Covid-19 är en virusinfektion i luftvägarna som orsakas av SARS-CoV-2. De allra flesta får lindriga symtom och de flesta mår som vanligt igen efter en till två veckor, men en del kan ha besvär längre.
Covid-19 är en infektion i luftvägarna. Infektionen orsakas av ett virus.1 Viruset som orsakar covid-19 heter SARS-CoV-2.2 I den här texten kallas viruset också covid-19-virus.
Covid-19 är en luftvägsinfektion som kan likna en förkylning eller influensa. Det vanligaste är att bli sjuk som vid förkylning eller influensa, men du kan också få andra symtom. En del får nästan inga symtom alls. Det går därför inte alltid att avgöra på symtomen om du har covid-19 eller någon annan luftvägsinfektion.
Covid-19-virus kan orsaka både lindrig och allvarlig sjukdom. Sjukdomen kan ibland leda till lunginflammation. En del personer blir allvarligt sjuka och behöver vård på sjukhus, men det är ovanligt.
De allra flesta får lindriga symtom och mår bättre efter några dagar. De flesta mår som vanligt igen efter en till två veckor.1 Det är vanligt att lite snuva eller lätt hosta finns kvar ett tag efter covid-19.
En del personer har besvär under längre tid.1 Det kan till exempel handla om trötthet, smärta eller besvär med andningen under några veckor. För en del tar det lång tid att må som vanligt igen efter covid-19. Det kallas ibland postcovid.
En del får postcovid, vilket innebär besvär i tre månader eller mer.1 Postcovid kan ge olika symtom. Du behöver bli undersökt av en läkare för att få diagnosen postcovid.
Hur länge besvären varar kan alltså skilja sig mellan olika personer. Många mår bättre av sig själv med tiden, men det finns också personer som behöver stöd för besvär som finns kvar efter infektionen.
Covid-19-virus förekommer i olika varianter.2 Viruset förändras kontinuerligt, och nya varianter tillkommer. De senare aktuella varianterna ger mer symtom från de övre luftvägarna, till exempel täppt näsa, snuva och heshet.
Antalet nya fall är svårt att beräkna eftersom provtagning utförs alltmer sällan.2 Hur många fall som registreras påverkas därför av hur ofta personer testas. Covid-19 finns fortfarande kvar, även om sjukdomsbilden har förändrats sedan pandemins början.
Covid-19 är inte samma sak som en vanlig förkylning eller influensa, även om besvären ofta kan likna varandra. På webbplatsen kan du läsa mer om symtom, hur covid-19 smittar, provtagning, behandling och vad du kan göra själv.
Covid-19 orsakas av covid-19-virus, som tillhör gruppen coronavirus.2
Coronavirus kan infektera människor och djur. Covid-19-viruset tillhör samma virusgrupp som virusen som orsakade SARS och MERS.2
De kan orsaka luftvägsinfektioner som sträcker sig från lindriga till svåra sjukdomar.3
Covid-19-viruset förändras när det sprids, och då kan nya varianter uppstå.4
Olika varianter kan spridas olika snabbt.4
Virusets egenskaper kan också påverka hur väl behandlingar eller vaccin fungerar, även om det inte gäller alla varianter på samma sätt.4
Dropparna och partiklarna kan komma ut i luften när personen hostar, nyser, sjunger, pratar eller andas ut.
Covid-19 påminner ofta om en vanlig förkylning eller influensa.1 Du kan ha ett eller flera symtom, och symtomen kan vara olika från person till person. De kan också förändras när nya varianter av covid-19-viruset sprids.
Vanliga symtom är:
Det är ovanligt att behöva bli undersökt vid covid-19. En del behöver ändå bli undersökta av en läkare, särskilt när det behöver bedömas vad som orsakar besvären.1
Läkaren kan ta prov för att se om symtomen beror på covid-19 eller till exempel influensa.1 Vid bedömningen kan läkaren också fråga om en nylig resa och om du har varit i kontakt med någon som kan ha varit smittad. Läkaren kan undersöka om du har feber, hosta, andfåddhet eller förändrat lukt- och smaksinne.2 Eftersom symtomen kan likna varandra kan provet hjälpa till att skilja infektionerna åt.
