Prostatacancer

Prostatacancer är en cancerform som uppstår i prostatan, en körtel som personer med penis har runt urinröret och under urinblåsan. Körteln producerar bland annat den vätska som transporterar ut spermier genom penis vid en utlösning. Prostatan behöver hormonet testosteron för att fungera, men testosteron hjälper tyvärr även cancern att växa.

Oftast börjar cancertumören växa längst bort från urinröret, vilket i många fall inte ger några symtom. Många upptäcker därför inte prostatacancern förrän i ett senare skede, och då kan den ha spridit sig till exempelvis lymfkörtlar, skelett, lungor och lever.

Hur vanligt är prostatacancer?

Prostatacancer drabbar ungefär 100 000 personer årligen och är den vanligaste cancerformen i Sverige. Vissa som söker vård för misstanke om prostatacancer visar sig dock bara ha en godartad prostataförstoring. Symtomen är nämligen snarlika varandra.

Prostatacancer kan ge upphov till följande symtom:

• du behöver kissa oftare än förut

• det dröjer innan urinen kommer när du behöver kissa

• urinstrålen är svag när du kissar

• du har blod i urinen

• återkommande urinvägsinfektioner.

Om cancern bildat metastaser och spridit sig kan du även få följande symtom:

• smärta i skelettet – exempelvis i bäckenet vilket kan ge höftbesvär

• försämrad aptit och viktnedgång

• trötthet.

Oftast finns det ingen klar orsak till varför man drabbas av prostatacancer. Risken att få prostatacancer ökar med åldern och är ovanlig hos personer under 50 år. Du löper också större risk att drabbas av cancer generellt om du har ohälsosamma levnadsvanor.

Är prostatacancer ärftligt?

Ärftlighet ligger bakom uppkomsten av prostatacancer hos cirka var tjugonde person som får diagnosen. Ärftligheten förekommer i vissa gener, men det är inte alla som ärver dessa gener som får prostatacancer.

För att förebygga prostatacancer kan du följa råden nedan:

• Var fysiskt aktiv – en aktiv livsstil kan minska risken för att drabbas.

• Ät varierat och hälsosamt – se till att få i dig mycket frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, nyttiga fetter och begränsa samtidigt intaget av rött kött, salt skräpmat och sockersötad dryck. En hälsosam kost förebygger inte bara cancer i allmänhet utan även typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

• Behåll normalvikt – övervikt ökar generellt risken för cancer.

• Begränsa alkoholintaget – försök att hålla dig till max två alkoholenheter dagligen.

• Sluta röka – det finns saker som tyder på att rökning ökar dödligheten vid cancer och risken för återfall.

Om du har drabbats av prostatacancer är det viktigt att:

• Vara fysiskt aktiv i den mån det går – på så vis kan du orka mer och lindra besvär.

• Ha en dialog med läkare om biverkningar – ibland är det möjligt att byta eller justera en behandling som orsakar mycket besvär.

• Prata med personer i samma situation – det kan hjälpa att prata ut med någon som genomgått samma sak.

Om det finns misstanke om prostatacancer kan läkaren göra olika sorters undersökningar:

PSA-prov

PSA är ett slags protein inuti prostatan som kan mätas genom ett blodprov, och förhöjda värden kan vara ett tecken på prostatacancer.

Fysisk prostataundersökning

Läkaren kan fysiskt känna på prostatan genom en undersökning i ändtarmen. Det gör inte ont och brukar gå fort. Det kan handla om prostatacancer om prostatan är knöligare, hårdare eller större än vanligt.

Magnetkamera

Om PSA-värdet är högt kan läkaren även undersöka prostatan med magnetkamera.

Vävnadsprov

Om förändringar finns undersöks dessa med ultraljud och vävnadsprov, även kallat biopsi. Då kan läkaren säga säkert om förändringarna beror på prostatacancer, och hur snabbt cancern växer.

Skelettskintigrafi

Om det visar sig att du har prostatacancer kan det behövas en undersökning som visar om cancern har spridit sig vidare till skelettet. Då sprutas en dos radioaktivt ämne in i blodet, som i sin tur söker sig till skelettdelar där skador kan finnas, exempelvis på grund av prostatacancer.

Om du har prostatacancer finns det behandling att få i form av:

• strålning

• operation

• hormoner

• cytostatika.

Antingen får du en typ av behandling eller så kombineras flera av dem. Vilken behandling som ges beror på cancertumörens storlek, ditt mående, cancerns spridning och hur fort cancern växer. Det går att vänta med behandling om risken för spridning är liten. Om du genomgår prostatacancerbehandling är biverkningar som påverkar bland annat sexualiteten vanligt.

Hur länge kan man leva med spridd prostatacancer?

Patienter med spridda cancertumörer överlever generellt längre idag än för 5–10 år sedan. Det som anses ligga bakom detta är bättre behandlingsformer och nya läkemedel. Det är svårt att säga på rak arm hur länge man kan leva med spridd prostatacancer, men medianöverlevnaden ökade i alla fall från 1 år till 3 år under 2012–2017.

Vid misstanke om prostatacancer är det viktigt att söka vård för att få en diagnos. De flesta som diagnostiseras med prostatacancer idag blir botade eller kan leva med cancern under kontroll.

Hur dödlig är prostatacancer?

Om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede är chansen till överlevnad mellan 85–90 %. Om prostatacancern spridit sig är prognosen tyvärr sämre. Över 10 000 personer får prostatacancer i Sverige varje år, och cirka 2 500 personer dör av sjukdomen årligen.

• Vårdcentral

• Onkolog

• Urolog

Kan prostatacancer behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan ofta bedöma symtom och ge råd vid misstanke om prostatacancer, och hänvisa dig vidare för undersökning och eventuell behandling.