COVID-19 – symtom, orsaker och behandling

Smittorisken är störst vid nära fysisk kontakt.²

Risken för spridning är högre i trånga utrymmen med otillräcklig ventilation.¹

I sådana miljöer kan små droppar och partiklar stanna kvar i luften under en tid.⁴

Det går att smittas genom att andas in viruset.¹

Smitta kan också ske om virus hamnar på händerna och du sedan rör vid näsan, munnen eller ögonen.¹

Virus kan dessutom föras över från luftvägssekret till händer eller föremål.²

Den smittvägen verkar vara mindre vanlig än smitta genom nära kontakt.⁴

När smittan kan överföras och vilka som riskerar svår sjukdom

Du kan smitta andra en till tre dagar innan symtomen börjar.¹

Virusnivåerna i luftvägarna är högst i samband med att symtomen börjar.² Du kan smitta andra även om du bara känner dig lite sjuk.¹

De flesta smittar inte längre efter fem dagar.¹

Om immunförsvaret är kraftigt nedsatt kan du vara smittsam under längre tid.¹

Äldre personer har högre risk att utveckla svår sjukdom och dö av covid-19.⁴

Personer med vissa sjukdomar har också högre risk för svår sjukdom.⁴

Ett försvagat immunförsvar är en riskfaktor för svår sjukdom.⁵ Risken för svår sjukdom är högre för personer med vissa långvariga sjukdomar.⁶

Det kan till exempel bero på en sjukdom eller på behandling med läkemedel.¹

Risken för svår sjukdom påverkas alltså både av ålder och av hur immunförsvaret fungerar.

Sammantaget innebär smittvägarna att viruset lättare kan spridas när människor är nära varandra och luften inte byts ut tillräckligt.

Förändrat lukt- och smaksinne kan innebära att lukter och smaker känns annorlunda eller svagare än vanligt. Besvären kan påverka lusten att äta.⁷

Vissa personer har nästan inga symtom alls.¹ Många har bara några av symtomen och inte alla.³ Det går därför inte att avgöra på symtomen ensamt om du har covid-19, eftersom besvären kan likna förkylning och influensa.

Symtomen kan vara milda eller svåra.⁴ De allra flesta får lindriga symtom och mår bättre efter några dagar.¹ Ibland kan covid-19 ge hosta tillsammans med andra luftvägssymtom.

Även andra besvär kan förekomma. Det kan till exempel vara frossa, trötthet, muskelvärk, illamående, kräkningar eller diarré.^3,4 En del får flera symtom samtidigt, medan andra bara märker ett fåtal besvär. Symtomen kan ändras när nya varianter av covid-19-viruset sprids. Senare varianter ger mer symtom från de övre luftvägarna, till exempel täppt näsa, snuva och heshet. Smak- och luktförändringar förekommer inte lika ofta vid senare varianter som vid tidigare varianter.² Du kan också få nedsatt aptit.⁸ Symtom från magen kan vara illamående, kräkningar eller diarré.

När symtomen börjar och hur länge de kan finnas kvar

Symtom kommer oftast tre till fyra dagar efter smittan. Ibland dröjer det upp till 14 dagar innan symtomen märks.¹ Symtom kan alltså komma både efter några dagar och senare efter att du har blivit smittad.

Lite snuva eller lätt hosta kan finnas kvar efter sjukdomen. Trötthet, smärta eller andningsbesvär kan finnas kvar i några veckor.¹ Det kan också ta några veckor innan du känner dig som vanligt igen.

En del har kvar hosta en tid efter sjukdomen. Långvarig hosta kan irritera slemhinnorna och göra att du hostar mer. Andningen kan också vara påverkad efter covid-19, till exempel genom att det blir svårt att ta djupa andetag eller att få luften att räcka till när du pratar eller sväljer.⁷

Lukter och smaker kan fortsätta att kännas annorlunda eller svagare efter infektionen. Trötthet, svaghet och minskad ork är vanligt efter att du har varit sjuk.