Andra virusinfektioner kan också vara differentialdiagnoser, alltså andra möjliga förklaringar till besvären.2 Lunginflammation kan också finnas med bland de sjukdomar som övervägs.
Ett covid-19-prov kan tas som salivprov. Vårdpersonal kan också ta prov genom näsan med en tunn pinne.
De flesta behöver inte behandling med läkemedel mot själva infektionen, men en del behöver behandling. En läkare bedömer om du behöver virushämmande läkemedel, till exempel om du har en ökad risk att bli allvarligt sjuk. Virushämmande läkemedel förkortar tiden som du är sjuk. Behandlingen kan också minska risken för att du behöver läggas in på sjukhus.1
Virushämmande behandling behöver sättas in tidigt för att ha effekt. Nirmatrelvir med ritonavir kan ges tidigt till personer som har risk att utveckla svår covid-19. Behandlingen ska ges så snart som möjligt inom fem dagar efter att symtomen började. Läkaren behöver ta hänsyn till vilka andra läkemedel du använder, eftersom ritonavir kan påverka många läkemedel och vissa sådana kombinationer kan innebära allvarliga risker.2
Remdesivir ges som intravenös infusion, det vill säga direkt i en blodåder. Behandlingen kan övervägas för personer som behöver sjukhusvård när den kan ges under den del av sjukdomen då viruset fortfarande förökar sig.2 Hos personer med ett normalt fungerande immunförsvar är remdesivir sannolikt verkningslöst efter sju dagars sjukdom, eftersom mängden virus då oftast redan är låg. Njur- och leverbiverkningar har rapporterats vid behandling med remdesivir.
Personer som blir allvarligt sjuka i covid-19 kan behöva vård på sjukhus.1
När du är sjuk finns det flera saker du kan göra hemma för att lindra besvären.1 Vila när du behöver det, och försök att ge kroppen tid att återhämta sig.
Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. 1177 kan hjälpa dig att bedöma symtom och ge hjälp med var du kan söka vård.1 Det kan vara ett stöd när du inte vet om du behöver kontakta en vårdcentral eller någon annan mottagning.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.1 Du behöver alltså inte vara bunden till en viss vårdcentral. På varden.se kan du läsa mer om olika mottagningar och hitta information som hjälper dig att välja vart du vill vända dig.
Om du har haft covid-19 och får besvär som fortsätter kan vårdcentralen vara en första kontakt. Där kan du berätta hur du mår och få hjälp att gå vidare i vården. Du kan också logga in för att kontakta många mottagningar.
Ibland behöver dina besvär utredas vidare. En läkare kan då ge dig en remiss till de specialister du behöver träffa för att lämna prover eller bli undersökt på olika sätt.7 Vilken specialist du behöver träffa beror på vilka besvär som ska utredas.
