RS-virus – symtom, orsaker och behandling

RS-virus sprids mer under vinterhalvåret. När perioden börjar och hur många barn som blir sjuka varierar från år till år och mellan olika delar av landet.¹ Det går att följa antalet inrapporterade fall i rapporter från Folkhälsomyndigheten.

Vilka har högre risk att bli allvarligt sjuka?

Vissa barn har högre risk att bli allvarligt sjuka av RS-virus. Risken påverkas bland annat av barnets ålder, om barnet föddes för tidigt och om barnet har någon underliggande sjukdom.

• Risken för allvarlig sjukdom är högre hos barn yngre än sex månader.¹
• För tidig födsel ökar risken för allvarlig RS-virusinfektion.¹
• Hjärt-, lung- eller nervsystemssjukdom kan öka risken för allvarlig sjukdom.¹
• Nedsatt immunförsvar ökar risken för allvarlig RS-virusinfektion.¹
• Passiv rökning och luftföroreningar har visats öka risken för sjukhuskrävande infektion.²

Även barn utan kända riskfaktorer kan få en infektion som kräver sjukhusvård.² Barn med mycket låg ålder och barn som är födda för tidigt hör till grupper där risken är högre. Under vintersäsongen har barn under tre månader högre risk för sjukhusvård än äldre barn, och spädbarn under tolv månader har högre risk än äldre barn.

Symtom hos spädbarn och vid svårare infektion

Barn under sex månader brukar få kraftigare symtom än äldre barn. Problem med andningen är vanligast bland barn under tre månader.¹ En del barn blir mer sjuka under de första dagarna av infektionen.

• Barnet kan få ansträngd andning med ytliga och snabba andetag.¹
• Barnets andning kan låta pipande eller väsande.¹
• Barnets mage och bröst kan dras inåt när barnet andas.¹
• Barnet kan få andningsuppehåll.¹

Andningsuppehåll förekommer framför allt hos barn som är under två månader gamla eller som är födda för tidigt. Barnet slutar då att andas under korta stunder.¹ Hos nyfödda kan andningsuppehåll ibland komma utan andra symtom.²

Vid en svårare infektion kan hostan förvärras. Barnet kan också få snabbare andning och svårare att äta. Hos spädbarn kan minskad matning vara ett tecken på att infektionen påverkar barnet mer. Hos nyfödda kan infektionen visa sig som slöhet.²

Nyfödda barn kan också bli irriterade.²

Matvägran kan förekomma hos nyfödda barn.²

När ska barnet få akut hjälp?

Ring genast 112 om barnet har svårt att andas.¹

Kortare eller längre pauser i andningen kan vara ett tecken på en allvarlig infektion.¹

Hur länge varar symtomen?

Barn är ofta mest sjuka fyra till sex dagar efter de första symtomen.¹ Försämring kan också ske omkring dag fyra till fem, ofta tidigare hos yngre barn.

Det kan ta några veckor innan barnet är helt friskt.¹ Hosta kan finnas kvar i tio till fjorton dagar efter den akuta sjukdomen.² De flesta fall av inflammation i små luftvägar är lindriga, men symtomens utveckling kan skilja sig mellan olika barn.

Hos spädbarn är det särskilt viktigt att följa andningen, hur barnet äter och hur piggt barnet är. Andningsbesvär kan märkas genom ytliga och snabba andetag, pipande eller väsande ljud eller genom att magen och bröstet dras inåt vid andning.

Pulsoximetri, alltså mätning av syremättnaden, kan användas som hjälp vid bedömningen. Syremättnadsmätning är ett bra hjälpmedel och bör användas. Mätningen kan göras med pulsoximetri som en del av den samlade bedömningen av barnet.² Den kan användas tillsammans med uppgifter från sjukdomshistorien och den fysiska undersökningen för att bedöma barnets tillstånd.

Ultraljud av lungorna kan bidra till bedömningen av hur svår infektionen är. Ultraljud av lungorna kan också ge en säkrare diagnos av lunginflammation.²

När behövs fler undersökningar?

Lungröntgen behövs inte rutinmässigt vid RS-virusinfektion.² En lungröntgen kan i stället rekommenderas när det finns tecken på en komplikation eller när barnet försämras oväntat.

• Lungröntgen kan rekommenderas om barnet har tecken på en komplikation.²
• Lungröntgen kan rekommenderas vid oväntad försämring.²
• Lungröntgen kan rekommenderas vid tecken som kan tyda på pneumothorax.²

Blodprov rekommenderas inte rutinmässigt. Utifrån vad som syns vid undersökningen kan vårdgivaren i stället välja exempelvis CRP vid hög feber eller blodgas vid tecken på andningssvikt. Vilka prover som behövs avgörs alltså utifrån det som framkommer vid undersökningen, snarare än genom rutinmässig provtagning.²

Vid hotande andningssvikt rekommenderas högflödesgrimma som första steg. Den ger en blandning av varm, fuktad luft och syrgas genom små mjuka slangar i näsan. CPAP kan erbjudas barn som inte svarar på högflödesgrimma, visar tecken på att vara uttröttade, har andningsuppehåll eller har svårt att hålla tillräcklig syresättning trots syrgas.²

Enstaka barn med komplicerande sjukdomar kan behöva respiratorvård.² På sjukhuset är god omvårdnad viktig, och barnet bör inte störas i onödan eller utsättas för åtgärder som saknar visad effekt.

