MS (Multipel Skleros)

MS är en neurologisk sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper hjärnan och ryggmärgen, det centrala nervsystemet. När du har MS attackerar ditt immunförsvar det skyddande lagret av fett runt nervtrådarna, det som kallas för myelin. Då bildas en inflammation som skadar själva nervtråden. Det i sin tur leder till att nervimpulserna inte fungerar som de ska.

MS står för multipel skleros vilket betyder många ärr. Namnet har sjukdomen fått av de ärr som uppstår från skadorna på nervtrådarna efter en inflammation.

Hur allvarligt är MS?

MS är en kronisk sjukdom med ett progressivt förlopp. Det betyder att den gradvis försämras. Hur allvarliga symtom du får och i vilken takt du försämras är individuellt och varierar stort. MS brukar delas in i tre typer.

MS med skov

Om du har MS med skov får du perioder av besvär. Det är den vanligaste formen av MS. Ett skov kan vara mellan några dagar till flera månader. Dina symtom under ett skov kan gå tillbaka helt eller delvis och mellan skoven har du vanligtvis inga besvär alls. Hur ofta skoven kommer varierar stort. Vissa kan få flera perioder av besvär under ett år medan det för andra går flera år mellan dem. Vanligen förvärras sjukdomen efter 10–15 år och då får du besvär även mellan skoven. Bland annat kan du få svårt att gå.

MS utan skov

Primär progressiv MS är en ovanligare form av sjukdomen där du istället för skov har en långsam och gradvis försämring ända från insjuknandet.

Godartad MS

Cirka en av tio får diagnosen godartad MS. Det innebär att du, trots många år med sjukdomen, knappt får några besvär alls.

Eftersom sjukdomen drabbar olika delar av nervsystemet kan du få symtom från hela kroppen. Besvären brukar också variera under sjukdomens förlopp. Det är dock vanligt att ett första tecken på MS är en inflammation på synnerven vilket påverkar synen. Andra typiska besvär är

• känselbortfall

• förlorad kontroll över urinblåsan

• skakningar

• trötthet

• värk och stelhet i muskler

• svårigheter med balansen

• kognitiva besvär

• nedstämdhet, irritation eller depression.

Vad som orsakar MS är inte klarlagt. Vissa virus kan kopplas till att sjukdomen startar, bland annat viruset som ligger bakom körtelfeber.

Varför drabbas vissa av MS?

Forskarna vet inte varför vissa drabbas av MS. Det är en låg ärftlighet och än så länge har forskningen inte hittat några genetiska förklaringar. Däremot finns det indikationer om att ett lågt intag av D-vitamin under uppväxten kan ha ett samband med ett insjuknande i vuxen ålder. Riskområden för MS är Norden, Storbritannien och Nordamerika. Det vill säga geografiska områden med ett kallt och solfattigt klimat.

Tobaksrökning och att vara utsatt för passiv rökning kan öka risken för att drabbas. Det går också att hitta ett samband mellan övervikt i ungdomen och ett insjuknande i MS. Sjukdomen smittar inte.

Det finns effektiva behandlingar mot MS som kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra dina besvär. Vilken behandling du får beror på dina symtom och behov. Läkemedel som påverkar immunförsvaret och dämpar inflammation är vanliga. De ges i form av dropp, tablett eller sprutor under många års tid. Om läkemedelsbehandlingen inte ger önskad effekt kan du få benmärgen utbytt. Vid en kraftig försämring, exempelvis under ett skov, kan du få en hög dos av kortison.

Om du har MS kommer du att få gå på årliga uppföljningar hos en specialistläkare. Du har också tillgång till ett helt MS-team. Tänk på att infektioner kan försämra din MS. Kontakta din läkare om du får en infektion eftersom det är viktigt att sätta in behandling tidigt.

Kan man bli av med MS?

Det finns inget botemedel mot MS och det går inte att helt bli av med sjukdomen.

Sök vård för diagnos och behandling om du misstänker att du drabbats av MS.

• Vårdcentral

• Neurolog

MS kan inte diagnostiseras eller behandlas av nätläkare.