Du kan ibland få vård genom chatt eller videosamtal med en läkare.7
De flesta mår som vanligt igen efter en till två veckor. För vissa tar det några veckor innan de mår som vanligt igen.7 Lite snuva eller lätt hosta kan finnas kvar ett tag efter att du har haft covid-19. Trötthet, smärta eller besvär med andningen kan också finnas kvar i några veckor.1
Ja, du kan få covid-19 flera gånger. Efter genomgången sjukdom har du ett bra skydd mot allvarlig covid-19, men skyddet minskar med tiden. Nya varianter av covid-19-viruset kan också bidra till att du blir sjuk igen.1 Tidigare sjukdom ger därför inte ett helt skydd mot att smittas.2
Ingen testning utförs vid lindriga kliniska symtom enligt den kliniska behandlingsöversikten.2 Ett självtest kan användas om du har symtom.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 3 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Smittorisken är störst vid nära fysisk kontakt.2
Risken för spridning är högre i trånga utrymmen med otillräcklig ventilation.1
I sådana miljöer kan små droppar och partiklar stanna kvar i luften under en tid.4
Det går att smittas genom att andas in viruset.1
Smitta kan också ske om virus hamnar på händerna och du sedan rör vid näsan, munnen eller ögonen.1
Virus kan dessutom föras över från luftvägssekret till händer eller föremål.2
Den smittvägen verkar vara mindre vanlig än smitta genom nära kontakt.4
Du kan smitta andra en till tre dagar innan symtomen börjar.1
Virusnivåerna i luftvägarna är högst i samband med att symtomen börjar.2 Du kan smitta andra även om du bara känner dig lite sjuk.1
De flesta smittar inte längre efter fem dagar.1
Om immunförsvaret är kraftigt nedsatt kan du vara smittsam under längre tid.1
Äldre personer har högre risk att utveckla svår sjukdom och dö av covid-19.4
Personer med vissa sjukdomar har också högre risk för svår sjukdom.4
Ett försvagat immunförsvar är en riskfaktor för svår sjukdom.5 Risken för svår sjukdom är högre för personer med vissa långvariga sjukdomar.6
Det kan till exempel bero på en sjukdom eller på behandling med läkemedel.1
Risken för svår sjukdom påverkas alltså både av ålder och av hur immunförsvaret fungerar.
Sammantaget innebär smittvägarna att viruset lättare kan spridas när människor är nära varandra och luften inte byts ut tillräckligt.
Förändrat lukt- och smaksinne kan innebära att lukter och smaker känns annorlunda eller svagare än vanligt. Besvären kan påverka lusten att äta.7
Vissa personer har nästan inga symtom alls.1 Många har bara några av symtomen och inte alla.3 Det går därför inte att avgöra på symtomen ensamt om du har covid-19, eftersom besvären kan likna förkylning och influensa.
Symtomen kan vara milda eller svåra.4 De allra flesta får lindriga symtom och mår bättre efter några dagar.1 Ibland kan covid-19 ge hosta tillsammans med andra luftvägssymtom.
Även andra besvär kan förekomma. Det kan till exempel vara frossa, trötthet, muskelvärk, illamående, kräkningar eller diarré.3,4 En del får flera symtom samtidigt, medan andra bara märker ett fåtal besvär. Symtomen kan ändras när nya varianter av covid-19-viruset sprids. Senare varianter ger mer symtom från de övre luftvägarna, till exempel täppt näsa, snuva och heshet. Smak- och luktförändringar förekommer inte lika ofta vid senare varianter som vid tidigare varianter.2 Du kan också få nedsatt aptit.8 Symtom från magen kan vara illamående, kräkningar eller diarré.
Symtom kommer oftast tre till fyra dagar efter smittan. Ibland dröjer det upp till 14 dagar innan symtomen märks.1 Symtom kan alltså komma både efter några dagar och senare efter att du har blivit smittad.
Lite snuva eller lätt hosta kan finnas kvar efter sjukdomen. Trötthet, smärta eller andningsbesvär kan finnas kvar i några veckor.1 Det kan också ta några veckor innan du känner dig som vanligt igen.
En del har kvar hosta en tid efter sjukdomen. Långvarig hosta kan irritera slemhinnorna och göra att du hostar mer. Andningen kan också vara påverkad efter covid-19, till exempel genom att det blir svårt att ta djupa andetag eller att få luften att räcka till när du pratar eller sväljer.7
Lukter och smaker kan fortsätta att kännas annorlunda eller svagare efter infektionen. Trötthet, svaghet och minskad ork är vanligt efter att du har varit sjuk.
