Salmonella är en magsjukdom som orsakas av bakterier. De flesta får lindriga besvär som snabbt går över och blir bra efter en till två veckor.
Om salmonella
Vad salmonella är
Salmonella är en magsjukdom som orsakas av bakterier.1 Det är en bakterieinfektion som kan leda till magbesvär och diarré.2 Salmonella kan spridas genom dryck och mat som har hanterats felaktigt. Det gäller bland annat mat som inte har kokats eller stekts ordentligt samt frukt och grönsaker som inte har sköljts ordentligt. Salmonella kan förekomma utan att personen blir sjuk.1 Salmonella är en gramnegativ stavbakterie som tillhör familjen Enterobacteriacae. Cirka 2500 serotyper kan kopplas till infektion hos människor. Med undantag för S. Paratyphi och S. Typhi förekommer serotyperna också bland djur. Salmonella finns hos många djurslag i hela världen. Det är mindre vanligt att bakterien finns bland djur i Sverige. Bland fall som har smittats i Sverige är många kopplade till utbrott och gemensamma smittkedjor.2 Då finns bakterien i kroppen utan att personen har symtom.
Hur vanligt det är
I Sverige diagnostiseras årligen cirka 1 000–2 000 fall av salmonella. Ungefär hälften av de svenska fallen är smittade utomlands.2 Salmonella finns även i Sverige.1
De vanligaste serotyperna i Sverige brukar vara S. Enteritidis och S. Typhimurium.2 Salmonellabakterien finns i olika varianter.
Kort om sjukdomsförloppet
De flesta får lindriga besvär som snabbt går över. Sjukdomen börjar oftast snabbt. De flesta blir bra efter en till två veckor.1 Sjukdomsbilden kan variera mycket mellan olika personer. Salmonellaenterit är den form som beskrivs som en infektion i tarmen. Tyfoidfeber och paratyfoidfeber orsakas också av salmonellabakterier, men är betydligt mer sällsynta i Sverige. Där diagnostiseras omkring 30 fall av tyfoidfeber och paratyfoidfeber per år, och nästan alla av dessa fall har smittats utomlands. Salmonella brukar läka av sig själv inom 7–14 dygn.2
Salmonella sprids till människor framför allt fekalt–oralt via livsmedel.2 Det betyder att bakterier från avföring kan hamna i något som du äter eller dricker och därefter föras vidare till munnen. Livsmedel som kan vara förorenade är bland annat ägg- och köttprodukter, kryddor, frukter och grönsaker. Även vatten kan innehålla salmonellabakterier.
Mat som inte är ordentligt kokt eller stekt kan sprida salmonella.1
Förorenade frukter och grönsaker kan sprida salmonella.3
Salmonella finns hos många djurslag runt om i världen.2 Exempel är reptiler, fjäderfä, nötkreatur, vilda fåglar och sällskapsdjur. Bakterien kan finnas på djurens päls, fjädrar, fjäll eller hud och i deras avföring. Även platser där djur bor kan vara förorenade. Därför kan smitta ske utan att du äter ett animaliskt livsmedel, till exempel efter kontakt med ett djur eller dess miljö.
Smitta mellan människor och djur
Smitta från person till person förekommer men är mindre vanlig.2
Symtom vid salmonella
Vanliga symtom
Salmonella kan ge flera olika symtom från magen och tarmen. Sjukdomsbilden kan variera mycket mellan olika personer. De vanligaste besvären är diarré, ont i magen och feber.1
Vid ett läkarbesök frågar vårdpersonalen om dina symtom och din sjukdomshistoria.6 De undersöker också dig med en kroppslig undersökning. Bedömningen kan hjälpa vårdpersonalen att avgöra vilka prover som behövs för att undersöka om du har salmonella eller någon annan infektion.
Magen kan vara öm när den undersöks.4 Berätta därför var det gör ont och om ömheten kommer när magen trycks på. Vårdpersonalen kan också behöva ta hänsyn till om du har andra sjukdomar eller nedsatt immunförsvar, eftersom sjukdomsbilden kan variera och vissa personer har ökad mottaglighet för infektion.
Prover för att hitta salmonella
Salmonella diagnostiseras genom prov från avföring eller blod.6 Vilket prov som tas beror bland annat på hur du mår och vilken typ av infektion som misstänks.
Vid salmonella ges vätskebehandling enligt sedvanliga principer.2 Målet är att ersätta vätskan som förloras genom diarré och kräkningar. För de flesta är läkemedelsbehandling inte nödvändig, eftersom infektionen ofta går över utan antibiotika.
