En hand som behandlar en tå.

Gikt

Gikt innebär att man får inflammation i en eller flera leder, ofta leden i stortån. Sjukdomen kan vara väldigt smärtsam. Här kan du lära dig mer om gikt!

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med gikt på en plats som passar dig.

Boka tid direkt

Heden Clinic
Besök hos läkare
Vasastaden, Göteborg
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin
Optifit
Bedömning för viktnedgång med medicin

Snabba fakta om Gikt

  • Gikt uppskattas vara den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen.
  • Gikt kommer med åldern och är vanligare bland män över 40 år än bland kvinnor även om sjukdomsförekomsten hos kvinnor stiger efter klimakteriet.
  • Gikt skiljer sig från andra reumatiska sjukdomar genom att det finns en botande behandling. För med medicin kan effektivt sänka halten av urinsyra.
  • Vid en akut attack ska ledsjukdomen behandlas med antiinflammatoriska läkemedel som Ipren eller kortison.
Viktiga länkar
Vad är gikt?

Gikt, som även kallas portvinstå eller podager, är en inflammatorisk sjukdom som oftast drabbar olika leder. Läs mer.

Vad är gikt?

Gikt, som även kallas portvinstå eller podager, är en inflammatorisk sjukdom som oftast drabbar olika leder, till exempel leden i stortånmen. Sjukdomen yttrar sig vanligen som en plötsligt kraftig smärta som oftast kommer under natten. Smärtan kan varar i flera dagar. Om tån också är röd och svullen, bör du söka akut vård. Gikt läker i regel av sig själv inom ett par veckor, men det finns bra hjälp att få.

Symtom på gikt

En giktattack kommer oftast plötsligt och på natten. Du kan vakna av att det gör väldigt ont i tån. Det är också vanligt att stortån svullnar upp och blir mycket öm. Men gikt kan drabba andra leder som knän, handleder och fingrar. Några vanliga symtom vid gikt är:

  • plötslig och intensiv smärta i en led, ofta i stortån som kan vara i flera timmar för att sedan avta sakta
  • värmekänsla
  • svullnad
  • en obehagskänsla i leden som kan vara i några dagar upp till några veckor.

Du kan också få feber i samband med gikt.

Vad orsakar gikt?

Gikt orsakas av förhöjda nivåer av urinsyra i blodet, något som i sin tur leder till att urinsyrakristaller bildas, som sätter sig i en led. Mängden urinsyra i blodet ökar naturligt med åldern. De som drabbas av ledsjukdomen är oftast 40 år eller äldre. Män drabbas i större utsträckning än kvinnor, men efter klimakteriet är risken att drabbas av gikt ungefär lika stor för kvinnor som för män.

En giktattack kan även utlösas av

  • vissa urindrivande läkemedel
  • viktuppgång
  • alkoholkonsumtion
  • hög konsumtion av proteinrik mat.

Även ärftliga faktorer spelar in. Om du har gener som ger dålig utsöndring av urinsyra via njurarna får du högre nivå av urinsyra, vilket innebär en ökad risk att drabbas av sjukdomen. Gikt kan även beror på en bakomliggande njursjukdom.

Egenvård vid gikt

Det finns några saker du kan göra själv för att lindra besvären vid gikt, till exempel

  • undvik alkohol
  • undvika mat med högt proteininnehåll
  • äta en balanserad kost
  • undvika drycker med mycket fruktsocker
  • motionera regelbundet
  • gå ner i vikt om du har en övervikt, då det är en riskfaktor för gikt.

Vid en pågående giktattack kan du

  • ta inflammationshämmande värktabletter, så kallade NSAID
  • låta leden vila
  • dricka mycket vatten
  • lägga ett förband med is.

Hur behandlas gikt?

Gikt kan vara mycket smärtsam, men det finns behandling och den går att bota. Vid enstaka giktanfall kan det ibland räcka med läkemedel som lindrar smärta och dämpar inflammationen. Vissa av dessa läkemedel finns receptfritt och andra är receptbelagda. Du bör också se över din kost och livsstil för att undvika att drabbas av gikt på nytt.

Men du bör få förebyggande behandling om du har återkommande attacker. Det finns mediciner för att hålla nere halten av urinsyra i blodet. Dessa läkemedel lindrar inte vid akuta besvär, utan används i förebyggande syfte för att förhindra nya giktanfall.

Det är viktigt att få behandling, eftersom obehandlad gikt kan leda till bestående skador på lederna. Utan behandling varar symtomen också längre och problemen kan sprida sig till fler leder.

Hur diagnostiseras gikt?

De flesta fall av gikt är enkla att diagnostisera, symptomen är oftast tydliga och ibland räcker det att titta samt känna på leden. Men för att säkerställa en diagnos krävs oftast provtagning av ledvätskan. Det är till vårdcentralen du vänder dig i första hand om du uppvisar symtom som skulle kunna bero på gikt. I vissa fall kan du bli remitterad till en reumatolog för diskussion av vidare behandling.

Om du har kraftfulla besvär kan du behöva besöka jourmottagning eller akutmottagning. akut Till exempel om du upplever kraftig svullnad eller smärta i kombination med ett nedsatt allmäntillstånd med exempelvis feber eller frossa.

Vem kan hjälpa dig vid gikt?

Publicerad:
14 september 2023 kl 14:48
Uppdaterad:
20 mars 2024 kl 15:18
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!