Postcovid innebär besvär i tre månader eller mer. Besvären kan vara olika, och det behövs en läkarundersökning för att få diagnosen postcovid. Symtom som kan finnas vid postcovid är bland annat trötthet, besvär med andningen, förändrat lukt- och smaksinne samt svårigheter att minnas eller koncentrera sig. Postcovid kan också ge svårt att planera, bestämma sig eller lösa problem. Besvären kan komma en tid efter att du har haft covid-19. En del får besvär med ögonen eller synen, till exempel att ögonen blir trötta, att det blir svårare att läsa eller att ljus och synintryck gör ont. Rösten kan bli hes eller skrovlig, och ibland kan det inte komma något ljud alls. En del får hjärtklappning och yrsel i samband med att de reser sig upp eller sätter sig ner.7
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du plötsligt blir mycket sämre.1
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du får svårt att andas även när du vilar.1
Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd, sök vård på en akutmottagning vid brådskande besvär.1
Se avsnittet om när du ska söka vård för mer information om vårdkontakt.
RNA är virusets arvsmassa, och provet analyseras för att se om covid-19-virus finns där.
Ett snabbtest kan tas själv hemma, men det är inte lika säkert som ett prov som tas i vården.1 Prov från näsan eller svalget kan analyseras för att påvisa covid-19-virus.4 Om det första provet är negativt men läkaren fortfarande misstänker covid-19, kan ett prov från de nedre luftvägarna analyseras när du behöver sjukhusvård. Därför kan resultatet behöva bedömas tillsammans med hur du mår och vilka besvär du har.
En del personer behöver lämna blodprov.1 Blodprovet kan ingå i utredningen när läkaren behöver mer information om hur kroppen påverkas.
Om du behöver vård på sjukhus kan blodets syresättning och blodgas ingå i den basala provtagningen.2 Den basala provtagningen vid sjukhusvård kan även omfatta D-dimer och prov på albumin, kreatinin, ALAT, ALP och bilirubin.9 Den basala provtagningen kan också omfatta flera blodprover, bland annat blodvärde, vita blodkroppar, blodplättar, CRP, ferritin, salter och prov på njur- och leverfunktion.
Vid långvariga besvär kan läkaren fortsätta utreda om någon annan sjukdom förklarar besvären.7 Då kan du få en remiss till specialister som du behöver träffa för att lämna prover eller bli undersökt på olika sätt.
Diagnosen postcovid ställs när inget annat kan förklara besvären. För att få diagnosen postcovid behöver du bli undersökt av en läkare.7
Syrgasbehandling kan ges på flera olika sätt. Syrgas kan till exempel ges genom näsgrimma, olika typer av mask eller en högflödesgrimma.9 Den kan också ges tillsammans med andningsstöd utan intubering eller med respiratorbehandling.
Kortison kan övervägas vid måttlig eller svår sjukdom när du har syrebrist och behöver syrgas.2 Kortison kan dämpa en överaktiv inflammation i kroppen.4 Behandlingen kan ha negativ effekt om den sätts in för tidigt, när viruset fortfarande förökar sig mycket, och därför behöver tidpunkten bedömas av vården.2
Blodförtunnande läkemedel kan användas för att minska risken för blodproppar.4 Risken för blodproppar är hög vid covid-19 som kräver sjukhusvård, och blodförtunnande behandling kan därför ingå i sjukhusbehandlingen. Vilket läkemedel och vilken behandling som passar avgörs av vården utifrån ditt tillstånd.
Antibiotika hjälper inte mot covid-19, eftersom covid-19 orsakas av ett virus.1 Antibiotika kan därför inte behandla själva covid-19-infektionen.
Du ska inte ta läkemedel för att behandla covid-19 annat än sådana som har ordinerats av en vårdgivare. Det gäller också läkemedel som du tidigare har fått för andra besvär. Vissa läkemedel mot covid-19 kan påverka andra läkemedel eller kosttillskott som du använder.4
Virushämmande läkemedel behöver ges snabbt efter att symtomen har börjat för att vara effektiva.10 Om du tillhör en grupp som kan få virushämmande behandling behöver läkaren därför bedöma behandlingen tidigt i sjukdomsförloppet.