Postcovid innebär besvär i tre månader eller mer. Besvären kan vara olika, och det behövs en läkarundersökning för att få diagnosen postcovid. Symtom som kan finnas vid postcovid är bland annat trötthet, besvär med andningen, förändrat lukt- och smaksinne samt svårigheter att minnas eller koncentrera sig. Postcovid kan också ge svårt att planera, bestämma sig eller lösa problem. Besvären kan komma en tid efter att du har haft covid-19. En del får besvär med ögonen eller synen, till exempel att ögonen blir trötta, att det blir svårare att läsa eller att ljus och synintryck gör ont. Rösten kan bli hes eller skrovlig, och ibland kan det inte komma något ljud alls. En del får hjärtklappning och yrsel i samband med att de reser sig upp eller sätter sig ner.⁷

När du ska söka vård akut

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du plötsligt blir mycket sämre.¹

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du får svårt att andas även när du vilar.¹

Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd, sök vård på en akutmottagning vid brådskande besvär.¹

Se avsnittet om när du ska söka vård för mer information om vårdkontakt.

RNA är virusets arvsmassa, och provet analyseras för att se om covid-19-virus finns där.

Ett snabbtest kan tas själv hemma, men det är inte lika säkert som ett prov som tas i vården.¹ Prov från näsan eller svalget kan analyseras för att påvisa covid-19-virus.⁴ Om det första provet är negativt men läkaren fortfarande misstänker covid-19, kan ett prov från de nedre luftvägarna analyseras när du behöver sjukhusvård. Därför kan resultatet behöva bedömas tillsammans med hur du mår och vilka besvär du har.

Undersökningar vid mer allvarlig sjukdom eller långvariga besvär

En del personer behöver lämna blodprov.¹ Blodprovet kan ingå i utredningen när läkaren behöver mer information om hur kroppen påverkas.

Om du behöver vård på sjukhus kan blodets syresättning och blodgas ingå i den basala provtagningen.² Den basala provtagningen vid sjukhusvård kan även omfatta D-dimer och prov på albumin, kreatinin, ALAT, ALP och bilirubin.⁹ Den basala provtagningen kan också omfatta flera blodprover, bland annat blodvärde, vita blodkroppar, blodplättar, CRP, ferritin, salter och prov på njur- och leverfunktion.

Vid långvariga besvär kan läkaren fortsätta utreda om någon annan sjukdom förklarar besvären.⁷ Då kan du få en remiss till specialister som du behöver träffa för att lämna prover eller bli undersökt på olika sätt.

Diagnosen postcovid ställs när inget annat kan förklara besvären. För att få diagnosen postcovid behöver du bli undersökt av en läkare.⁷

Syrgasbehandling kan ges på flera olika sätt. Syrgas kan till exempel ges genom näsgrimma, olika typer av mask eller en högflödesgrimma.⁹ Den kan också ges tillsammans med andningsstöd utan intubering eller med respiratorbehandling.

Kortison kan övervägas vid måttlig eller svår sjukdom när du har syrebrist och behöver syrgas.² Kortison kan dämpa en överaktiv inflammation i kroppen.⁴ Behandlingen kan ha negativ effekt om den sätts in för tidigt, när viruset fortfarande förökar sig mycket, och därför behöver tidpunkten bedömas av vården.²

Blodförtunnande läkemedel kan användas för att minska risken för blodproppar.⁴ Risken för blodproppar är hög vid covid-19 som kräver sjukhusvård, och blodförtunnande behandling kan därför ingå i sjukhusbehandlingen. Vilket läkemedel och vilken behandling som passar avgörs av vården utifrån ditt tillstånd.

Vad som inte hjälper mot själva infektionen

Antibiotika hjälper inte mot covid-19, eftersom covid-19 orsakas av ett virus.¹ Antibiotika kan därför inte behandla själva covid-19-infektionen.

Du ska inte ta läkemedel för att behandla covid-19 annat än sådana som har ordinerats av en vårdgivare. Det gäller också läkemedel som du tidigare har fått för andra besvär. Vissa läkemedel mot covid-19 kan påverka andra läkemedel eller kosttillskott som du använder.⁴

Virushämmande läkemedel behöver ges snabbt efter att symtomen har börjat för att vara effektiva.¹⁰ Om du tillhör en grupp som kan få virushämmande behandling behöver läkaren därför bedöma behandlingen tidigt i sjukdomsförloppet.

Om halsen gör ont kan något varmt eller kallt att dricka kännas skönt och lenande. Vid hosta kan det hjälpa att dricka något, och du kan ha ett glas vatten nära när du ska sova. Undvik att röka, eftersom hostan blir värre av rök.

Rörelse och återhämtning

Återhämtningen behöver anpassas efter hur du mår. Växla mellan vila och att röra på dig när du orkar.¹ Det är bra att komma upp och röra på dig då och då, så snart du orkar.

