Förkylning är en virusorsakad infektion i näsan, halsen eller svalget som påverkar de övre luftvägarna, främst näsan. Den brukar gå över av sig själv, och de flesta mår bättre efter en till två veckor.
Förkylning är en infektion i näsan, halsen eller svalget.1 En förkylning kallas också akut rinofaryngit. Det betyder att infektionen sitter i näsan och svalget.2 Förkylning är en infektion i de övre luftvägarna, främst i näsan. Virus gör att slemhinnorna blir infekterade. Slemhinnorna blir då svullna och bildar mer slem än vanligt. Slemmet kan vara tunt eller tjockt.1 Förkylning kan därför påverka både näsan och svalget, även om näsan oftast påverkas mest. Det finns flera hundra virussorter som kan orsaka förkylning.3 Rhinovirus är den vanligaste orsaken till förkylning. Det stora antalet rhinovirusstammar är ett betydande hinder för att utveckla vaccin mot förkylning.2 Det finns ingen vaccinering som skyddar mot förkylning.4 Den påverkar de övre luftvägarna, främst näsan.1 Förkylning kan alltså finnas i flera delar av luftvägarna, men näsan är den del som främst påverkas.
Förkylning är den vanligaste formen av luftvägsinfektion.1 Förkylning är också en mycket vanlig orsak till besök inom sjukvården. Akut rinofaryngit är den vanligaste orsaken till frånvaro från skola och arbete.2 Förkylningar kan förekomma under hela året, även om incidensen är störst under vinterhalvåret.4 Barn får fler förkylningar än vuxna. Hos barn är sex till tio episoder per år vanligt, och hos daghemsbarn är frekvensen ofta ännu högre.2 Vissa människor blir nästan aldrig förkylda, medan andra blir förkylda flera gånger per år. Det beror bland annat på att människor är olika mottagliga för smitta.1 Den är vanlig hos både barn och vuxna. Som vuxen får du vanligen två till tre förkylningar per år. Förkylning är vanligare under vinterhalvåret.2
Förkylning brukar gå över av sig själv. De flesta mår bättre efter en till två veckor.1 En förkylning varar oftast tre till fem dagar, men kan pågå i upp till två veckor. Hos vuxna är feber ofta ingen eller obetydlig del av förloppet, medan små barn kan få hög feber.2 Hostan kan finnas kvar i några veckor efter att de andra besvären har försvunnit. Det beror oftast på att slemhinnorna fortfarande är känsliga.1 Förkylningens förlopp kan därför fortsätta även när du i övrigt känner dig bättre. De flesta förkylningar leder inte till något allvarligare.5 Ibland kan en förkylning ändå följas av andra sjukdomar, till exempel luftrörskatarr, lunginflammation eller öroninflammation.1 Detta är vanligare hos personer med nedsatt immunförsvar, astma eller andra sjukdomar i luftvägarna.4 Förloppet kan variera, men en förkylning går vanligtvis över utan att du behöver göra något särskilt för att den ska läka.
Förkylning orsakas nästan alltid av virus.1 Det betyder att olika virus kan ge samma typ av infektion i näsan och svalget, även om virusen inte är likadana. Det finns mer än 200 olika virus som kan orsaka förkylning.4 Rhinovirus är den vanligaste orsaken till förkylning och till infektioner i de övre luftvägarna. Rhinovirus finns i många olika stammar.2 Det stora antalet stammar gör att du kan bli förkyld av olika rhinovirus vid olika tillfällen.
Andra virus som kan orsaka förkylning är adenovirus, RSV (respiratoriskt syncytievirus), coronavirus, influensavirus och parainfluensavirus.2 Hos små barn är RSV och adenovirus en vanlig orsak till förkylning med efterföljande öroninflammation.
Förkylning kan spridas genom luften när en sjuk person talar, nyser eller hostar.2 Då kan små droppar med virus hamna i luften. Förkylning kan också spridas genom kontakt med ytor som har virus på sig.
Förkylning kan märkas på flera olika sätt. Besvären sitter framför allt i näsan, halsen och luftvägarna, och vilka symtom du får kan skilja sig från person till person. De vanligaste symtomen är:
Nästäppa innebär att det blir svårare att andas genom näsan eftersom slemhinnorna i näsan har svullnat. Vid snuva samlas mer snor i näsan än vanligt.7 Snoret kan vara tunt eller tjockt och ha olika färg.