De flesta som får salmonella behöver inte antibiotika. Antibiotika kan försvaga den naturliga och viktiga tarmfloran av bakterier, som behövs för att matsmältningen ska kunna fungera som den ska.1 Behandlingen bedöms av vårdpersonal utifrån bland annat hur svår infektionen är och om du har särskilda riskfaktorer.
När antibiotika kan bli aktuellt
Antibiotikabehandling bör övervägas endast i speciella fall, till exempel vid kraftigt nedsatt immunförsvar. Behandling kan också övervägas om du har proteser, kärlgrafter eller ett känt aneurysm. Antibiotika kan övervägas vid svåra diarrétillstånd.2
Antibiotikabehandling bör övervägas hos patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar.
Antibiotikabehandling bör övervägas hos patienter med proteser.
Antibiotikabehandling bör övervägas hos patienter med kärlgrafter.
Antibiotikabehandling bör övervägas hos patienter med känt aneurysm.
Antibiotikabehandling bör övervägas vid svåra diarrétillstånd.
Egenvård vid salmonella
Vätska och mat
Diarré gör att kroppen förlorar vätska. Drick därför ofta och lite i taget för att motverka vätskeförlusten.1
Vatten är ett bra val.4 Även buljong och oral vätskeersättning kan hjälpa dig att hålla vätskebalansen.6 Om du kräks eller har svårt att dricka kan små mängder vätska åt gången vara lättare att få i sig. Salta livsmedel, som soppa, kan vara ett alternativ när du har diarré. Livsmedel som banan och potatis utan skal innehåller kalium. Utspädd fruktjuice eller buljong kan också hjälpa till att ge vätska.4
När du känner dig bättre går det bra att äta som vanligt.1 Du kan också äta mindre måltider under dagen i stället för tre stora måltider.4 För barn är det särskilt viktigt att få i sig vätska, eftersom yngre barn lättare kan bli uttorkade vid kräkningar och diarré.
Vem kan hjälpa dig vid salmonella?
Vart du kan vända dig i vardagen
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Vårdcentralen är därför ett alternativ när du vill få hjälp med dina besvär eller behöver komma i kontakt med vården. Du kan också söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1 Det betyder att du kan välja en mottagning som passar dig, även om den ligger i en annan del av landet.
Vilken mottagning du väljer kan bland annat bero på var du bor och vilken vård du behöver. På 1177.se kan du läsa information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.1 Du kan också logga in för att läsa din journal och göra dina vårdärenden.
Rådgivning och specialistvård
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Det kan vara ett stöd om du är osäker på vilken mottagning som passar bäst.
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. En remiss innebär att vården skickar vidare information om varför du behöver bedömas på en specialistmottagning. Om en remiss behövs får du information om det av vårdpersonalen. Du ska också få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.1
Vanliga frågor om salmonella
Smitta och förlopp
Hur sprids salmonella?
Salmonella sprids framför allt genom mat som inte är ordentligt kokt eller stekt. Smitta kan också komma från förorenad dryck eller mat som har hanterats på ett felaktigt sätt. Det är mycket ovanligt att smitta överförs från person till person.1
Hur länge brukar salmonella pågå?
De flesta blir bra efter en till två veckor. För den vanligaste formen av salmonella tar det oftast ett till tre dygn från det att du blivit smittad till att du blir sjuk.1
Antibiotika och smittbärarskap
Behöver alla med salmonella antibiotika?
Nej, de flesta som får salmonella behöver inte antibiotika. Ibland kan antibiotika behövas, till exempel om du har en allvarlig immunbristsjukdom eller mycket svår diarré.1
Antibiotikabehandling kan förlänga smittbärartiden.2 Därför avgör en läkare om antibiotika är lämpligt utifrån din situation.
Kan bakterien finnas kvar efter att symtomen gått över?
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 2 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Salmonella – symtom, orsaker och behandling
Salmonella är en magsjukdom som orsakas av bakterier. De flesta får lindriga besvär som snabbt går över och blir bra efter en till två veckor.
Om salmonella
Vad salmonella är
Salmonella är en magsjukdom som orsakas av bakterier.1 Det är en bakterieinfektion som kan leda till magbesvär och diarré.2 Salmonella kan spridas genom dryck och mat som har hanterats felaktigt. Det gäller bland annat mat som inte har kokats eller stekts ordentligt samt frukt och grönsaker som inte har sköljts ordentligt. Salmonella kan förekomma utan att personen blir sjuk.1 Salmonella är en gramnegativ stavbakterie som tillhör familjen Enterobacteriacae. Cirka 2500 serotyper kan kopplas till infektion hos människor. Med undantag för S. Paratyphi och S. Typhi förekommer serotyperna också bland djur. Salmonella finns hos många djurslag i hela världen. Det är mindre vanligt att bakterien finns bland djur i Sverige. Bland fall som har smittats i Sverige är många kopplade till utbrott och gemensamma smittkedjor.2 Då finns bakterien i kroppen utan att personen har symtom.
