Kristallsjuka – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid kristallsjuka

Typiska symtom

Kristallsjuka ger korta, tydliga yrselanfall som hänger ihop med hur du rör huvudet. Det kan vara svårt att förstå varför en så liten rörelse plötsligt ger en så stark reaktion, men mönstret är typiskt för besvären.

• Yrseln kommer ofta när du vänder dig om eller lutar huvudet bakåt.¹
• Besvären börjar ofta när du vaknar på morgonen.¹
• Yrseln kan utlösas när du sätter dig upp eller lägger huvudet på kudden.¹
• Även en liten huvudrörelse kan framkalla stark yrsel.¹

Det kan till exempel hända när du vänder dig i sängen, sätter dig upp efter att ha legat eller tittar uppåt. Ibland räcker det att du vrider huvudet åt ena sidan. Samma rörelse kan därför återkomma som utlösare varje gång du gör den.

När yrseln kommer kan dina ögon röra sig på ett sätt som du inte själv kan styra. Ögonrörelserna syns för omgivningen, men du märker dem inte alltid själv. De ofrivilliga ögonrörelserna kan hjälpa vårdpersonalen att förstå hur kalkkristallerna har hamnat fel.¹ Yrseln och ögonrörelserna kan klinga av när samma läge upprepas flera gånger.⁷ Det är därför vanligt att ett lägestest först framkallar tydlig yrsel och sedan ger en svagare reaktion.

Så kan yrseln upplevas

• Yrseln kan kännas som att allt snurrar runt, vilket kallas karusellyrsel.¹
• Den värsta yrseln varar vanligtvis från några sekunder upp till en halv minut.¹
• Yrseln går över när huvudet hålls stilla.¹
• Illamående kan förekomma när yrseln kommer.¹
• Kristallsjuka kan göra det svårt att hålla balansen och gå rakt.¹
• Kristallsjuka kan göra det svårt att fokusera blicken.¹

Karusellyrsel betyder att det känns som om rummet eller omgivningen snurrar, trots att det som finns omkring dig egentligen är stilla. Känslan kan vara mycket obehaglig och komma plötsligt när du ändrar huvudets läge.

Yrseln brukar avta när du håller huvudet stilla. Om du sedan gör samma rörelse igen kan yrseln komma tillbaka. Det här gör att vissa rörelser i vardagen, till exempel att lägga sig ner eller vända sig i sängen, kan bli särskilt besvärliga.

Illamående kan komma samtidigt med yrseln. Vissa kan också kräkas när yrseln är stark. Besvären kan påverka balansen så att du känner dig ostadig eller får svårt att gå rakt.

Det kan även bli svårt att hålla blicken fäst på ett föremål när yrseln kommer. Ofrivilliga ögonrörelser kan då uppstå, även om du själv inte märker dem. Svårigheten att fokusera blicken kan göra upplevelsen ännu mer obehaglig.

Balanssvårigheterna kan öka risken för att du snubblar eller faller, särskilt under ett yrselanfall. Var därför uppmärksam på hur du går när besvären kommer och ta stöd om du behöver det. Ostadighet kan också finnas kvar en tid efter att den kraftiga yrseln har gått över. En sådan kvarvarande ostadighet kan märkas även när de korta yrselanfallen har upphört. Den kan göra att du känner dig gungig eller osäker när du rör dig.⁸ Hos vissa kan balansträning användas för besvär med ostadighet efter kristallsjuka.⁹

När du ska söka vård akut

Plötslig eller svår yrsel tillsammans med synproblem, sluddrigt tal eller svaghet kan vara tecken på ett allvarligare tillstånd.¹⁰ ()

Yrsel tillsammans med dubbelseende eller synbortfall, talsvårigheter eller svaghet, domningar eller stickningar i arm eller ben ska bedömas akut.¹¹ ()

Yrsel tillsammans med svår huvudvärk, uttalat illamående eller kräkningar eller hög feber kräver snabb vårdkontakt.⁶ ()

De här tecknen passar inte med det vanliga mönstret vid kristallsjuka. Plötslig yrsel med synproblem, sluddrigt tal eller svaghet kan bero på ett allvarligare tillstånd än kristallsjuka.¹⁰

Diagnos vid kristallsjuka

Berätta om yrseln vid besöket

Vid besöket får du först berätta hur yrseln känns och i vilka situationer du märker den.¹ Det är bra att beskriva vilka huvudrörelser eller lägen som brukar utlösa besvären och hur länge yrseln varar, eftersom vårdpersonalen använder uppgifterna för att förstå yrseln bättre.