Förkylning kan också ge feber, men febern är oftast inte hög. Det är vanligare att barn får feber vid förkylning än att vuxna får det.1
En förkylning bedöms vanligtvis genom att du får berätta om dina symtom och genom att läkaren eller en annan vårdgivare undersöker dig.8
Vid en fysisk undersökning kan vårdgivaren titta på näsborrarna, bedöma om näsan är täppt och undersöka halsen.5 Vid förkylning kan nässlemhinnorna vara svullna och tydligt röda. Slemhinnorna i svalget kan också vara röda och svullna.2
Vårdgivaren kan också känna på lymfkörtlarna på halsen.5 Det kan ge information tillsammans med det du berättar om dina besvär och det som syns vid undersökningen.
Om du har hosta kan läkaren lyssna på hjärtat och lungorna. Ibland tittar läkaren i halsen och svalget med hjälp av en lampa.8
En fysisk undersökning räcker ofta för att bedöma om du är förkyld. Ytterligare tester kan behövas om vårdgivaren misstänker covid-19, influensa eller något annat tillstånd.
Behandlingen vid förkylning handlar främst om att lindra besvären medan infektionen går över. Det finns ingen effektiv antiviral behandling mot rhinovirusinfektion. Antibiotika har därför ingen plats vid akut förkylning.2 Antibiotika hjälper inte mot förkylning eftersom förkylning orsakas av virus.1
Antibiotika verkar mot bakterier och inte mot virus.4 Därför gör antibiotika inte att en vanlig förkylning går över snabbare eller lindrar besvären.9 Kroppens immunförsvar sköter läkningen vid en virusorsakad förkylning.1
Paracetamol kan användas för att lindra feber och obehag.2 Feber behöver ofta inte behandlas vid förkylning, men febernedsättande läkemedel kan vara till hjälp om du sover dåligt eller har ont i kroppen på grund av feber.
Vila kan behövas när du är förkyld, men du behöver inte ligga ner hela tiden. Ofta är det bra att vara uppe och röra på sig lugnt.1 Tillräckligt med sömn kan också hjälpa kroppen när du återhämtar dig.
Undvik fysisk träning när du har en infektion i kroppen.1 Vänta med idrott och motion tills kroppen har återhämtat sig. Lugn rörelse i vardagen är däremot ofta bra om du orkar.
Drick ordentligt, särskilt om du hostar mycket. Vätska gör slemmet mindre segt och lättare att hosta upp.1 Vatten eller varm dryck kan också tunna ut slemmet eller minska rethostan.
Om hosta eller nästäppa gör det svårt att sova kan du prova att ligga med huvudet högt. Höjd huvudända kan göra slemhinnorna mindre svullna och underlätta på natten.1 Lägg några extra kuddar under madrassen i stället för direkt under huvudet om det känns skönare för ryggen.
Vid kraftig nästäppa kan du prova näsdroppar eller nässprej med koksaltlösning i första hand.1
De allra flesta som är förkylda behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv. Om du behöver hjälp med att bedöma dina besvär är vårdcentralen en ordinarie kontaktväg. Kontakta en vårdcentral om du har feber i mer än fyra dygn, om febern kommer tillbaka efter att du har varit feberfri i ett par dagar eller om du får fler symtom från öronen, halsen, luftrören eller bihålorna.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Många vårdcentraler kan du kontakta genom att logga in.1 Det kan vara ett alternativ om mottagningen erbjuder kontakt via 1177:s e-tjänster.
Du kan själv välja mottagning när du behöver vård. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Öppen specialiserad vård kan ibland kräva remiss från en vårdgivare.1 Om du är osäker på vilken mottagning som passar kan 1177 hjälpa dig att bedöma symtomen och hitta rätt vårdväg.
Vid en vanlig förkylning behövs oftast ingen specialistvård. Om en annan sjukdom misstänks eller om besvären behöver utredas vidare kan du ändå behöva bedömas av en specialist, ibland efter remiss.