Hur vanligt det är
I Sverige diagnostiseras årligen cirka 1 000–2 000 fall av salmonella. Ungefär hälften av de svenska fallen är smittade utomlands.2 Salmonella finns även i Sverige.1
De vanligaste serotyperna i Sverige brukar vara S. Enteritidis och S. Typhimurium.2 Salmonellabakterien finns i olika varianter.
Kort om sjukdomsförloppet
De flesta får lindriga besvär som snabbt går över. Sjukdomen börjar oftast snabbt. De flesta blir bra efter en till två veckor.1 Sjukdomsbilden kan variera mycket mellan olika personer. Salmonellaenterit är den form som beskrivs som en infektion i tarmen. Tyfoidfeber och paratyfoidfeber orsakas också av salmonellabakterier, men är betydligt mer sällsynta i Sverige. Där diagnostiseras omkring 30 fall av tyfoidfeber och paratyfoidfeber per år, och nästan alla av dessa fall har smittats utomlands. Salmonella brukar läka av sig själv inom 7–14 dygn.2
Salmonella sprids till människor framför allt fekalt–oralt via livsmedel.2 Det betyder att bakterier från avföring kan hamna i något som du äter eller dricker och därefter föras vidare till munnen. Livsmedel som kan vara förorenade är bland annat ägg- och köttprodukter, kryddor, frukter och grönsaker. Även vatten kan innehålla salmonellabakterier.
Mat som inte är ordentligt kokt eller stekt kan sprida salmonella.1
Förorenade frukter och grönsaker kan sprida salmonella.3
Salmonella finns hos många djurslag runt om i världen.2 Exempel är reptiler, fjäderfä, nötkreatur, vilda fåglar och sällskapsdjur. Bakterien kan finnas på djurens päls, fjädrar, fjäll eller hud och i deras avföring. Även platser där djur bor kan vara förorenade. Därför kan smitta ske utan att du äter ett animaliskt livsmedel, till exempel efter kontakt med ett djur eller dess miljö.
Smitta mellan människor och djur
Smitta från person till person förekommer men är mindre vanlig.2
Symtom vid salmonella
Vanliga symtom
Salmonella kan ge flera olika symtom från magen och tarmen. Sjukdomsbilden kan variera mycket mellan olika personer. De vanligaste besvären är diarré, ont i magen och feber.1
Vid ett läkarbesök frågar vårdpersonalen om dina symtom och din sjukdomshistoria.6 De undersöker också dig med en kroppslig undersökning. Bedömningen kan hjälpa vårdpersonalen att avgöra vilka prover som behövs för att undersöka om du har salmonella eller någon annan infektion.
Magen kan vara öm när den undersöks.4 Berätta därför var det gör ont och om ömheten kommer när magen trycks på. Vårdpersonalen kan också behöva ta hänsyn till om du har andra sjukdomar eller nedsatt immunförsvar, eftersom sjukdomsbilden kan variera och vissa personer har ökad mottaglighet för infektion.
Prover för att hitta salmonella
Salmonella diagnostiseras genom prov från avföring eller blod.6 Vilket prov som tas beror bland annat på hur du mår och vilken typ av infektion som misstänks.
Vid salmonella ges vätskebehandling enligt sedvanliga principer.2 Målet är att ersätta vätskan som förloras genom diarré och kräkningar. För de flesta är läkemedelsbehandling inte nödvändig, eftersom infektionen ofta går över utan antibiotika.
De flesta som får salmonella behöver inte antibiotika. Antibiotika kan försvaga den naturliga och viktiga tarmfloran av bakterier, som behövs för att matsmältningen ska kunna fungera som den ska.1 Behandlingen bedöms av vårdpersonal utifrån bland annat hur svår infektionen är och om du har särskilda riskfaktorer.
När antibiotika kan bli aktuellt
Antibiotikabehandling bör övervägas endast i speciella fall, till exempel vid kraftigt nedsatt immunförsvar. Behandling kan också övervägas om du har proteser, kärlgrafter eller ett känt aneurysm. Antibiotika kan övervägas vid svåra diarrétillstånd.2
Antibiotikabehandling bör övervägas hos patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar.
Antibiotikabehandling bör övervägas hos patienter med proteser.
