Kristallsjuka
Kvinna som lider av kristallsjuka ligger i en säng och tar sig för huvudet

Kristallsjuka

Kristallsjuka är namnet på en vanlig form av yrsel som orsakas av att små kalkkristaller i innerörat lossnar. Läs mer här!

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med kristallsjuka på en plats som passar dig.

Om kristallsjuka

Kristallsjuka, eller godartad lägesyrsel som det också kallas är en vanlig form av yrsel där man känner sig mycket yr när man vrider på huvudet. Läs mer.

Om kristallsjuka

Kristallsjuka, eller godartad lägesyrsel som det också kallas, kan uppkomma när du vänder eller vrider på huvudet. Sådan typ av yrsel kallas vanligtvis för karusellyrsel. Kristallsjuka går oftast över utan behandling. Ibland kan det ta några månader att bli av med symtomen, men med hjälp av vissa övningar kan besvären försvinna mycket snabbare än så.

Symtom på kristallsjuka

  • Yrsel när du vänder och vrider på huvudet (karusellyrsel)
  • Yrsel uppstår när du sitter upp och lutar huvudet framåt eller bakåt.
  • Illamående och svårighet att gå rakt och fokusera blicken.
  • Ögonen rör sig ofrivilligt.
  • Problem med balansen.

Det är vanligt att yrseln kommer tidigt på morgonen. Till exempel kan man märka av yrseln när man sätter sig upp eller vänder sig om för att stänga av väckarklockan.

Orsak till kristallsjuka

Kristallsjuka orsakas av små kalkkristaller som har lossnat i innerörats balansorgan. När du rör på huvudet kastas kristallerna runt i örat och detta i sin tur påverkar balansen, och det leder till att du blir yr

Det kan vara svårt att fastställa vad som gör att kristallerna lossnar och hamnar fel, men några vanliga anledningar är:

  • slag mot huvudet
  • hjärnskakning
  • virus på balansnerven
  • åldersrelaterade förändringar i innerörats balansorgan.

Egenvård vid kristallsjuka

Kristallsjuka går oftast över av sig själv och ger inga kroniska besvär. Det finns en del du kan göra själv för att lindra symtomen. Du kan till exempel testa att upprepa samma huvudrörelser som gör dig yr flera gånger om. Det kan kännas lite obehagligt, men det kan hjälpa kristallerna i örat att falla tillbaka på sin plats.

Det man kan prova är att upprepa de huvudrörelserna som gör en yr flera gånger om. Detta i sin tur gör att kristallerna faller tillbaka på sin plats. Detta är ofta tillräckligt för att du ska känna dig bättre.

Du kan också testa fästa blicken på en punkt långt borta för att bli av med yrseln. Ett tips för att bli av med de ofrivilliga ögonrörelserna som ofta kommer med kristallsjuka, är att blunda en stund.

Behandling av kristallsjuka

Det finns olika sätt att behandla kristallsjuka, och de flesta handlar om olika övningar du kan göra hemma. En av behandlingarna kallas repositionering och innebär att du vrider på huvudet på ett sätt som får dig yr. Det hjälper kristallerna att falla på rätt plats igen . Det går ut på att man lutar och vrider huvudet så att kalkkristallerna i örat faller tillbaka på sin plats. Man kan få ett program av en sjukgymnast eller hos en läkare med rörelser att göra hemma.

Diagnos vid kristallsjuka

Om du misstänker att du har kristallsjuka och upplever svåra besvär som inte går över, kan du kontakta din vårdcentral. Där får du sedan beskriva hur yrseln känns och när du känner den. En allmänläkare undersöker sedan ditt blodtrycket, balansen, reflexer och din känsel. Du kan även få lämna blodprover som visar blodvärde och blodsocker. Detta görs för att veta om yrseln beror på kristallsjuka eller en annan sjukdom.

Om läkaren misstänker att din yrsel beror på kristallsjuka, kan du får vrida på huvudet på olika sätt, så att läkaren kan se vilka rörelser som gör dig yr.

I vissa fall kan läkaren på vårdcentralen inte hitta någon tydlig orsak till varför du känner dig yr. Då får du istället en remiss till exempelvis en öron-näsa-halsläkare eller neurolog. Ibland väljer man också att göra en datortomografi av hjärnan, för att hitta orsaken.

Publicerad:
11 juli 2023 kl 16:45
Uppdaterad:
11 augusti 2023 kl 14:19
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!

Källor: