Apkoppor

Apkoppor är en virussjukdom som orsakas av ett ortopoxvirus och ger upphov till karakteristiska utslag som kan påminna om vätskefyllda blåsor. Även om sjukdomen oftast är mild och övergående, kan den skapa oro hos den som drabbas. I vissa fall kan apkoppor ge mer allvarliga komplikationer, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Historiskt sett har apkoppor framför allt förekommit i delar av Afrika, men spridning har även uppmärksammats i andra regioner världen över. Viktigt att känna till är att viruset överförs genom nära kontakt med smittade sår eller kroppsutsöndringar, vilket innebär att god hygien och vaksamhet kan förebygga smitta. Den här sidan ger dig en översikt av symptom, orsaker och behandlingsalternativ, samt beskriver när du bör söka vård och vad du kan göra själv för att lindra besvären.

Bra att veta om apkoppor

• Apkoppor sprids främst genom nära kontakt med en infekterad persons utslag, sår eller vätskor.

• Sjukdomen förlöper vanligtvis lindrigt men kan i vissa fall leda till allvarligare besvär.

• Vaccin mot apkoppor finns och kan i vissa fall bidra till att förebygga eller mildra sjukdomsförloppet.

“Hur lång är inkubationstiden för apkoppor?”

Svar: Inkubationstiden varierar men ligger ofta mellan en till tre veckor.

Vad är apkoppor?

Apkoppor är en ovanligare virussjukdom orsakad av ett ortopoxvirus som närmast kan jämföras med den numera utrotade smittkoppssjukdomen. Apkoppor ger ofta upphov till feber, värk och utslag i form av vätskefyllda blåsor som efter hand kan torka ut och bilda skorpor. Trots sitt namn förekommer sjukdomen inte bara hos apor; människor kan också drabbas av viruset via direktkontakt med infekterade djur eller andra smittade personer. Historiskt har apkoppor dokumenterats i delar av Central- och Västafrika, men under senare år har utbrott identifierats även i andra delar av världen. Sjukdomen kan variera i svårighetsgrad från lindriga besvär till mer allvarliga symtom, särskilt hos individer som har ett försämrat immunförsvar. Sedan viruset observerats spridas mer globalt har ökad uppmärksamhet riktats mot möjliga smittvägar och förebyggande insatser.

Apkoppor uppstår när du infekteras av det ortopoxvirus som är närbesläktat med smittkoppsviruset. Viruset kan överföras via

• Direktkontakt med blåsor eller sår: Om du rör vid sår, vätskefyllda utslag eller skorpor hos en smittad person kan du få i dig viruspartiklar. På samma sätt kan indirekt kontakt via föremål som förorenats också innebära en risk.
• Kroppsvätskor: Saliv, blod eller andra kroppsvätskor från en smittad person kan föra viruset vidare. I sällsynta fall kan överföring ske via droppsmitta vid nära ansiktskontakt, då viruset kan spridas genom partiklar i utandningsluften.
• Djurkontakt: I områden där apkoppor är endemiska kan viruset överföras från djur till människa via bett eller repor. Även kontakt med djurens blod eller kroppsvätskor kan innebära en risk.
• Nedsatt immunförsvar: Personer med försvagat immunsystem, till exempel på grund av hiv eller immunsuppressiva läkemedel, löper högre risk för att drabbas av allvarligare sjukdomsförlopp.

Det är viktigt att komma ihåg att apkoppor inte är lika smittsamt som vissa andra virussjukdomar, till exempel influensa eller covid-19. Dock kan utbrott förekomma om tillräckligt många människor exponeras för viruset utan skydd, särskilt i områden med bristande tillgång till sjukvård eller låga vaccinationsgrader.

Apkoppor kan yttra sig på flera olika sätt, men följande symptom är vanliga

• Feber och frossa: Ofta stiger kroppstemperaturen några dagar innan utslagen blir synliga. Du kan känna dig frusen, svettig och allmänt matt.
• Muskelvärk och huvudvärk: Ledsmärtor, stelhet i musklerna och ihållande huvudvärk är återkommande tecken som kan påminna om en influensaliknande infektion.
• Sjukdomskänsla och trötthet: Allmän svaghetskänsla, aptitlöshet och orkeslöshet är typiska i det tidiga stadiet.
• Utslag och blåsor: Efter de första dagarnas feber uppstår ofta röda utslag som övergår i vätskefyllda blåsor. Dessa blåsor kan klia eller göra ont. De kan dyka upp i ansiktet, på händer, fötter, bål eller i underlivet. När blåsorna torkar ut bildas skorpor som sedan faller av.
• Svullna lymfkörtlar: Hals, ljumskar och armhålor kan vara svullna och ömma, vilket är kroppens sätt att reagera på virusinfektionen.