Antibiotikabehandling bör övervägas hos patienter med kärlgrafter.
Antibiotikabehandling bör övervägas hos patienter med känt aneurysm.
Antibiotikabehandling bör övervägas vid svåra diarrétillstånd.
Egenvård vid salmonella
Vätska och mat
Diarré gör att kroppen förlorar vätska. Drick därför ofta och lite i taget för att motverka vätskeförlusten.1
Vatten är ett bra val.4 Även buljong och oral vätskeersättning kan hjälpa dig att hålla vätskebalansen.6 Om du kräks eller har svårt att dricka kan små mängder vätska åt gången vara lättare att få i sig. Salta livsmedel, som soppa, kan vara ett alternativ när du har diarré. Livsmedel som banan och potatis utan skal innehåller kalium. Utspädd fruktjuice eller buljong kan också hjälpa till att ge vätska.4
När du känner dig bättre går det bra att äta som vanligt.1 Du kan också äta mindre måltider under dagen i stället för tre stora måltider.4 För barn är det särskilt viktigt att få i sig vätska, eftersom yngre barn lättare kan bli uttorkade vid kräkningar och diarré.
Vem kan hjälpa dig vid salmonella?
Vart du kan vända dig i vardagen
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Vårdcentralen är därför ett alternativ när du vill få hjälp med dina besvär eller behöver komma i kontakt med vården. Du kan också söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1 Det betyder att du kan välja en mottagning som passar dig, även om den ligger i en annan del av landet.
Vilken mottagning du väljer kan bland annat bero på var du bor och vilken vård du behöver. På 1177.se kan du läsa information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.1 Du kan också logga in för att läsa din journal och göra dina vårdärenden.
Rådgivning och specialistvård
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Det kan vara ett stöd om du är osäker på vilken mottagning som passar bäst.
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. En remiss innebär att vården skickar vidare information om varför du behöver bedömas på en specialistmottagning. Om en remiss behövs får du information om det av vårdpersonalen. Du ska också få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.1
Vanliga frågor om salmonella
Smitta och förlopp
Hur sprids salmonella?
Salmonella sprids framför allt genom mat som inte är ordentligt kokt eller stekt. Smitta kan också komma från förorenad dryck eller mat som har hanterats på ett felaktigt sätt. Det är mycket ovanligt att smitta överförs från person till person.1
Hur länge brukar salmonella pågå?
De flesta blir bra efter en till två veckor. För den vanligaste formen av salmonella tar det oftast ett till tre dygn från det att du blivit smittad till att du blir sjuk.1
Antibiotika och smittbärarskap
Behöver alla med salmonella antibiotika?
Nej, de flesta som får salmonella behöver inte antibiotika. Ibland kan antibiotika behövas, till exempel om du har en allvarlig immunbristsjukdom eller mycket svår diarré.1
Antibiotikabehandling kan förlänga smittbärartiden.2 Därför avgör en läkare om antibiotika är lämpligt utifrån din situation.
Kan bakterien finnas kvar efter att symtomen gått över?
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 2 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En orsak är att det oftast krävs att du får i dig många salmonellabakterier för att bli sjuk. Smittan kan ändå föras vidare om bakterier från toalettbesök eller diarré hamnar på händer, ytor eller mat.
Person-till-person-smitta förekommer oftast inom den egna familjen eller i förskolan.1
Du kan smittas efter kontakt med reptiler som ormar, sköldpaddor och ödlor.4
Reptiler kan bära salmonellabakterier även när de inte verkar sjuka. Smitta kan också förekomma efter kontakt med andra djur, till exempel fåglar, lantbruksdjur och sällskapsdjur. Levande fjäderfä är ytterligare en möjlig smittkälla. Handkontakt med djur, djurens avföring eller föremål i deras miljö kan därför ha betydelse.
Riskfaktorer och ärftlighet
Vissa personer är mer mottagliga för salmonellainfektion än andra. Äldre personer och spädbarn har ökad mottaglighet för salmonellainfektion.2 Ett nedsatt immunförsvar är också en riskfaktor för salmonellainfektion. Nylig antibiotikaanvändning kan öka risken för salmonellainfektion.4
Risken kan även påverkas av nära kontakt med djur som kan bära bakterien. Personer som bor eller arbetar nära höns, ankor, sköldpaddor eller ödlor kan ha högre risk för infektion. Ett försvagat immunförsvar kan dessutom göra en salmonellainfektion mer allvarlig. Risken är också högre om du har vistats på eller arbetat på sjukhus, äldreboende eller annan vårdinrättning under längre tid. Nära kontakt med en familjemedlem som nyligen haft salmonella kan öka risken för smitta. Läkemedel som regelbundet minskar magsyran kan också göra infektion lättare att få.4 Inflammatorisk tarmsjukdom och läkemedel som minskar magsyran har också beskrivits som riskfaktorer.
