MS (Multipel Skleros) – symtom, orsaker och behandling

• Rökning är kopplad till ökad risk för MS.²
• Epstein–Barr-virus har identifierats som en faktor som kan bidra till ökad risk för MS.²
• Låga nivåer av D-vitamin kan bidra till ökad risk för MS.⁴
• Övervikt under barndomen kan bidra till ökad risk för MS.⁴

Forskningen beskriver alltså flera möjliga riskfaktorer, men ingen enskild faktor förklarar alla fall av MS. För de flesta går det inte att fastställa en bestämd orsak till sjukdomen. Riskfaktorer betyder inte heller att en person kommer att få MS; de beskriver sådant som kan påverka risken.

Du kan läsa mer om hur MS påverkar nervsystemet i avsnittet om vad MS är.

Synnervsinflammation kan ge både smärta och nedsatt syn. Synpåverkan kan också visa sig som att du ser dubbelt. Känselbesvär är ofta ett tidigt symtom och kan upplevas som domningar eller förändrade känselförnimmelser.²

Balansproblem kan vara lätta, men MS kan också ge svårare problem med koordinationen. Musklerna kan kännas svaga eller snabbt bli uttröttade.² En del får även skakningar, yrsel, muskelstelhet eller muskelkramper.⁴

Trötthet vid MS kan vara ihållande och svår. Hur mycket tröttheten påverkar dig behöver inte stämma överens med hur tydliga andra symtom är. MS kan också påverka uppmärksamhet, hur snabbt du bearbetar information och andra delar av tänkandet.²

Förändrad kontroll över urinblåsan kan ge täta urinträngningar, urininkontinens eller urinretention, vilket betyder att urinen blir kvar i blåsan. Även förstoppning och besvär med tarmen kan förekomma. Sexuell funktion och humör kan också påverkas.²

Skov, variationer och långvariga besvär

Ett skov är en episod med neurologisk försämring som varar längre än 24 timmar och inte förklaras av någon annan orsak. Ett skov kan utvecklas under timmar, dagar eller veckor.² Symtomen brukar sedan minska under några veckor till månader.

Symtomens svårighetsgrad kan variera från dag till dag.⁴ Du kan därför ha en dag med tydligare besvär och en annan dag med lindrigare besvär.

Övergående neurologiska symtom kan komma i samband med fysisk ansträngning, temperaturstegring, infektion eller annan belastning. Sådana övergående symtom behöver inte betyda att du har fått ett nytt skov.²

Vid skovformad MS kan symtomen under ett skov försvinna helt eller delvis.¹ Vid annan MS kan besvär finnas kvar och öka långsamt över tid. Se avsnittet om när du ska söka vård om du får kraftiga eller plötsliga besvär.

När du ska söka vård akut

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om besvären är kraftiga eller kommer plötsligt.¹

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.¹

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.¹

Vid en magnetkameraundersökning bedöms bland annat om förändringarna finns på typiska platser i nervsystemet. Det kan vara runt hjärnans hålrum, i eller nära hjärnbarken, i den nedre delen av hjärnan, i synnerven eller i ryggmärgen. Förändringar kan vara symtomgivande eller upptäckas utan att du har märkt något från just det området.

Ett ryggvätskeprov kan visa oligoklonala band eller annan intratekal immunglobulinproduktion.² Vid MS ses ofta oligoklonala band som inte finns i blodet, och fynden speglar sjukdomens immunologiska och inflammatoriska natur. Resultaten är dock inte specifika för MS, eftersom liknande fynd kan förekomma vid andra sjukdomar och infektioner.

Vanliga prover kan bland annat omfatta blodprover för inflammation, vitamin B12, folat och sköldkörtelfunktion. Vid synnervsinflammation eller inflammation i ryggmärgen kan andra blodprover också behövas för att undersöka till exempel aquaporin 4-antikroppar och MOG-antikroppar.

