Ljumskbråck
En närbild på ett par kalsonger.

Ljumskbråck

Ljumskbråck är en vanlig kirurgisk åkomma som innebär att det har bildats en utbuktning i eller i närheten av ljumsken. Läs mer här!

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med ljumskbråck på en plats som passar dig.

Boka tid direkt

Stiernstam Läkarservice
Konsultation inför operation av ljumskbråck
Vasastaden, Göteborg
Stiernstam Läkarservice
Konsultation inför operation av ljumskbråck
Vasastaden, Göteborg
Stiernstam Läkarservice
Konsultation inför operation av ljumskbråck
Vasastaden, Göteborg
Stiernstam Läkarservice
Konsultation inför operation av ljumskbråck
Vasastaden, Göteborg
Stiernstam Läkarservice
Konsultation inför operation av ljumskbråck
Vasastaden, Göteborg
Stiernstam Läkarservice
Konsultation inför operation av ljumskbråck
Vasastaden, Göteborg

Snabba fakta om Ljumskbråck

Om ljumskbråck
  • Runt var fjärde man får ett ljumskbråck opererat någon gång i livet.
  • Ljumskbråck är vanligare bland män än bland kvinnor, och vanligast är det hos män över 65 år.
  • Ljumskbråck förekommer hos 3-5% av alla barn och är vanligare bland pojkar än flickor.
Vad är ljumskbråck?

Ljumskbråck är ett vanligt besvär som drabbar alla åldrar. Ljumskbråck innebär en försvagning eller defekt i bukväggen.

  Läs mer.

Vad är ljumskbråck?

Bråck innebär en svullnad eller utbuktning av ett organ genom en öppning eller ett försvagat område i bukväggen. Vid just ljumskbråck har det bildats en utbuktning genom en försvagad del av bukväggen, som kan uppstå i både höger och vänster ljumske. Du kan även få ljumskbråck på båda sidor samtidigt. Ljumskbråck omfattar alla typer av bråck i ljumskregionen. Även bråck som sitter ner mot låret, så kallade lårbråck, eller femoralbråck, är en form av ljumskbråck.

  • Inguinalbråck – är en försvagning i ringmuskulaturen i ljumsken. 
  • Lårbråck (femoralbråck) – är en ovanligare variant av ljumskbråck. Det är ett bråck i ljumsken där bukhinnan bildar ett bråck ned genom femoralkanalen. Femoralbråck har högst inklämningsrisk av alla bråck, vilket kan medföra skador på tarmen.

Inklämt ljumskbråck

Det händer att ett ljumskbråck utvecklas till ett inklämt bråck, vilket innebär att tarmen eller annan vävnad från magen pressas ut i bråcksäcken. Alla ljumskbråck kan utvecklas till ett inklämt bråck hos såväl barn som vuxna. Ett inklämt ljumskbråck är ett allvarligt tillstånd som behöver behandlas akut, då det i värsta fall kan leda till att blodcirkulationen stoppas och innehållet i bråcksäcken, tarmen eller fettvävnaden riskerar att skadas. Ett inklämt ljumskbråck kan också ge tarmvred och göra att du kan få väldigt ont i magen.

Hur känns ljumskbråck?

Symtomen vid ljumskbråck kan variera i stor grad, vissa känner inte av något alls medan andra får stora besvär. Ibland kan man ha ljumskbråck utan att veta om det och bråcket upptäcks först vid undersökning. Här är några symtom som du kan få vid ljumskbråck. 

  • Du har magont.
  • Du ser eller känner en mjuk utbuktning under huden, vid ljumskarna eller vid pungen.
  • Du har ont i ljumsken eller i pungen och smärtan blir värre när du rör dig. Smärtan kan variera, från dov till molande. 
  • Du upplever en tyngdkänsla vid bråcket.
  • Du känner dig kissnödig oftare (vilket är ett vanligt symtom om urinblåsan har hamnat i bråcksäcken). 

Tecken på ett inklämt ljumskbråck kan vara smärta i magen och en utbuktning som inte går att trycka tillbaka när man ligger ner. Det är även vanligt att ljumsken eller pungen blir röd. Hos barn kan det visa sig som trötthet, kräkningar och ett ointresse för vad som sker.

Hur ser ljumskbråck ut?

Ljumskbråck ser i regel ut som en rundad utbuktning vid ljumsken eller vid pungen. 

Varför får man ljumskbråck?

Ljumskbråck kan vara medfött eller bero på ett ökat tryck i bukhålan. Ljumskbråck kan även orsakas av:

  • försvagning av bindväv och muskler
  • krystande, exempelvis i samband med toalettbesök (förstoppning), träning, kronisk hosta eller förlossning.
  • ökat tryck inuti buken
  • fysiskt krävande rörelser.

Egenvård vid ljumskbråck

Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra besvären vid ljumskbråck:

  • Använd receptfria läkemedel för att dämpa och lindra smärtan. 
  • Undvik att lyfta tungt och träna hårt.
  • I vissa fall går det att trycka tillbaka bråcket.

Diagnos vid ljumskbråck

Om du misstänker att du eller ditt barn har ljumskbråck är det viktigt att söka vård för att få hjälp med utredning och behandling. Vänd dig till en vårdcentral eller barnavårdscentral. Du kan då få hjälp med undersökning av det misstänkta bråcket. Vid en undersökning tittar man på bråckets läge och storleken på bråcköppningen. Sedan undersöks både ljumskar och bukväggen. Om du eller ditt barn har symtom på bråck utan att det går att se eller känna kan kan det bli aktuellt med ytterligare undersökningar. Du eller ditt barn kan till exempel bli remitterade till en röntgenavdelning.

Behandling vid ljumskbråck

Ljumskbråck går inte över av sig själv utan de måste behandlas. Men det är inte alla ljumskbråck som behöver behandlas, många lindriga fall kräver ingen operation. I sådana fall består behandlingen av:

  • bråckbälte/bråckband
  • rörelseövningar 

Du kan även uppmanas att gå ner i vikt om du är överviktig och sluta röka. Men i många fall krävs operation för att behandla ljumskbråck.

När opererar man ljumskbråck?

Operation blir ofta nödvändig vid 

  • större bråck
  • femoralbråck
  • bråck som orsakar mycket smärta och obehag
  • inklämda bråck.

Operationstekniken kan antingen vara öppen kirurgi eller titthålsteknik: 

Öppen kirurgi – innebär att kirurgen lägger ett snitt i ljumsken. 

Titthålsteknik – är en operationsteknik där kirurgen för in ett instrument genom små hål i bukväggen.

Både metoder syftar till att ta bort eller peta tillbaka bråcksäcken in i bukhålan. Operationen sker antingen i ryggbedövning, narkos eller lokalbedövning – vad som väljs beror på
vilken operationsmetod som tillämpas. 

Vem kan hjälpa dig vid ljumskbråck?

Publicerad:
14 september 2023 kl 14:48
Uppdaterad:
20 mars 2024 kl 15:18
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!