Symptomen uppträder oftast i en tydlig tidsföljd, där feber och värk kommer först, medan hudförändringarna blir märkbara efter några dagar. I de flesta fall läker blåsorna på egen hand inom två till fyra veckor. Hos vissa kan dock sjukdomsförloppet bli mer utdraget och leda till komplikationer som sekundära hudinfektioner eller svårare allmäntillstånd, framför allt om immunförsvaret är försvagat.

När ska du söka vård för apkoppor?

Om du misstänker att du kan ha apkoppor bör du överväga att kontakta vården i följande situationer

• Du utvecklar feber i kombination med vätskefyllda utslag eller sår som snabbt sprider sig på kroppen.
• Du har haft nära kontakt med någon som har bekräftad eller misstänkt apkoppsinfektion och börjar uppleva de symptom som beskrivs ovan.
• Du tillhör en riskgrupp, till exempel om du har nedsatt immunförsvar eller redan har en annan allvarlig underliggande sjukdom.
• Dina besvär förvärras eller inte förbättras inom en vecka, särskilt om du får hög feber, svårare smärtor eller tydliga tecken på sekundära infektioner (t.ex. varbildning eller tilltagande rodnad runt såren).

Det är alltid bättre att vara på den säkra sidan och söka läkarhjälp för att få en korrekt diagnos och vägledning kring eventuell behandling. I många fall kan vårdpersonal göra en bedömning via telefon eller digitala vårdmöten innan du bokar ett fysiskt besök, vilket minskar risken för vidare spridning av smitta.

De flesta som insjuknar i apkoppor återhämtar sig på egen hand utan särskild läkemedelsbehandling. Det är dock viktigt att följa läkares ordinationer och rekommendationer. Behandlingen kan innefatta

• Symptomlindring: Febernedsättande läkemedel (som paracetamol) eller antiinflammatoriska preparat kan dämpa smärta och feber. Receptfria salvor kan ibland lindra klåda i huden.
• Vätsketillförsel: Att dricka mycket vatten kan förhindra uttorkning, särskilt om du har feber och svettas eller om aptiten är nedsatt.
• Vila: Kroppen behöver återhämtning för att kunna bekämpa infektionen, vilket gör att vila och återhållsamhet med hårt fysiskt arbete eller träning rekommenderas.
• Antiviral behandling: I vissa fall, framför allt hos individer med kraftigt nedsatt immunförsvar eller svåra symtom, kan antivirala läkemedel övervägas. Läkaren bedömer om det är nödvändigt och vilken typ av preparat som i så fall är lämplig.
• Övervakning av komplikationer: Vid apkoppor bör du vara uppmärksam på tecken på följdsjukdomar såsom bakteriell hudinfektion i blåsorna. Om det uppstår varbildning eller ökad rodnad och smärta runt hudförändringarna kan antibiotikabehandling bli aktuell.

Eftersom sjukdomen är ovanlig och kan vara svår att diagnosticera tidigt, är det viktigt att du har god kontakt med vården och följer de råd du får. Ofta räcker det med egenvård och uppföljning, men om din hälsa snabbt försämras eller om du tillhör en riskgrupp kan mer specialiserad vård vara aktuell.

Om du misstänker apkoppor kan du i första hand vända dig till en vårdcentral eller en digital vårdtjänst för rådgivning. Där kan allmänläkare och sjuksköterskor

• Göra en första bedömning av dina symptom.
• Remittera dig vidare till infektionsmottagning om det behövs.
• Hjälpa till med provtagning för att bekräfta eller utesluta viruset.
• Ge råd om egenvård och eventuell behandling.

Vid mer komplicerade fall eller om du redan vårdas för andra sjukdomar kan infektionsläkare och specialister vara inblandade. Vårdteamet kan då omfatta läkare, sjuksköterskor och laboratoriepersonal som genomför specialanalyser av blodprov och virustester. I mycket sällsynta fall, där apkoppor leder till allvarliga följdsjukdomar, kan intensivvård eller specialistvård bli nödvändig, särskilt om en patient har ett starkt nedsatt immunförsvar.

Även om det är viktigt att söka professionell hjälp om du misstänker apkoppor, kan du vid milda symtom göra en del själv för att underlätta tillfrisknandet och minska smittspridningen

• Var noga med hygienen: Tvätta händerna ofta med tvål och vatten. Använd handdesinfektion vid behov, särskilt efter att du har rört vid dina utslag eller sår.