Behandlingar som inte brukar användas

Antibiotika behandlar inte själva RS-virusinfektionen eftersom inflammation i små luftvägar är en virusinfektion.² Antibiotika kan däremot bli aktuellt om barnet får tecken på en bakterieinfektion vid sidan av RS-virusinfektionen.

Följande behandlingar rekommenderas inte rutinmässigt vid inflammation i små luftvägar:

• Luftrörsvidgande läkemedel rekommenderas inte.²
• Systemiska kortisonläkemedel rekommenderas inte vid akut inflammation i små luftvägar.²
• Inhalation av hyperton koksalt rekommenderas inte enligt nuvarande riktlinjer.

Förebyggande antikroppar används för att minska risken för allvarlig RS-virusinfektion.² De har däremot ingen effekt på en pågående inflammation i små luftvägar.

Förebyggande behandling

Barn med ökad risk att bli allvarligt sjuka kan få förebyggande antikroppar.¹ Det gäller bland annat vissa barn som är födda för tidigt och barn med underliggande hjärt-, lung- eller neurologiska sjukdomar eller påtagligt nedsatt immunförsvar. Även låg ålder ökar risken för allvarlig RS-virusinfektion.

Förebyggande antikroppar ges som en spruta i barnets lår.¹ Sprutan kan ges efter födseln på förlossningen eller BB, eller vid ett återbesök. Alla barn som föds inför eller under den period på året då RS-virus sprids som mest erbjuds behandling med antikroppar.

Nirsevimab ges vid ett tillfälle eftersom effekten varar i fem månader.² Nirsevimab är godkänt för spädbarn under deras första RS-säsong och för riskbarn upp till två års ålder. Ett annat förebyggande läkemedel, palivizumab, ges en gång i månaden under RS-säsongen till vissa barn med hög risk.

Vaccination under graviditet kan ge barnet passivt skydd i ungefär sex månader från födseln.² Vaccinationen kan göras mellan graviditetsvecka 24 och 36. För att antikropparna ska hinna föras över till barnet behöver det gå minst två veckor mellan vaccinationen och födseln.¹ Om du har vaccinerat dig mot RS-virus senast två veckor före förlossningen behöver barnet inte få förebyggande antikroppar efter födseln, eftersom skyddet från dina antikroppar då räcker.

Fråga på ett apotek om vilket avsvällande nässprej du kan välja. Använd nässugen försiktigt och upprepat vid matningssvårigheter; djupare sugning av luftvägarna rekommenderas inte.

Mat, dryck och feber

När näsan är mycket täppt kan barnet ha svårt att amma. Då kan du tillfälligt prova att mata barnet med flaska. Du kan ge urpumpad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning.¹

• Ge mat eller amma oftare än vanligt om barnet inte orkar äta så mycket varje gång.¹
• Barnet behöver få i sig tillräckligt med vätska, så ge barnet dricka ofta.¹
• Barn som ammas eller får mjölkersättning kan få det oftare än vanligt.
• Barn som är mycket täppta i näsan kan ha svårt att amma, och då kan du prova att mata barnet med flaska.
• Ge febernedsättande läkemedel om barnet mår mycket dåligt av febern, till exempel om barnet är trött och inte orkar äta eller dricka.¹
• Barn och ungdomar under 18 år ska inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber.¹

Minska smitta i hemmet

RS-virus kan spridas genom händer och föremål i hemmet. God handhygien och att begränsa kontakt med personer som har luftvägssymtom kan därför minska risken för att barnet smittas.

• Tvätta händerna innan du har kontakt med barnet.¹
• Använd handsprit om det inte finns tillgång till tvål och vatten.¹
• Undvik att träffa personer som är förkylda.¹
• Minimera om möjligt kontakt mellan spädbarn och förkylda syskon.²
• Se till att spädbarn vistas i en rökfri miljö.²
• Undvik att röka nära barnet eller i den miljö där barnet vistas.¹
• Hosta och nys i armvecket eller i en näsduk.¹
• Om du nyser i en näsduk ska du slänga näsduken och tvätta händerna.
• Amning kan minska risken för luftvägsinfektioner.¹

Det är särskilt viktigt med noggrann handhygien när någon som har kontakt med barnet har symtom på luftvägsinfektion. Du kan också minska smittspridning genom att tvätta händerna ofta och inte hosta eller nysa rakt ut i luften eller i handen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.¹

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.¹

Hur länge kan hostan finnas kvar?

Kvarvarande hosta i tio till fjorton dagar efter den akuta sjukdomen är vanligt.² De flesta barn blir helt friska efter några veckor.¹