Vårdpersonalen frågar också om andra symtom och om din sjukdomshistoria. På så sätt försöker läkaren, fysioterapeuten eller annan vårdpersonal hitta orsaken till yrseln och utesluta att den beror på en annan sjukdom.¹ Berätta gärna om tidigare sjukdomar, skador och besvär från öronen om du får frågor om det.

Vid utredningen kan vårdpersonalen även fråga vilka läkemedel du använder.¹⁰ Vissa läkemedel kan orsaka yrsel, och därför kan en genomgång av dina läkemedel vara en del av bedömningen. Ta gärna med en aktuell lista över läkemedel till besöket, så att uppgifterna blir så tydliga som möjligt.

Lägestest och ögonrörelser

För att undersöka om det rör sig om kristallsjuka kan läkaren eller fysioterapeuten försöka framkalla yrseln på mottagningen. Då vrider vårdpersonalen på ditt huvud, tippar det åt olika håll och hjälper dig att lägga dig i olika positioner.¹ Undersökningen görs för att se vilka rörelser och lägen som påverkar yrseln.

Ett lägestest kan innebära att du snabbt flyttas från sittande till liggande.⁶ Du sitter då vanligtvis på en undersökningsbrits innan vårdpersonalen hjälper dig att lägga dig bakåt. Testet kan framkalla yrsel, men vårdpersonalen följer vad som händer under hela undersökningen.

Ett vanligt lägestest är Dix–Hallpikes manöver. Vid testet håller vårdpersonalen ditt huvud i ett bestämt läge och hjälper dig sedan att snabbt lägga dig bakåt. Huvudet vrids åt höger eller vänster beroende på vilket öra som undersöks.

Under Dix–Hallpikes manöver tittar vårdpersonalen efter ofrivilliga ögonrörelser och frågar om det snurrar.⁵ Ofrivilliga ögonrörelser kan synas när yrseln framkallas, även om du inte själv märker hur ögonen rör sig. Det som du känner och det som vårdpersonalen ser vägs ihop när undersökningen bedöms.

• Vid kristallsjuka kan lägestestet framkalla yrsel efter att du har flyttats till ett visst läge.
• Vid kristallsjuka kan lägestestet också ge ofrivilliga ögonrörelser.
• Vid upprepad lägesprovokation avtar yrseln och ögonrörelserna.⁷

Att besvären avtar när samma läge upprepas är ett fynd som talar för kristallsjuka. Yrseln och ögonrörelserna kan till slut försvinna när läget upprepas flera gånger. Vårdpersonalen kan därför behöva göra lägestestet mer än en gång, men du får information under tiden.

När fler undersökningar behövs

Utredningen handlar inte bara om att bekräfta kristallsjuka. Vårdpersonalen försöker också utesluta att yrseln beror på en annan sjukdom. Därför kan läkaren eller fysioterapeuten väga samman dina uppgifter med det som framkommer vid lägestestet och den övriga undersökningen.

Om lägestestet inte ger ett tydligt resultat kan andra undersökningar behövas.⁵ Vilka undersökningar som passar beror på vad vårdpersonalen behöver ta reda på och vilka andra orsaker till yrsel som behöver bedömas.

Utredningen kan omfatta flera delar:¹⁰

• Hörseln kan kontrolleras med en hörselundersökning.
• Balansen kan undersökas.
• Vårdpersonalen kan bedöma hur du går.
• I vissa fall kan nervsystemet undersökas med andra tester.

Hörsel, balans och gång kan alltså ingå i bedömningen när lägestestet inte räcker för att förklara besvären. En sådan undersökning kan ge mer information om vilken typ av yrsel det handlar om.

Ibland får du en remiss till en öron-näsa-halsläkare eller neurolog.¹ En remiss betyder att en annan vårdgivare får i uppdrag att göra en fortsatt bedömning eller fler undersökningar. Det kan bli aktuellt om vårdcentralen inte kan ställa diagnosen eller om du behöver en specialistundersökning.

Behandling vid kristallsjuka

Manöverbehandling på mottagning

Den går ut på att flytta kalkkristallerna bort från den del av innerörat där de ger yrsel. Under behandlingen vrids och lutas huvudet på olika sätt så att kalkkristallerna kan falla tillbaka på rätt plats. När kalkkristallerna faller tillbaka på rätt plats mår du genast bättre.¹

Manöverbehandling görs ofta på en mottagning. Du får vanligtvis sitta eller ligga på en brits medan vårdpersonalen hjälper dig att röra huvudet i bestämda riktningar. Själva behandlingen går snabbt, även om rörelserna kan kännas obehagliga medan de pågår.

