Autism

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som kan ge problem vid socialt samspel. Autism påverkar det centrala nervsystemet och kan yttra sig på många olika sätt. Man talar om autismspektrum (ASD) som ett samlingsnamn för flera funktionsnedsättningar där även atypisk autism och Aspergers syndrom ingår.

Autism påverkar inte intelligensen, man kan alltså ha autism och samtidigt vara särbegåvad. Autism är oftast medfött men kan också uppkomma under de första åren. Man talar ibland om att autism har effekter som kan delas in i tre områden: förmågan att samspela i och läsa av sociala situationer, förmåga till kommunikation och en tendens att intressen eller beteenden upprepas på ett sätt som avviker från det normala.

Högfungerande autism och autism nivå 1 – 3

Hur stora besvär autism ger kan variera utifrån hur allvarlig nedsättningen är och vilket stöd personen får. Ibland använder man benämningarna högfungerande autism och autism nivå 1–3. Där autism nivå 1 innebär att personen har visst behov av stöd och att autism nivå 3 innebär ett omfattande behov av stöd och behandling. Högfungerande autism kan vara svår att urskilja eftersom personen inte visar på så många autistiska drag, utan beter sig normalt i de flesta sammanhang.

Hur vanligt är autism?

För att kunna svara på hur vanligt det är med autism måste man fastställ vad som räknas som autism, vilket inte är helt enkelt. Man brukar säga att omkring 1 % av alla barn har autism, och något färre vuxna. Förutom autism kan det innebära bland annat Aspergers syndrom. Idag är diagnosen autism vanligare än den varit tidigare. Det betyder dock inte att fler drabbas utan det handlar mer om ändrade diagnoskriterier och att fler söker hjälp vid misstänkt autism.

Hur autism yttrar sig beror på en rad faktorer. Begåvning, språklig förmåga och ålder kan spela stor roll. Hur svår autism det handlar om är också avgörande för hur nedsättningen yttrar sig. Hos små barn kan följande vara tecken på en funktionsnedsättning i autismspektrat:

• ointresserad av omgivningen
• sen språkinlärning
• det är svårt att få kontakt med barnet.

Här är exempel på autistiska drag hos äldre barn, samt vuxna:

• personen undviker ögonkontakt
• har svårt att förstå andras känslor
• har svårt att förstå tonfall, ansiktsuttryck och budskap “mellan raderna”
• uppfattas som avvikande vid samtal
• talar med en ovanlig ton eller rytm
• har avvikande vanor eller rutiner
• blir stressad av att vissa rutiner bryts
• härmar ord
• upprepar vissa rörelser
• är mycket intresserad av ett begränsat antal saker.

Det finns ett stort utbud av stöd och behandling för autism.

Kan man ha lite autism?

Många personer kan ha autistiska drag eller uppfyller något kriterium för autism utan att få diagnosen. Det finns alltså inte någon tydlig skiljelinje mellan att ha autism och att inte ha det. Det betyder också att man kan vara autistisk men i så liten omfattning att det inte påverkar vardagen i någon större omfattning, vilket innebär så kallat högfungerande autism. Tidigare kunde man få diagnosen atypisk autism, också kallat autismliknande tillstånd.

Vad som är orsak till varför vissa har autism är inte fullt klarlagt. Här är några faktorer som antas kunna öka risken för att ett barn utvecklar autism:

• infektionssjukdomar
• vissa läkemedel
• miljögifter
• hög ålder hos föräldrarna.

Autism på grund av läkemedel och förgiftning är extremt sällsynt. Det kan även finnas fler orsaker till autism som inte är kända idag.

Är autism ärftligt?

Autism är ärftligt, och ärftlighet verkar vara den orsak som är klart viktigast. Om en nära släkting har autism ökar risken markant för att ett barn ska drabbas av autism.

Egenvård av autism kan handla om att undvika situationer som kan ge problem men samtidigt öva på färdigheter som behöver tränas upp för att du ska kunna fungera bättre.

För den som lider av autism finns det mycket hjälp att få. Du kan få behandling av autism genom bland annat beteendeterapi, sjukgymnastik eller insatser från en logoped, beroende på vad för typ av problem det gäller. Även läkemedel kan fungera som behandling vid allvarligare autism.

Om du eller ditt barn visar tecken på autistiska drag ska du ta kontakt med vården för att få det utrett, och få eventuell hjälp med behandling av autism. Läkare, psykologer och ibland även andra experter kan behöva samarbeta för att diagnosen autism ska kunna fastställas, och för att behovet av hjälp och behandling ska kunna utredas.

Om du vill kan du göra ett autism-test online för att få en indikation på om du skulle få diagnosen efter en utredning.

• Vårdcentral
• Neurolog, barn och ungdom
• Psykiatriker
• Psykolog