Om halsen gör ont kan något varmt eller kallt att dricka kännas skönt och lenande. Vid hosta kan det hjälpa att dricka något, och du kan ha ett glas vatten nära när du ska sova. Undvik att röka, eftersom hostan blir värre av rök.
Återhämtningen behöver anpassas efter hur du mår. Växla mellan vila och att röra på dig när du orkar.1 Det är bra att komma upp och röra på dig då och då, så snart du orkar.
Du kan börja med vanliga vardagssysslor och därefter prova övningar när det känns bra. Exempel är att träna rörligheten genom att höja armarna ovanför huvudet, träna styrka och balans genom att sätta dig och resa dig upp, eller träna konditionen genom korta promenader.
Försök att undvika nära kontakt med andra medan du är sjuk. Om det är möjligt kan du vara i ett eget rum och använda ett eget badrum. Öppna fönster eller använd köks- och badrumsfläktar för att förbättra ventilationen hemma.
Tvätta händerna innan du äter eller lagar mat, efter toalettbesök och efter att du har snytt dig. Om tvål och vatten inte finns nära kan du använda handdesinfektion med minst 60 procent alkohol. Undvik också att röra vid ansiktet, ögonen, näsan och munnen med otvättade händer.
Dela inte glas, bestick, handdukar eller sängkläder med andra i hemmet. Rengör ytor som många tar på, till exempel dörrhandtag, kranar, toalett, telefoner, surfplattor och köksbänkar.
Efter covid-19 kan det ta olika lång tid att återhämta sig. En del får postcovid, som innebär besvär i tre månader eller mer. Hur återhämtningen behöver göras kan variera från dag till dag, eftersom hur mycket du orkar kan skilja sig mellan olika dagar.7
Det är vanligt att känna sig trött, svag och ha minskad ork efter att ha varit sjuk. För att få tillbaka orken behöver du näring, träning och vila. Anpassa aktiviteterna efter vad du orkar med just nu.
Kognitiva besvär kan innebära att det blir svårt att minnas, koncentrera sig, förstå, planera, bestämma sig, lösa problem eller avsluta en uppgift. Gör gärna minneslistor och ta pauser när du behöver koncentrera dig. Du kan också berätta för personer i din omgivning hur du mår, så att de kan vara ett stöd.
Om besvären begränsar din tillvaro, om du inte blir bättre trots råden eller om du har andra besvär som oroar dig, kan du läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.
Om du har kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.7 Det kan göra det lättare att hålla ihop kontakter, undersökningar och uppföljning.
Du kan förbereda kontakten med vården genom att skriva ner vilka besvär du har och när de började. Ta också med information om andra sjukdomar och läkemedel när du berättar om din situation. Läs mer på varden.se om hur du hittar rätt mottagning och förbereder ett vårdbesök.
Nej, antibiotika hjälper inte mot covid-19 eftersom sjukdomen orsakas av virus. Antibiotika behandlar alltså inte själva covid-19-infektionen. En del personer med covid-19 behöver ändå behandling. Virushämmande läkemedel kan vara aktuella för personer med ökad risk att bli allvarligt sjuka.1
En läkare bedömer om du behöver virushämmande läkemedel. Sådan behandling förkortar tiden som personen är sjuk. Virushämmande behandling kan också minska risken för sjukhusinläggning.1
Ta därför inte läkemedel mot covid-19 annat än sådana som ordinerats av vårdgivare.6
Covid-19 kan ge feber, hosta, ont i halsen, snuva eller täppt näsa. Förändrad lukt och smak kan förekomma, och vissa får svårt att andas.1 Många har bara några av symtomen och inte alla.6