diarré. Barn med diarré ska inte gå till förskolan, men de kan oftast börja igen inom en vecka vid vanlig salmonellainfektion. Risken att smitta andra är oftast liten när diarrén har gått över, men bakterierna kan finnas kvar i tarmen längre än så.¹

Var extra noga med handhygienen under de närmaste månaderna efter salmonella. Salmonellabakterier kan finnas kvar i tarmen en längre tid, även efter att du har börjat må bättre, och då finns det en risk att du smittar andra.¹

Om du behöver råd om symtom eller vart du ska vända dig kan du läsa avsnittet om när du ska söka vård.

Ja, salmonellabakterierna kan finnas kvar i tarmen en längre tid, ibland flera månader. Det är ofarligt, men det finns en risk att du smittar andra.¹

För de flesta har bakterierna försvunnit helt inom tre månader. Risken att smitta andra minskar när diarrén har gått över, men bakterierna kan finnas kvar i tarmen längre än så.¹

Vaccination och förebyggande

Finns det vaccin mot salmonella?

Det finns inget vaccin mot salmonella.¹ Det finns däremot vaccin mot tyfoidfeber, som är en annan sjukdom som orsakas av salmonellabakterier.²

Hur minskar jag risken att smittas?

Ät väl genomstekt eller kokt mat. Det kan ofta vara svårt att undvika att bli smittad, eftersom du oftast får salmonella efter att ha ätit förorenad mat eller dryck.¹

Tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök. Håll toaletten avtorkad och ren, och använd engångshandduk eller en egen handduk.¹