Vid salmonella kan du alltså ha ett eller flera av dessa symtom. Feber och diarré kan förekomma samtidigt, och ibland är besvären främst kopplade till magen. Diarré kan ibland vara blodig eller slemmig.2 Det gäller särskilt när infektionen påverkar tjocktarmen.
När symtomen börjar och hur länge de varar
För den vanligaste formen av salmonella tar det oftast ett till tre dygn från det att du blivit smittad till att du blir sjuk. Sjukdomen börjar oftast snabbt.1 Vid salmonellaenterit kan besvären vara tydliga redan när sjukdomen börjar.
Salmonellaenterit läker som regel spontant inom sju till fjorton dygn.2 Salmonellaenterit är den form av salmonella som ger en infektion i tarmen. Hur länge du har symtom och hur besvärliga de blir kan ändå variera mellan olika personer.
Tyfoidfeber och paratyfoidfeber har vanligtvis en inkubationstid på två till tre veckor. Tyfoidfeber och paratyfoidfeber är betydligt mer sällsynta i Sverige. Vid dessa former kan hög feber, allmän sjukdomskänsla, huvudvärk och illamående förekomma. Vid tyfoidfeber och paratyfoidfeber kan febern vara 39–40 °C.2 Diarré förekommer, men förstoppning är nästan lika vanligt. Ett omtöcknat allmäntillstånd kan ibland förekomma.
Allvarligare och ovanligare uttryck
I ovanliga fall kan salmonella orsaka en mer allvarlig sjukdom med påverkan på hela kroppen. Septisk sjukdom med hög feber och allmänpåverkan kan förekomma.2 Sådan sjukdom förekommer framför allt hos personer med allvarliga underliggande sjukdomar.
Salmonella kan i ovanliga fall leda till följdsjukdomar som ledbesvär.1 Vid spridning i kroppen kan besvär även utvecklas i organ utanför tarmkanalen. Reaktiv artrit ses i 2–3 procent av fallen.
När du ska söka vård
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har blodiga diarréer.1
Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har diarré och samtidigt hög feber och frossa.1
Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har svåra magsmärtor.1
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtomen eller få hjälp med var du kan söka vård.1
Vid hög feber och allmänpåverkan tas blododling två gånger.2
Vid hög feber och allmänpåverkan tas även urinodling.2
PCR är en analysmetod som kan upptäcka salmonellabakterier i avföringen. Odling är en annan metod som kan användas för att undersöka avföringsprovet. I samband med provtagningen ska smittland anges på remissen om du har blivit sjuk efter en utlandsresa.2
Typning av salmonella görs rutinmässigt endast på fall som har smittats i Sverige.2 Typning kan visa vilken variant av bakterien som har hittats. Det kan därför vara viktigt i den fortsatta smittskyddsutredningen.
Om odlingen är negativ men vårdpersonalen misstänker reaktiv artrit kan serologi användas.2 Serologi innebär att blodet undersöks efter tecken på en reaktion mot infektionen.
Andra prover i särskilda situationer
Om det finns en lokal infektion kan vårdpersonalen ta ett prov därifrån för odling. Det kan till exempel vara ett prov från ett område utanför tarmen där infektion misstänks. Vid tyfoidfeber kan odling från ett prov från benmärgen hjälpa till i diagnostiken.2
Odling kan göras från en eventuell lokal infektion.
Molekylärbiologisk typning kan användas vid utredning av utbrott.2
Molekylärbiologisk typning är en analys av bakteriernas arvsmassa. Den kan användas när flera fall behöver jämföras i en utbrottsutredning. På så sätt kan vårdpersonalen undersöka om bakterierna hör ihop.
Om du får ett provsvar som visar salmonella kan diagnosen behöva anmälas enligt reglerna för allmänfarliga sjukdomar.2 Vårdpersonalen kan också behöva göra en smittspårning och ge förhållningsregler.
Antibiotikabehandling kan förlänga tiden då du bär på smittan. Därför används antibiotika inte rutinmässigt vid salmonellaenterit. Alla fynd av S. Typhi och S. Paratyphi bör behandlas med antibiotika.2 Även andra fall av septisk salmonellos bör behandlas med antibiotika.
Sjukhusvård och bärarskap
Vid svår diarré eller kräkningar kan sjukhusvård behövas för intravenös vätska.6 Intravenös vätska ges när vätskeförlusten behöver behandlas på sjukhus.