De flesta förkylningar går över inom sju till tio dagar.5 Det betyder att besvären vanligtvis minskar under den första eller andra veckan, även om tiden kan skilja sig mellan olika personer. Du brukar må bra igen efter en till två veckor. Hosta kan däremot finnas kvar i två till fyra veckor efter förkylningen, eftersom slemhinnorna fortfarande kan vara känsliga.1
Det är alltså inte ovanligt att hostan dröjer sig kvar när snuva, nästäppa och halsont har försvunnit. Symtomen brukar hålla i sig i några dagar, men hostan kan fortsätta ett tag efter förkylningen. Om hostan finns kvar efter att förkylningen gått över betyder det oftast att slemhinnorna fortfarande är känsliga.1
Antibiotika behandlar inte en vanlig förkylning.6 Förkylningar beror oftast på virus, och då hjälper inte behandling med antibiotika.1 Antibiotika fungerar mot bakterieinfektioner men inte mot virusinfektioner som förkylning.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Inkubationstiden för förkylning är mellan tolv timmar och tre dagar.5 Inkubationstid är tiden från att du smittas tills de första besvären märks. Vid vissa förkylningar kan du alltså märka av infektionen redan samma dygn som du smittades. Du kan vara smittsam redan innan de första besvären märks.2 Förkylning smittar mest när de första symtomen börjar märkas och under sjukdomens första dagar.1
Människor har olika mottaglighet för förkylning.1 Vissa blir nästan aldrig förkylda, medan andra blir förkylda flera gånger per år. Skillnaden kan bland annat hänga ihop med vilka virus du redan har träffat på och hur kroppen känner igen dem.
Barn får oftare förkylningar än vuxna.6 Hos barn är det vanligt med sex till tio förkylningar per år. Små barn har ännu inte träffat på lika många virus som vuxna, vilket gör att deras immunförsvar behöver lära sig att känna igen fler nya virus.
Personer med astma eller andra kroniska lungsjukdomar får ofta mer långdragna förkylningar. Förkylningar kan också bli mer långdragna hos personer med nedsatt immunförsvar.1 Hos personer med astma eller nedsatt immunförsvar kan virusinfektioner dessutom lättare påverka luftvägarna.
Ibland påverkas även ögonen och öronen. Ögonen kan bli rinniga och ibland lite variga. Du kan få lockkänsla för öronen, och hörseln kan bli nedsatt.1 Det kan också förekomma brus i örat eller att du hör en ton. Du kan också få huvudvärk när du är förkyld.2 Nysningar är ett annat vanligt symtom.4 Hostan kan vara torr eller mer slemmig och kan märkas mer på morgonen eller natten. Du kan också hosta mer när du ligger ner eller anstränger dig fysiskt.8 Torrhosta och värk bakom bröstbenet kan vara tecken på att infektionen även har påverkat struphuvudet, luftstrupen eller luftrören. Ögonen kan klia och ögonvitan kan bli röd, särskilt hos barn vid infektion med adenovirus.2
Det tar ofta bara ungefär ett dygn från att du har smittats tills du märker de första symtomen på förkylning. Symtomen brukar hålla i sig i några dagar.1 Vilka besvär du får och hur tydliga de blir skiljer sig från person till person.
Hostan kan finnas kvar efter att de andra förkylningsbesvären har minskat. Slemhinnorna kan fortfarande vara känsliga, och hostan har oftast gått över efter två till fyra veckor.1
Snuvan brukar förändras under förloppet. Den kan vara tunn och nästan genomskinlig i början och sedan bli tjockare. Snoret kan då bli gult eller grönt utan att färgen visar att infektionen orsakas av bakterier.7
Feber kan ibland hålla i sig i några dagar vid en förkylning. För vuxna är feber ofta ingen eller obetydlig del av förloppet, medan barn oftare får feber. Besvärens längd och kombination kan därför variera, även mellan personer som har blivit förkylda samtidigt.
Sök vård genast på vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har hosta och har tungt att andas.8
Sök vård genast på vårdcentral eller jouröppen mottagning om du hostar och har ont i bröstkorgen när du andas in djupt.8
Om du har något av dessa besvär och det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.8
Ring 112 om du har hosta och får samtidigt mycket svårt att andas.8
Ring 112 om du har fått något i luftstrupen som du inte kan hosta upp.8
Vid symtom från näsan kan vårdgivaren ibland göra fler undersökningar. En allergiutredning innebär att du får svara på frågor om dina besvär, och ibland tas också ett blodprov eller görs ett pricktest.
Flera infektioner och andra tillstånd kan ge besvär som liknar en förkylning. Därför väger vårdgivaren samman dina symtom med fynden vid undersökningen.