Manöverbehandling kan utföras av öronläkare, vissa allmänläkare och fysioterapeuter.¹ Vilken manöver som passar beror på var kalkkristallerna finns och vilken variant av kristallsjuka du har.

• Epleys manöver är en behandling för lösa kalkkristaller i den bakre båggången.¹²
• Gufonis manöver kan användas när den mellersta båggången är drabbad.³

Epleys manöver är alltså inriktad på lösa kalkkristaller i den bakre båggången. Gufonis manöver används när kalkkristallerna finns i den mellersta båggången. Vårdpersonalen väljer manöver efter undersökningen, så att behandlingen riktas mot rätt båggång.

Vissa specialistmottagningar använder en särskild rotationsstol vid behandling av kristallsjuka.¹ Då sitter du fastspänd medan stolen vrids och snurrar i olika riktningar. Det kan vara ett alternativ när behandlingen behöver genomföras med hjälp av en sådan stol.

Övningar och balansträning som behandling

Du kan få ett övningsprogram att göra hemma som en del av behandlingen.¹ För att veta vilken övning som passar behöver du först ha blivit undersökt och fått diagnosen kristallsjuka av läkare eller fysioterapeut. Det beror på att det finns olika varianter av kristallsjuka och att kalkkristallerna kan finnas i olika öron och båggångar.

Övningarna bygger på samma grundidé som manöverbehandling: rörelser av huvudet och kroppen ska hjälpa kalkkristallerna att hamna rätt igen. Du kan bli mer yr när du gör en övning, eftersom rörelsen kan framkalla den yrsel som hör ihop med kristallsjuka. Övningarna kan behöva upprepas flera gånger, enligt det program du har fått.

Ett hemprogram kan vara ett alternativ när du har fått tydliga instruktioner om vilken övning du ska göra. Det är viktigt att använda rätt övning, eftersom olika manövrer behandlar kalkkristaller i olika båggångar. Epleys manöver behandlar till exempel lösa kalkkristaller i den bakre båggången, medan Gufonis manöver kan användas vid påverkan på den mellersta båggången.

Balansträning kan hjälpa vissa personer med yrsel efter kristallsjuka.⁵ Den kan också användas om du fortfarande känner dig ostadig eller har nedsatt balans efter att själva lägesyrseln har behandlats. Vestibulär rehabilitering är en form av balansträning som kan behandla kvarstående ostadighet och nedsatt balans efter kristallsjuka.¹³

Vestibulär rehabilitering har bäst effekt när den är individuellt anpassad av en fysioterapeut med specialutbildning.¹³ Träningen kan då anpassas efter vilka balansbesvär du har och hur du reagerar på rörelserna. Övningarna kan göras som hemövningar, men även då behöver hänsyn tas till säkerheten eftersom balansen kan påverkas när du tränar.

Målet med balansträning är att förbättra balansen och minska besvär med ostadighet. Den ersätter inte alltid manöverbehandling när kalkkristallerna fortfarande ligger fel i en båggång. Därför kan vårdpersonalen först behöva behandla kalkkristallerna med en manöver och därefter bedöma om du behöver balansträning för kvarstående besvär.

Efter behandling och återfall

Efter behandling är de flesta fria från besvären. Du kan ändå känna dig lite ostadig under några dagar. Kvarvarande yrsel går vanligtvis över av sig själv inom en vecka.¹

En enda behandlingstillfälle räcker ofta, men vissa behöver flera behandlingstillfällen.² Om kalkkristallerna inte har hamnat rätt efter den första behandlingen kan vårdpersonalen behöva upprepa eller anpassa manöverbehandlingen. Ibland behövs flera besök innan besvären har försvunnit.

Om besvären återkommer kan behandlingen behöva upprepas.² Kristallsjuka kan komma tillbaka efter att du har blivit helt bra, och samma typ av behandling kan då behöva göras igen. Ett tidigare övningsprogram kan ibland ingå i den fortsatta behandlingen, men vilken övning som passar beror på var kalkkristallerna finns vid det nya tillfället.