Bakterierna kan finnas kvar i tarmen efter att besvären har gått över. För de flesta har bakterierna försvunnit helt inom tre månader, men salmonellabakterierna kan ibland finnas kvar i tarmen i flera månader. Det är ofarligt, men det finns en risk att du smittar andra.1
Behandling kan bli aktuell vid långvarigt bärarskap, det vill säga bärarskap över tre månader, hos personer med riskyrke.2 Det gäller exempelvis personer som arbetar med oförpackade livsmedel eller vårdar spädbarn eller personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Behandling kan också övervägas vid särskilda riskfaktorer för komplikationer, till exempel avancerad immunsuppression eller kärlgrafter.
Kroniskt bärarskap kan vara kopplat till ett fokus i gallblåsan, och ultraljud kan övervägas.2 Barn behandlas endast i undantagsfall, och barnläkare eller infektionsspecialist bör rådfrågas.
Smittskydd och uppföljning
Salmonella är en allmänfarlig sjukdom. Det betyder att den läkare som upptäcker sjukdomen måste rapportera den till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten.1
Smittspårning och förhållningsregler ges enligt smittskyddsbladet. Handhygien är viktig för att minska risken att föra smittan vidare.
Kontrollprovtagning rekommenderas endast om det finns klinisk indikation eller om du arbetar i ett riskyrke.2 Riskyrken omfattar personer som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel samt personer som yrkesmässigt vårdar spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar.
För personer i riskyrken bör ett negativt prov finnas innan återgång till arbetet. En tillfällig omplacering i arbetet kan bli aktuell. Personer med tyfoidfeber eller paratyfoidfeber som arbetar i riskyrken eller är förskolebarn ska lämna tre negativa avföringsprov innan återgång till arbete eller förskola.
God handhygien minskar risken för att salmonella sprids vidare i hemmet. Tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök.1
Använd engångshandduk eller en egen handduk. Håll toaletten avtorkad och ren.1 Om det är möjligt kan du använda en egen toalett.
Bada inte i pool så länge du har diarré.1 Undvik också att laga mat så länge du har kräkningar eller diarré.
Minska risken att smitta andra
Laga inte mat åt familj och vänner så länge du är sjuk. Stanna hemma från skola eller arbete om du har diarré. Barn med diarré ska inte gå till förskolan, men de kan oftast börja igen inom en vecka vid vanlig salmonellainfektion. Risken att smitta andra är oftast liten när diarrén har gått över, men bakterierna kan finnas kvar i tarmen längre än så.1
Var extra noga med handhygienen under de närmaste månaderna efter salmonella. Salmonellabakterier kan finnas kvar i tarmen en längre tid, även efter att du har börjat må bättre, och då finns det en risk att du smittar andra.1
Om du behöver råd om symtom eller vart du ska vända dig kan du läsa avsnittet om när du ska söka vård.
Ja, salmonellabakterierna kan finnas kvar i tarmen en längre tid, ibland flera månader. Det är ofarligt, men det finns en risk att du smittar andra.1
För de flesta har bakterierna försvunnit helt inom tre månader. Risken att smitta andra minskar när diarrén har gått över, men bakterierna kan finnas kvar i tarmen längre än så.1
Vaccination och förebyggande
Finns det vaccin mot salmonella?
Det finns inget vaccin mot salmonella.1 Det finns däremot vaccin mot tyfoidfeber, som är en annan sjukdom som orsakas av salmonellabakterier.2
Hur minskar jag risken att smittas?
Ät väl genomstekt eller kokt mat. Det kan ofta vara svårt att undvika att bli smittad, eftersom du oftast får salmonella efter att ha ätit förorenad mat eller dryck.1
Tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök. Håll toaletten avtorkad och ren, och använd engångshandduk eller en egen handduk.1
En orsak är att det oftast krävs att du får i dig många salmonellabakterier för att bli sjuk. Smittan kan ändå föras vidare om bakterier från toalettbesök eller diarré hamnar på händer, ytor eller mat.
Person-till-person-smitta förekommer oftast inom den egna familjen eller i förskolan.1
Du kan smittas efter kontakt med reptiler som ormar, sköldpaddor och ödlor.4
Reptiler kan bära salmonellabakterier även när de inte verkar sjuka. Smitta kan också förekomma efter kontakt med andra djur, till exempel fåglar, lantbruksdjur och sällskapsdjur. Levande fjäderfä är ytterligare en möjlig smittkälla. Handkontakt med djur, djurens avföring eller föremål i deras miljö kan därför ha betydelse.