Influensa kan börja som en förkylning. Därefter tillkommer oftare muskelvärk, hög feber, huvudvärk och hosta.2
Allergisk rinit, alltså allergisk snuva, kan likna en förkylning. Frånvaro av feber och uppgifter om besvärens sammanhang kan tala för allergisk snuva i stället för förkylning.2
Streptokocktonsillit kan tidigt vara svår att skilja från en inflammation i halsen som orsakas av virus.2 Då kan ett snabbtest för streptokocker vara värdefullt när den kliniska bilden är oklar.
Avsvällande nässprej eller näsdroppar kan lindra nästäppa.2 Sådana läkemedel minskar svullnaden i näsan och finns att köpa receptfritt på apotek.3 Använd avsvällande nässprej enligt anvisningarna på förpackningen.
Avsvällande nässprej bör inte användas mer än tio dagar i följd.2 Prova i första hand näsdroppar eller nässprej som innehåller koksaltlösning om du är mycket täppt i näsan. Koksaltlösning kan köpas receptfritt på apotek. Om koksaltlösning inte hjälper kan du prova avsvällande nässprej, som också kan köpas receptfritt på apotek. Om du använder nässprej längre kan nästäppan bli svårare att bli av med, eftersom slemhinnan i näsan vänjer sig och svullnar när du inte använder sprejen.1
Receptfria hostmediciner har ingen tydligt bevisad effekt.1 Det gäller både receptfria och receptbelagda hostmediciner. Att dricka vatten eller varm dryck kan i stället tunna ut slemmet eller minska rethostan.8 En del personer tycker ändå att hostmediciner hjälper.1 Hostan är samtidigt kroppens sätt att försöka få bort sådant som irriterar luftvägarna.8
Antibiotika kan vara aktuellt vid en bakterieorsakad följdsjukdom som öroninflammation eller lunginflammation. Antibiotika behandlar då följdsjukdomen, inte själva förkylningen.5
Personer med purulent snuva i mer än tio dagar och tydlig smärta i kind eller tänder kan ha nytta av antibiotika.2 En sådan kombination av besvär kan tala för en bakterieorsakad inflammation i bihålorna. Det är en vårdgivare som bedömer om antibiotika behövs efter att dina besvär har undersökts.
Gult eller grönt snor i sig betyder inte att infektionen orsakas av bakterier.7 Färgen på snoret kan ändras under en förkylning utan att antibiotika behövs.
Höga doser C-vitamin vid sjukdomsdebut har ingen säker effekt på förkylningens längd eller svårighetsgrad hos vuxna. Regelbundet intag av C-vitamin minskar inte hur ofta vuxna blir förkylda, men kan lindra förloppet.2 Det betyder att C-vitamin inte säkert gör förkylningen kortare eller lindrigare.
Echinacea-produkter har i vissa studier visat lindrande effekt hos vuxna. Echinacea kallas också röd solhatt och finns i vissa naturläkemedel mot förkylning. Godkännandet för ett sådant naturläkemedel kan bygga på traditionell användning, även när produktspecifik dokumentation saknas.2
Effekten av produkter mot förkylning kan därför variera mellan olika preparat. Naturläkemedel kan också ge biverkningar eller påverka hur andra läkemedel fungerar.10 Fråga på ett apotek eller kontakta vården om du är osäker på om ett preparat passar dig.
För mer information om symtom och när du ska söka vård, se avsnitten om symtom och när du ska söka vård.
Om koksaltlösning inte hjälper kan du prova avsvällande nässprej. Den minskar svullnaden i näsan och kan göra det lättare att andas genom näsan.
Långvarig användning av avsvällande nässprej kan göra att slemhinnan i näsan vänjer sig. Då kan nästäppan bli svår att bli av med och näsan kan svullna när du inte använder sprejen.1 Det gäller även om du är gravid.
Du kan också prova att sova med huvudet högt när nästäppan gör det svårt att sova. Svullnaden i näsan kan minska när du ligger med huvudet högt.
Varm dryck, till exempel te, kan kännas lenande när du har halsont. Glass och yoghurt kan också kännas bra vid halsont. Prova dig fram för att se vad som fungerar bäst för dig.1 Du kan prova dig fram för att se vad som känns bäst för dig.
Halstabletter kan kännas lenande vid halsont. De minskar däremot inte svullnaden i halsen.1 Sockerfria halstabletter är bäst för tänderna.