Kristallsjuka kan gå över av sig själv när vätskan i innerörat långsamt bryter ner kristallerna.² Det är en långsam process, och besvären kan därför finnas kvar i flera veckor innan kristallerna har lösts upp. Behandling med manöver eller ett individuellt anpassat övningsprogram kan göra att besvären går över snabbare än om du väntar på att de ska försvinna av sig själva.

Om ostadigheten finns kvar efter behandlingen kan vestibulär rehabilitering vara till hjälp. Balansträning kan då riktas mot den nedsatta balansen och känslan av att vara gungig eller osäker i rörelserna. Om behandlingen inte ger väntad effekt eller om yrseln har ändrat karaktär behöver vårdpersonalen bedöma situationen på nytt.

Egenvård vid kristallsjuka

Gör bara rätt övning efter diagnos

Gör inte kristallsjukeövningar hemma på eget initiativ. Det finns olika varianter av kristallsjuka, och besvären kan finnas i vänster eller höger öra. Därför behöver du först ha blivit undersökt och fått diagnosen av en läkare eller fysioterapeut.³

Det gäller även om du har haft kristallsjuka tidigare. När besvären kommer tillbaka kan det vara en annan variant eller gälla det andra örat. Läkaren eller fysioterapeuten talar om var de lösa kristallerna finns och vilka övningar du ska göra.¹²

Följ det program du har fått. Gör inte en övning som du känner igen från en tidigare episod om du inte har fått rådet att göra just den igen.

Så kan hemövningarna genomföras

Den övning du har blivit tilldelad ska göras en till tre gånger per dag. Upprepa övningen en till tre gånger vid varje tillfälle. Övningarna ger bäst resultat när de görs på morgonen efter att du har stigit upp.¹²

Gör övningen i en säng om det är så den har visats för dig. Ha en kudde till hands om din instruktion gäller Epleys manöver. Den tilldelade övningen kan vara Epleys manöver, Semonts manöver, Gufonis manöver eller Barbeque manöver, beroende på vilken variant av kristallsjuka du har.

Om du har fått instruktion om Epleys manöver ska kudden ligga under axlarna när du ligger ner. Huvudet ska då hänga utanför kudden och lutas nedåt. Håll dig kvar i varje läge så länge som du har fått instruktion om, och gör rörelserna långsamt när det står så i programmet.

Det är vanligt att bli mer yr och känna karusellyrsel när övningarna görs.¹² Karusellyrsel innebär att det känns som att rummet snurrar. Yrseln kan kännas obehaglig, men denna reaktion är vanlig vid kristallsjuka.

Om nacken är stel eller om du har besvär från nacken kan övningen vara svår att utföra. Semonts manöver kan då rekommenderas i stället.¹² Be läkaren eller fysioterapeuten att visa hur den ska göras om du har fått en sådan instruktion.

När du inte längre känner dig yr medan du gör övningen kan du sluta göra övningarna. Om du fortfarande känner dig yr efter tre dagar kan du behöva fortsätta i ytterligare några dagar. De flesta mår bra inom tre till fem dagar. Om du inte mår bättre efter en vecka ska du kontakta läkaren eller fysioterapeuten som gav dig diagnosen.¹²

Vardagsråd och återhämtning

Försök att röra huvudet lugnt och försiktigt i vardagen. Undvik att böja huvudet kraftigt framåt eller bakåt under dagen, eftersom sådana lägen kan framkalla yrsel.¹² Böj dig i stället ner genom att sätta dig på huk när du behöver plocka upp något från golvet.

På natten kan du använda en extra kudde under huvudet.¹² Det går också att sova på den sida som ger minst yrsel. Om du nyligen har fått en manöverbehandling bör du vara försiktig med huvudrörelser under det närmaste dygnet och undvika att ligga på den sjuka sidan.⁷

Sitt ner direkt när du blir yr. Då minskar risken att du tappar balansen medan det snurrar. När du ska upp ur sängen, res dig långsamt och sitt en stund på sängkanten innan du ställer dig upp.⁶

Tänd lampan om du behöver gå upp på natten. Håll gångvägar fria från sådant du kan snubbla på och använd stöd när det behövs. Använd en käpp om du riskerar att falla.⁶ Om du känner dig ostadig en tid efter att kristallsjukan har gått över kan lugna rörelser och säkra vardagsrutiner göra det lättare att klara aktiviteterna.

Det är vanligt att känna sig lite ostadig en tid efter att kristallsjukan har gått över.¹² Känslan beror på att hjärnan under en period har fått fel signaler från örat och behöver tid att ställa om sig igen.