Riskfaktorer och ärftlighet
Vissa personer är mer mottagliga för salmonellainfektion än andra. Äldre personer och spädbarn har ökad mottaglighet för salmonellainfektion.2 Ett nedsatt immunförsvar är också en riskfaktor för salmonellainfektion. Nylig antibiotikaanvändning kan öka risken för salmonellainfektion.4
Risken kan även påverkas av nära kontakt med djur som kan bära bakterien. Personer som bor eller arbetar nära höns, ankor, sköldpaddor eller ödlor kan ha högre risk för infektion. Ett försvagat immunförsvar kan dessutom göra en salmonellainfektion mer allvarlig. Risken är också högre om du har vistats på eller arbetat på sjukhus, äldreboende eller annan vårdinrättning under längre tid. Nära kontakt med en familjemedlem som nyligen haft salmonella kan öka risken för smitta. Läkemedel som regelbundet minskar magsyran kan också göra infektion lättare att få.4 Inflammatorisk tarmsjukdom och läkemedel som minskar magsyran har också beskrivits som riskfaktorer.
Vid salmonella kan du alltså ha ett eller flera av dessa symtom. Feber och diarré kan förekomma samtidigt, och ibland är besvären främst kopplade till magen. Diarré kan ibland vara blodig eller slemmig.2 Det gäller särskilt när infektionen påverkar tjocktarmen.
När symtomen börjar och hur länge de varar
För den vanligaste formen av salmonella tar det oftast ett till tre dygn från det att du blivit smittad till att du blir sjuk. Sjukdomen börjar oftast snabbt.1 Vid salmonellaenterit kan besvären vara tydliga redan när sjukdomen börjar.
Salmonellaenterit läker som regel spontant inom sju till fjorton dygn.2 Salmonellaenterit är den form av salmonella som ger en infektion i tarmen. Hur länge du har symtom och hur besvärliga de blir kan ändå variera mellan olika personer.
Tyfoidfeber och paratyfoidfeber har vanligtvis en inkubationstid på två till tre veckor. Tyfoidfeber och paratyfoidfeber är betydligt mer sällsynta i Sverige. Vid dessa former kan hög feber, allmän sjukdomskänsla, huvudvärk och illamående förekomma. Vid tyfoidfeber och paratyfoidfeber kan febern vara 39–40 °C.2 Diarré förekommer, men förstoppning är nästan lika vanligt. Ett omtöcknat allmäntillstånd kan ibland förekomma.
Allvarligare och ovanligare uttryck
I ovanliga fall kan salmonella orsaka en mer allvarlig sjukdom med påverkan på hela kroppen. Septisk sjukdom med hög feber och allmänpåverkan kan förekomma.2 Sådan sjukdom förekommer framför allt hos personer med allvarliga underliggande sjukdomar.
Salmonella kan i ovanliga fall leda till följdsjukdomar som ledbesvär.1 Vid spridning i kroppen kan besvär även utvecklas i organ utanför tarmkanalen. Reaktiv artrit ses i 2–3 procent av fallen.
När du ska söka vård
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har blodiga diarréer.1
Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har diarré och samtidigt hög feber och frossa.1
Kontakta genast vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har svåra magsmärtor.1
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtomen eller få hjälp med var du kan söka vård.1
Vid hög feber och allmänpåverkan tas blododling två gånger.2
Vid hög feber och allmänpåverkan tas även urinodling.2
PCR är en analysmetod som kan upptäcka salmonellabakterier i avföringen. Odling är en annan metod som kan användas för att undersöka avföringsprovet. I samband med provtagningen ska smittland anges på remissen om du har blivit sjuk efter en utlandsresa.2
Typning av salmonella görs rutinmässigt endast på fall som har smittats i Sverige.2 Typning kan visa vilken variant av bakterien som har hittats. Det kan därför vara viktigt i den fortsatta smittskyddsutredningen.
Om odlingen är negativ men vårdpersonalen misstänker reaktiv artrit kan serologi användas.2 Serologi innebär att blodet undersöks efter tecken på en reaktion mot infektionen.
Andra prover i särskilda situationer
Om det finns en lokal infektion kan vårdpersonalen ta ett prov därifrån för odling. Det kan till exempel vara ett prov från ett område utanför tarmen där infektion misstänks. Vid tyfoidfeber kan odling från ett prov från benmärgen hjälpa till i diagnostiken.2
Odling kan göras från en eventuell lokal infektion.
Molekylärbiologisk typning kan användas vid utredning av utbrott.2
Molekylärbiologisk typning är en analys av bakteriernas arvsmassa. Den kan användas när flera fall behöver jämföras i en utbrottsutredning. På så sätt kan vårdpersonalen undersöka om bakterierna hör ihop.