• När du börjar röra på dig efter sjukdom ska det bara kännas lite ansträngande.⁷
• Flera korta motionspass är bättre än ett långt pass som gör dig utmattad.⁷
• Vila mellan aktiviteter och ändra ställning då och då när du vilar.⁷
• Undvik att vara stilla länge.⁷
• När du mår bättre kan du försöka vara utomhus och röra på dig, men känn efter vad du orkar.

Du kan börja med vanliga vardagssysslor och därefter prova övningar när det känns bra. Exempel är att träna rörligheten genom att höja armarna ovanför huvudet, träna styrka och balans genom att sätta dig och resa dig upp, eller träna konditionen genom korta promenader.

Minska risken att smitta andra hemma

• Stanna hemma tills du mår bättre.¹
• Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du slänger efter användning.¹
• Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten, särskilt efter att du har hostat eller nyst.¹
• Utomhusvistelse när många brukar bli sjuka minskar risken för smitta, eftersom viruset skingras snabbare i fria luften.¹

Försök att undvika nära kontakt med andra medan du är sjuk. Om det är möjligt kan du vara i ett eget rum och använda ett eget badrum. Öppna fönster eller använd köks- och badrumsfläktar för att förbättra ventilationen hemma.

Tvätta händerna innan du äter eller lagar mat, efter toalettbesök och efter att du har snytt dig. Om tvål och vatten inte finns nära kan du använda handdesinfektion med minst 60 procent alkohol. Undvik också att röra vid ansiktet, ögonen, näsan och munnen med otvättade händer.

Dela inte glas, bestick, handdukar eller sängkläder med andra i hemmet. Rengör ytor som många tar på, till exempel dörrhandtag, kranar, toalett, telefoner, surfplattor och köksbänkar.

Återhämtning efter långvariga besvär

Efter covid-19 kan det ta olika lång tid att återhämta sig. En del får postcovid, som innebär besvär i tre månader eller mer. Hur återhämtningen behöver göras kan variera från dag till dag, eftersom hur mycket du orkar kan skilja sig mellan olika dagar.⁷

• Korta vilostunder kan hjälpa om du är mycket trött.⁷
• Försök att få balans mellan aktivitet och vila.
• Ta pauser om du gör något som kräver koncentration.
• Minneslistor kan vara ett stöd vid kognitiva besvär.⁷

Det är vanligt att känna sig trött, svag och ha minskad ork efter att ha varit sjuk. För att få tillbaka orken behöver du näring, träning och vila. Anpassa aktiviteterna efter vad du orkar med just nu.

Kognitiva besvär kan innebära att det blir svårt att minnas, koncentrera sig, förstå, planera, bestämma sig, lösa problem eller avsluta en uppgift. Gör gärna minneslistor och ta pauser när du behöver koncentrera dig. Du kan också berätta för personer i din omgivning hur du mår, så att de kan vara ett stöd.

Om besvären begränsar din tillvaro, om du inte blir bättre trots råden eller om du har andra besvär som oroar dig, kan du läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.

Om du har kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.⁷ Det kan göra det lättare att hålla ihop kontakter, undersökningar och uppföljning.

Du kan förbereda kontakten med vården genom att skriva ner vilka besvär du har och när de började. Ta också med information om andra sjukdomar och läkemedel när du berättar om din situation. Läs mer på varden.se om hur du hittar rätt mottagning och förbereder ett vårdbesök.

Kan antibiotika behandla covid-19?

Nej, antibiotika hjälper inte mot covid-19 eftersom sjukdomen orsakas av virus. Antibiotika behandlar alltså inte själva covid-19-infektionen. En del personer med covid-19 behöver ändå behandling. Virushämmande läkemedel kan vara aktuella för personer med ökad risk att bli allvarligt sjuka.¹

En läkare bedömer om du behöver virushämmande läkemedel. Sådan behandling förkortar tiden som personen är sjuk. Virushämmande behandling kan också minska risken för sjukhusinläggning.¹

Ta därför inte läkemedel mot covid-19 annat än sådana som ordinerats av vårdgivare.⁶

Vanliga symtom vid covid-19

Covid-19 kan ge feber, hosta, ont i halsen, snuva eller täppt näsa. Förändrad lukt och smak kan förekomma, och vissa får svårt att andas.¹ Många har bara några av symtomen och inte alla.⁶