Optisk koherenstomografi och synframkallade potentialer kan användas för att undersöka synnervspåverkan.² Optisk koherenstomografi kan visa att näthinnan har blivit tunnare, medan synframkallade potentialer kan visa en förändrad signalöverföring från synen. En magnetkameraundersökning av ögonhålorna kan också användas för att undersöka synnerven.

En diagnos kan ta tid och ibland behövs en ny magnetkameraundersökning.¹ Läkaren väger då samman resultaten från undersökningarna med det du har berättat om dina besvär. En ny undersökning kan visa om det har tillkommit nya förändringar över tid.

Olika sjukdomsförlopp i utredningen

Kliniskt isolerat syndrom är en första neurologisk episod som kan stämma med MS men ännu inte uppfyller alla diagnoskriterier.² Episoden kan till exempel bestå av inflammation i synnerven eller symtom från hjärnstammen, lillhjärnan eller ryggmärgen.

Radiologiskt isolerat syndrom innebär typiska MS-liknande förändringar på magnetkamerabilder utan kliniska symtom.² Förändringarna upptäcks då ofta av en annan anledning än en misstanke om MS. En del personer med radiologiskt isolerat syndrom kan få MS-diagnos med de nyare diagnoskriterierna, medan andra följs med nya undersökningar.

Spridning i olika delar av nervsystemet kan visas genom förändringar på typiska platser, medan spridning över tid kan visas genom både förändringar som tar upp kontrast och förändringar som inte gör det, eller genom nya förändringar vid en senare magnetkameraundersökning. Oligoklonala band eller kappa fria-lätta kedjor i ryggvätskan kan också bidra till bedömningen.

Vid allvarliga skov som inte har svarat på upprepade kortisonkurer kan plasmaferes övervägas.⁶ Plasmaferes innebär att plasma, den vätska som finns i blodet, skiljs från blodet och ersätts; behandlingen används alltså i särskilda situationer när kortison inte har haft tillräcklig effekt.

Sjukdomsmodifierande läkemedel

MS-läkemedel som påverkar immunförsvaret finns som sprutor, dropp eller tabletter.¹ Exempel på läkemedel som ges som dropp är natalizumab, rituximab och okrelizumab, medan andra läkemedel tas som tabletter eller ges som injektioner.⁴ De sjukdomsmodifierande läkemedlen minskar den inflammatoriska aktiviteten, antalet skov och uppkomsten av nya förändringar i nervsystemet.

Vid skovvis MS används bland annat följande läkemedel och läkemedelsgrupper:

• interferon beta
• glatirameracetat⁶
• fumarater⁶
• teriflunomid⁶
• antikroppsbehandlingar⁶
• andra immunmodulerande läkemedel

Vilket läkemedel som används beror bland annat på hur aktiv sjukdomen är och vilka förutsättningar du har. Vid progressiv MS kan behandling bli aktuell när det finns inflammatorisk aktivitet, till exempel skov eller nya förändringar på magnetkameraundersökning.⁶

Behandlingen innebär att blodstamceller från dig själv används efter en behandling som tillfälligt slår ut delar av immunförsvaret.

Symtomlindring och rehabilitering

Symtomlindrande behandling kan riktas mot bland annat urinläckage, muskelkramper, trötthet och depression.¹ Behandlingen anpassas efter vilka besvär du har.

Fysioterapi och arbetsterapi kan ingå i behandlingen av rörelseproblem och funktionsnedsättning.¹ Fysioterapi kan också användas tillsammans med träning och andra insatser för att stödja rörelseförmågan.

Hjälpmedel som käpp, rollator eller rullstol kan underlätta vardagliga aktiviteter vid rörelseproblem.⁵ Vilket hjälpmedel som passar beror på hur rörelseförmågan är påverkad.

Vid MS-relaterad trötthet rekommenderas i första hand kurser i trötthetshantering samt styrke- eller konditionsträning.⁶ Trötthet kan också behandlas när den hänger samman med depression.