Om du får ett provsvar som visar salmonella kan diagnosen behöva anmälas enligt reglerna för allmänfarliga sjukdomar.2 Vårdpersonalen kan också behöva göra en smittspårning och ge förhållningsregler.
Antibiotikabehandling kan förlänga tiden då du bär på smittan. Därför används antibiotika inte rutinmässigt vid salmonellaenterit. Alla fynd av S. Typhi och S. Paratyphi bör behandlas med antibiotika.2 Även andra fall av septisk salmonellos bör behandlas med antibiotika.
Sjukhusvård och bärarskap
Vid svår diarré eller kräkningar kan sjukhusvård behövas för intravenös vätska.6 Intravenös vätska ges när vätskeförlusten behöver behandlas på sjukhus.
Bakterierna kan finnas kvar i tarmen efter att besvären har gått över. För de flesta har bakterierna försvunnit helt inom tre månader, men salmonellabakterierna kan ibland finnas kvar i tarmen i flera månader. Det är ofarligt, men det finns en risk att du smittar andra.1
Behandling kan bli aktuell vid långvarigt bärarskap, det vill säga bärarskap över tre månader, hos personer med riskyrke.2 Det gäller exempelvis personer som arbetar med oförpackade livsmedel eller vårdar spädbarn eller personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Behandling kan också övervägas vid särskilda riskfaktorer för komplikationer, till exempel avancerad immunsuppression eller kärlgrafter.
Kroniskt bärarskap kan vara kopplat till ett fokus i gallblåsan, och ultraljud kan övervägas.2 Barn behandlas endast i undantagsfall, och barnläkare eller infektionsspecialist bör rådfrågas.
Smittskydd och uppföljning
Salmonella är en allmänfarlig sjukdom. Det betyder att den läkare som upptäcker sjukdomen måste rapportera den till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten.1
Smittspårning och förhållningsregler ges enligt smittskyddsbladet. Handhygien är viktig för att minska risken att föra smittan vidare.
Kontrollprovtagning rekommenderas endast om det finns klinisk indikation eller om du arbetar i ett riskyrke.2 Riskyrken omfattar personer som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel samt personer som yrkesmässigt vårdar spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar.
För personer i riskyrken bör ett negativt prov finnas innan återgång till arbetet. En tillfällig omplacering i arbetet kan bli aktuell. Personer med tyfoidfeber eller paratyfoidfeber som arbetar i riskyrken eller är förskolebarn ska lämna tre negativa avföringsprov innan återgång till arbete eller förskola.
God handhygien minskar risken för att salmonella sprids vidare i hemmet. Tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök.1
Använd engångshandduk eller en egen handduk. Håll toaletten avtorkad och ren.1 Om det är möjligt kan du använda en egen toalett.
Bada inte i pool så länge du har diarré.1 Undvik också att laga mat så länge du har kräkningar eller diarré.
Minska risken att smitta andra
Laga inte mat åt familj och vänner så länge du är sjuk. Stanna hemma från skola eller arbete om du har diarré. Barn med diarré ska inte gå till förskolan, men de kan oftast börja igen inom en vecka vid vanlig salmonellainfektion. Risken att smitta andra är oftast liten när diarrén har gått över, men bakterierna kan finnas kvar i tarmen längre än så.1
Var extra noga med handhygienen under de närmaste månaderna efter salmonella. Salmonellabakterier kan finnas kvar i tarmen en längre tid, även efter att du har börjat må bättre, och då finns det en risk att du smittar andra.1
Om du behöver råd om symtom eller vart du ska vända dig kan du läsa avsnittet om när du ska söka vård.
Ja, salmonellabakterierna kan finnas kvar i tarmen en längre tid, ibland flera månader. Det är ofarligt, men det finns en risk att du smittar andra.1
För de flesta har bakterierna försvunnit helt inom tre månader. Risken att smitta andra minskar när diarrén har gått över, men bakterierna kan finnas kvar i tarmen längre än så.1
Vaccination och förebyggande
Finns det vaccin mot salmonella?
Det finns inget vaccin mot salmonella.1 Det finns däremot vaccin mot tyfoidfeber, som är en annan sjukdom som orsakas av salmonellabakterier.2
Hur minskar jag risken att smittas?
Ät väl genomstekt eller kokt mat. Det kan ofta vara svårt att undvika att bli smittad, eftersom du oftast får salmonella efter att ha ätit förorenad mat eller dryck.1
Tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök. Håll toaletten avtorkad och ren, och använd engångshandduk eller en egen handduk.1