• Undvik att peta på blåsorna: Klåda kan vara irriterande, men försök att inte klia på eller riva sönder blåsorna. Genom att låta dem läka i fred minskar du risken för ärrbildning och sekundära infektioner.

• Vila och återhämta dig: Stressa inte kroppen genom att fortsätta med krävande aktiviteter. Lägg in pauser i din vardag för att sova ut och låta kroppen bekämpa infektionen.

• Håll rent hemma: Desinficera ytor och byt regelbundet kläder, sängkläder och handdukar för att hindra att viruset sprids till andra i hushållet.

• Var uppmärksam på allvarliga tecken: Skulle febern plötsligt öka eller om du får nya symptom som kraftig andnöd, uttalad yrsel eller extrem trötthet, bör du omgående kontakta vården.

Dessa åtgärder bidrar till att du får en smidigare återhämtning samtidigt som risken för att föra smittan vidare minskar.

Hur kan du förebygga apkoppor?

Att förebygga apkoppor handlar främst om att undvika smittvägar och vid behov skydda sig genom vaccination

• Undvik nära kontakt med smittade personer: Om någon i din närhet har diagnosticerats med apkoppor, följ vårdens rekommendationer kring isolering och skyddsutrustning.

• Använd skyddshandskar och god hygien: Om du arbetar inom vården eller tar hand om någon som är smittad, bör du använda handskar vid kontakt med sår eller kroppsvätskor samt tvätta händerna noggrant efteråt.

• Vaccination: Det finns ett vaccin mot smittkoppor som också kan ge visst skydd mot apkoppor. I vissa fall, vid utbrott eller för riskgrupper, kan vården erbjuda vaccination. Tala med en läkare om du tror att du kan vara i behov av detta.

• Reseförsiktighet: Om du reser till områden där apkoppor förekommer mer frekvent, var extra försiktig med kontakt med vilda djur och se till att noga följa lokala hygienföreskrifter.

• Håll dig informerad: Följ rekommendationer från folkhälsomyndigheter och vårdpersonal, särskilt under pågående utbrott. Genom att vara uppdaterad kan du snabbare agera om du utsätts för risk eller om nya riktlinjer presenteras.

Förebyggande åtgärder kan kännas enkla, men de gör stor skillnad för att hindra spridning av viruset och skydda dig själv och andra.

• Vaccination – behandling
• Influensa – Orsak, symtom och behandling
• Hudutslag – Orsak, symtom och behandling
• Feber – Orsak, symtom och behandling

1. Kan apkoppor vara livshotande?
   I de flesta fall är apkoppor en mild sjukdom som kroppen återhämtar sig ifrån. Dock kan den hos vissa personer, särskilt de med nedsatt immunförsvar, leda till allvarligare komplikationer.

2. Smittar apkoppor via luften?
   Direkt luftburen smitta är ovanlig. Viruset sprids främst genom nära fysisk kontakt eller via droppar vid tät ansiktskontakt. God handhygien och att undvika direktkontakt med sår och blåsor är viktiga försiktighetsåtgärder.

3. Hur länge är man smittsam?
   En person med apkoppor kan vara smittsam så länge nya blåsor fortsätter att bildas och tills alla skorpor har fallit av. Detta kan variera från ett par veckor upp till flera veckor beroende på infektionsförlopp.

4. Finns det några särskilda riskgrupper för apkoppor?
   Ja, personer med nedsatt immunförsvar – till exempel på grund av hiv, cancerbehandlingar eller andra immunhämmande läkemedel – löper större risk för komplikationer. Även småbarn och äldre kan behöva extra tillsyn.

5. Kan man få apkoppor flera gånger?
   Eftersom kroppen utvecklar en viss immunitet efter genomgången infektion är det ovanligt att drabbas på nytt. Dock är vår kunskap begränsad och nya virusvarianter kan uppstå, vilket gör frågan om återinfektion delvis öppen.

6. Hjälper munskydd mot apkoppor?
   Munskydd kan minska risken för droppsmitta vid nära kontakt, men det är viktigare att undvika direkt beröring med sår eller blåsor samt att hålla en hög hygienstandard.

7. Hur snabbt kan man gå tillbaka till jobbet efter apkoppor?
   Om du känner dig återställd och inte längre har några aktiva blåsor eller sår som sprider viruset, är du oftast inte smittsam. Det är dock alltid klokt att rådgöra med en läkare eller arbetsgivare, särskilt om din arbetsplats innebär nära kontakt med andra.