Om du är osäker på vilken övning eller vilket läge som gäller för dig, följ inte en instruktion från någon annan utan fråga den läkare eller fysioterapeut som undersökte dig.

Vem kan hjälpa dig vid kristallsjuka?

Första kontakten

Vid yrsel som kommer när du vänder eller vrider huvudet på vissa sätt kan du kontakta en vårdcentral.¹ Där får du berätta hur yrseln känns och i vilka situationer den märks. Vårdpersonalen kan sedan undersöka dig och försöka hitta orsaken till besvären.

En jourmottagning är också en vårdnivå för yrsel som utlöses av vissa huvudrörelser.¹ Vilken mottagning som passar bäst kan bero på när du behöver hjälp och vilka mottagningar som finns där du bor.

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta rätt mottagning.¹ Du kan också kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.se.

Vilka yrkesroller kan hjälpa?

En läkare, fysioterapeut eller annan vårdpersonal kan undersöka dig.¹ Vid undersökningen får du berätta om dina besvär, och vårdpersonalen kan vrida på huvudet och lägga dig i olika positioner för att se vilka rörelser som utlöser yrsel. Ett lägestest kan användas för att undersöka kristallsjuka.

Olika yrkesroller kan hjälpa dig beroende på vad undersökningen visar:

• En läkare kan undersöka yrseln och försöka utesluta att den beror på en annan sjukdom.
• En fysioterapeut kan undersöka dig och hjälpa till med behandling av kristallsjuka.
• Öron-näsa-halsläkare eller neurolog kan hjälpa till när vårdcentralen inte kan ställa diagnosen.¹

Öron-näsa-halsmottagningar och fysioterapimottagningar kan ha rotationsstol för behandling.¹ På en mottagning kan vårdpersonalen hjälpa dig att röra huvudet på ett särskilt sätt så att kalkkristallerna faller tillbaka på sin plats.

Om lägestestet inte ger ett tydligt resultat kan andra undersökningar behövas. Du kan då få en remiss till en öron-näsa-halsläkare eller neurolog.

Att vara delaktig

Du ska få vara delaktig i din vård.¹ För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen du får av vårdpersonalen.

Du kan ställa frågor till vårdpersonalen om du behöver mer information.¹ Det kan till exempel handla om vad undersökningen visar, vilken behandling som föreslås och vad nästa steg är.

Vanliga frågor om kristallsjuka

Vad är kristallsjuka?

Vad är kristallsjuka? Kristallsjuka är en vanlig form av yrsel som beror på att små kalkkristaller i innerörat har lossnat och hamnat fel.³ När kristallerna rör sig kan hjärnan få felaktiga signaler om huvudets läge. Det kan göra att det känns som att du eller rummet snurrar när du ändrar huvudets position.

Kallas kristallsjuka också något annat? Ja, kristallsjuka kallas också godartad lägesyrsel.³ Det betyder att yrseln hänger ihop med huvudets läge och vissa rörelser.

Hur länge varar yrseln?

Hur länge varar den värsta yrseln? Den värsta yrseln varar vanligtvis från några sekunder upp till en halv minut.¹ Den brukar gå över när du håller huvudet stilla, men kan komma tillbaka när du gör samma rörelse igen.

Hur länge kan jag känna mig yr efter behandlingen? Känslan av yrsel kan finnas kvar ett tag efter behandlingen. Kvarvarande yrsel går vanligtvis över av sig själv inom en vecka.¹ Du kan också känna dig lite ostadig under några dagar efter behandlingen.

Kan kristallsjuka komma tillbaka?

Kan kristallsjuka komma tillbaka? Ja, kristallsjuka kan komma tillbaka efter att du har blivit helt bra. Ett återfall kan komma inom några år efter det första sjukdomstillfället.¹ Om yrseln kommer tillbaka på samma sätt som tidigare kan samma övningar ibland användas igen.

Kan jag göra övningar hemma?

Kan jag göra övningar hemma? Ja, du kan göra övningar hemma efter att en läkare eller fysioterapeut har undersökt dig och ställt diagnosen.³ Det gäller även om du har haft kristallsjuka tidigare. Vilken övning du ska göra beror på var de lösa kristallerna finns.¹² Läkaren eller fysioterapeuten talar om vilka övningar som passar dig.

Övningarna kan göra dig mer yr medan du gör dem, och det kan kännas som att rummet snurrar. Det är därför bra att först få rätt diagnos och tydliga instruktioner om övningen.