Rehabiliteringen kan omfatta flera yrkesgrupper. Ett team kan bestå av bland annat neurolog, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, psykolog, logoped, dietist och uroterapeut.

Uppföljning och säkerhet

Uppföljning kan omfatta besök hos neurolog och återkommande magnetkameraundersökningar.¹ Magnetkameraundersökningar används för att följa om det uppstår nya förändringar eller annan aktivitet i sjukdomen.

Socialstyrelsens riktlinjer anger att personer med MS bör undersökas minst årligen av en läkare med betydande erfarenhet av MS.⁶ Återkommande undersökning minst en gång om året rekommenderas också för personer med kliniskt isolerat syndrom och radiologiskt isolerat syndrom.

Vid behandling med immunmodulerande läkemedel kan uppföljningen även omfatta blodprover och andra kontroller. Vid uppföljningen följs sjukdomen både genom neurologiska kontroller och med magnetkameraundersökning. Vid sjukdomsdebut och när behandlingen byts kan kontroller behöva göras minst var sjätte månad.⁶ Vilka kontroller som behövs beror på vilket läkemedel du får.

Vaccination och infektionsrisk behöver vägas mot den immunmodulerande behandlingen.⁶ Immunmodulerande behandling kan påverka immunförsvaret vid infektion och vaccination, och vaccinationer kan därför behöva planeras innan behandlingen börjar.

Influensavaccination kan förhindra skov i samband med influensa, och själva vaccinet försämrar inte MS-sjukdomen. Du kan ha större risk för biverkningar av levande försvagat vaccin och behöver därför berätta före vaccination att du har MS.

Behandling och läkemedelsval behöver anpassas till sjukdomens aktivitet och dina enskilda förutsättningar.¹

• Vaccination mot influensa kan förhindra skov i samband med influensa.¹
• Influensavaccinet försämrar inte MS-sjukdomen.¹
• Berätta alltid före vaccinationen att du har MS.¹
• Levande försvagat vaccin kan ge större risk för biverkningar hos personer med MS.¹

Vaccination mot covid-19 kan också vara viktig om du inte redan har vaccinerat dig. Vilka vaccinationer som passar behöver vägas mot eventuell immunmodulerande behandling. Prata därför med vården om vaccinationer och din behandling.

Psykiskt och socialt stöd

MS kan påverka humör och minne. Samtalsstöd kan därför vara en del av den långsiktiga hanteringen av MS när sjukdomen påverkar humöret eller minnet.⁴ Samtalsbehandling kan också användas vid depression.

Stödgrupper kan ge dig möjlighet att träffa andra som lever med MS.⁴ Det finns stödgrupper både lokalt och på nätet. En stödgrupp kan ge stöd och information, men ersätter inte den behandling eller uppföljning du behöver från vården.

När du får ett sjukdomsbesked kan en närstående följa med om det är möjligt. Personen kan vara ett stöd och hjälpa dig att minnas vad som har sagts.¹ Du kan också behöva tid för att prata med läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Berätta gärna för personer nära dig hur det känns och vilken hjälp du behöver. Det kan göra det lättare för dem att stötta dig i vardagen. Du kan även få stöd av en kurator eller kontaktsjuksköterska. Om du vill ha mer information om stöd i vardagen kan du läsa avsnittet om att leva med MS.

Vid uppföljningen kan du få träffa både läkare och sjuksköterska. Uppföljningen kan även innehålla återkommande magnetkameraundersökningar.¹ Läs mer om undersökningar och uppföljning i avsnitten om diagnos och behandling.

Är MS ärftligt?

Ärftlighet har betydelse hos ungefär var femte person som får MS. Med ärftlighet menas att du ärver gener. Orsaken till MS är inte helt känd, och flera vetenskapliga studier tyder på att en kombination av genetik och miljö påverkar risken för MS.¹

Kan MS förebyggas?

Det finns inget känt sätt att förebygga MS.⁴ Orsaken till MS är inte helt känd.¹