Hosta är kroppens sätt att försöka få bort sådant som irriterar luftvägarna. När slemhinnorna irriteras bildas mer slem, och genom att hosta upp slemmet kan du göra dig av med det som irriterar luftvägarna.
Drick mer än vanligt om du har besvär med hosta. Dryck gör slemmet mindre segt och lättare att hosta upp. Om du har rethosta på natten kan det hjälpa att dricka lite vatten när hostan kommer.
Undvik rökiga miljöer när du hostar. Rök irriterar luftvägarna och gör ofta hostan värre.1
Att dricka mycket brukar vara lika effektivt som slemlösande läkemedel. Vatten eller varm dryck kan därför vara ett alternativ när du vill tunna ut slemmet eller minska rethostan.
Stanna hemma tills du mår bättre.1 Det kan minska risken att andra också blir sjuka.
Förkylning smittar lätt genom luften när du nyser eller hostar. Smittan kan också spridas när du tar andra i hand eller har nära kroppskontakt.
Försök att alltid nysa i armvecket i stället för i handen.1 Använd pappersnäsdukar för engångsbruk om du behöver snyta dig.
Tvätta händerna ofta och noga under perioder när många är förkylda.1 Tvätta händerna före mat, efter toalettbesök och efter att du har snutit näsan.2 Undvik också att röra vid ögonen eller peta i näsan med orena fingrar, eftersom smitta kan spridas från händerna till ögon, näsa och mun.4 Det är viktigt både när du själv är förkyld och när någon i din närhet är det. Tvätta också händerna efter att du har snutit näsan.
Undvik att ta andra i hand när du är förkyld. Håll gärna ett visst avstånd till andra om du behöver nysa eller hosta.1
Förkylning: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Kroppens immunförsvar sköter läkningen vid en virusorsakad förkylning.1 Antibiotika gör inte att en vanlig förkylning går över snabbare eller lindrar besvären. Antibiotika kan däremot vara aktuellt vid en bakterieorsakad följdsjukdom som öroninflammation eller lunginflammation, och då behandlas följdsjukdomen och inte själva förkylningen.6
Gult eller grönt snor behöver inte betyda att infektionen orsakas av bakterier.6 Snuvan blir ofta färgad, gul eller grön, efter några dagar. Färgen anses bero på utflöde av vita blodkroppar och är ingen fingervisning om att infektionen orsakas av bakterier.2
Snor kan ha olika färger och vara tjockt eller tunt.7 Det är mycket vanligt att snoret blir tjockare och mer grått, gult eller grönt till färgen under en förkylning. Färgen i sig visar därför inte att du behöver antibiotika.
Förkylning utvecklas gradvis medan influensa ofta kommer snabbt inom några timmar.9 Influensa kan börja som en förkylning, men därefter tillkommer oftare muskelvärk, hög feber, huvudvärk och hosta.2 Förkylning ger oftare besvär från näsan och halsen.9
Influensa ger oftare feber, frossa och kraftigare symtom än förkylning.5 En influensa kan ge svårare symtom med hög feber, hosta, huvudvärk och ont i kroppen under flera dagar.8 Vuxna har ofta ingen eller obetydlig feber vid förkylning, medan små barn kan få hög feber.2
Det kan ändå vara svårt att skilja sjukdomarna åt enbart genom symtomen. Influensa kan debutera som en förkylning. Vid influensa tillkommer därefter oftare muskelvärk, hög feber, huvudvärk och hosta.
Det finns inget vaccin som skyddar mot förkylning.4 Det stora antalet rhinovirusstammar och deras olikheter är betydande hinder för att utveckla vaccin mot förkylning.2 Du kan ändå minska risken att få eller sprida en förkylning genom god handhygien.
Handtvätt kan minska risken att få eller sprida en förkylning.4 Tvätta händerna ofta och noga under perioder när många är förkylda.1 Handtvätt är viktig före mat, efter toalettbesök och efter att du har snutit näsan.2
Virus och bakterier kan ibland överleva i flera timmar på en yta där de har landat.1 Försök att nysa i armvecket i stället för i handen.6 Undvik att ta andra i hand och ha gärna ett visst avstånd till andra om du behöver nysa eller hosta. Att stanna hemma tills du mår bättre kan också minska risken att andra blir sjuka.1