Anemi

Anemi, ofta kallad blodbrist, innebär att mängden hemoglobin eller antalet röda blodkroppar i blodet är lägre än vad kroppen behöver för optimal syresättning.

Hemoglobinets huvudsakliga uppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens organ och vävnader, och när nivån sjunker påverkas energinivå och allmäntillstånd. Du kan märka att du blir tröttare än vanligt, får yrsel när du ställer dig upp eller blir andfådd av aktiviteter som tidigare inte varit något problem.

Anemi är vanligt runt om i världen och kan drabba vem som helst, men det är särskilt vanligt bland kvinnor i fertil ålder, gravida och äldre personer. En viktig anledning till att anemi är så utbrett är att järnbrist är vanlig, inte minst i samband med menstruation, graviditet eller ensidig kost.

Brist på vitamin B12 eller folsyra, kroniska sjukdomar och ärftliga faktorer kan också leda till olika former av anemi. Om du inte behandlar anemi kan det i längden leda till nedsatt arbetsförmåga, kronisk orkeslöshet och i värsta fall hjärtkomplikationer. Genom att vara uppmärksam på tidiga tecken och söka vård i tid kan du ofta korrigera blodvärdet och förbättra livskvaliteten avsevärt.

Denna artikel ger en fördjupad bild av vad anemi är, varför den uppstår, vilka symptom som är vanliga, samt hur du kan få hjälp och ta hand om dig själv på bästa sätt.

Bra att veta om anemi:

• Anemi kan utvecklas långsamt och ge diffusa symptom, vilket gör det lätt att missa.
• Järnbrist är den vanligaste orsaken globalt, men vitamin- och mineralbrister spelar också stor roll.
• Upptäcks anemi i ett tidigt skede kan den ofta behandlas framgångsrikt med kosttillskott eller andra åtgärder.

Vanlig fråga: Hur snabbt kan anemi utvecklas?

Svar: Det varierar. Vid akut blodförlust uppstår anemi snabbt, medan järnbrist vanligtvis tar längre tid att utvecklas. Ibland kan det ta månader innan tydliga tecken visar sig.

Vad är anemi?

Anemi uppstår när produktionen av friska röda blodkroppar inte räcker för att förse kroppens vävnader med syre. Röda blodkroppar innehåller hemoglobin, ett järnrikt protein som binder syre och ger blodet dess karaktäristiska röda färg. När hemoglobinnivåerna sjunker under en viss gräns, riskerar celler och organ att inte få den syremängd de behöver. Därför kan du uppleva symtom som orkeslöshet, trötthet eller försämrad kondition även i vardagliga situationer.

I historiskt perspektiv kallas anemi ofta för blodbrist och var starkt förknippad med blek hy och kraftlöshet. Numera ställs diagnosen genom blodprov som mäter hemoglobin och andra parametrar, som ferritin. Ferritin speglar kroppens järndepåer och ger en indikation på om järnbrist föreligger. En mild anemi kan vara svår att upptäcka, då kroppen försöker kompensera för det lägre hemoglobinvärdet. Men när bristen förvärras blir det allt tydligare genom symtom som ökad puls, andfåddhet och besvärande trötthet.

Vissa personer kan ha en lindrig form av anemi under lång tid utan att märka det, medan andra snabbt utvecklar märkbara besvär.

Flera faktorer kan bidra till anemi. De vanligaste är:

1. Järnbrist
   Järn är nödvändigt för att bilda hemoglobin. Låga järndepåer kan uppstå vid regelbunden blodförlust (till exempel riklig menstruation, magsår eller tarmpolyper) eller vid bristfälligt intag av järn via kosten. Järnbrist är särskilt vanligt under graviditet eftersom kroppen producerar mer blod då. Om du dessutom har svårt att ta upp järn från tarmen, exempelvis på grund av inflammatoriska tarmsjukdomar, ökar risken för anemi.

2. Vitamin B12- och folsyrabrist
   Dessa vitaminer krävs för normal mognad av röda blodkroppar. När B12 eller folsyra saknas kan de röda blodkropparna bli förstorade och mindre effektiva, vilket kallas megaloblastisk anemi. De som äter en strikt vegansk kost och inte tar tillskott riskerar B12-brist, medan folsyrabrist kan förekomma vid ensidig kost eller vid malabsorption i tarmen. Även äldre kan ha minskat upptag av B12 om produktionen av intrinsic factor i magsäcken är nedsatt.

3. Kroniska sjukdomar
   Långvariga inflammationstillstånd kan hämma benmärgens förmåga att bilda nya blodkroppar eller försvåra för kroppen att utnyttja järn. Exempel på sjukdomar som kan orsaka detta är reumatiska sjukdomar, njursvikt, inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och cancer. I dessa fall ligger betoningen ofta på att hantera grundsjukdomen för att förbättra blodvärdet.

4. Blödningar
   Stora akuta blödningar, exempelvis vid en olycka eller under en operation, kan snabbt orsaka en kraftig sänkning av hemoglobinvärdet. Långvariga små blödningar från exempelvis magsår, hemorrojder eller rikliga menstruationer kan dock också på sikt leda till anemi. Eftersom förlusten ofta är långsam är det lätt att förbise.

5. Ärftliga tillstånd
   Sicklecellanemi och talassemi är exempel på ärftliga sjukdomar som ger defekter i de röda blodkropparna, vilket försämrar deras syretransporterande förmåga. Dessa är ovanliga i Sverige men kan vara vanliga i andra delar av världen. De kräver ofta särskild övervakning och behandling.

6. Benmärgssjukdomar
   Vissa sällsynta sjukdomar, exempelvis aplastisk anemi eller leukemi, kan skada benmärgen. När benmärgen inte producerar tillräckligt med friska blodkroppar uppstår anemi. Dessa fall är ofta komplexa och kräver specialistvård hos hematolog.

Symptomen varierar beroende på hur allvarlig anemin är och hur snabbt den utvecklas. Ofta märker du först av en generell trötthet som inte går över trots vila eller god sömn. Du kan också uppleva:

• Yrsel och ostadighetskänsla, särskilt vid snabba lägesändringar
• Hjärtklappning eller känsla av att pulsen är högre än normalt
• Blek hy, vilket kan vara tydligt i ansiktet och på nagelbäddar
• Lätt andfåddhet, även vid måttlig ansträngning
• Huvudvärk och koncentrationssvårigheter
• Öronsus och nedstämdhet i vissa fall

Eftersom dessa symptom även kan bero på andra tillstånd är det klokt att göra en medicinsk undersökning för att säkerställa orsaken. Ibland visar ett blodprov tydlig anemi trots relativt få symtom, särskilt om processen gått långsamt.

När ska du söka vård för anemi?

Du bör kontakta din vårdcentral om din trötthet inte förbättras av vila eller förändrad kost. Även plötslig yrsel och hjärtklappning är signaler som bör tas på allvar. Upptäcker du blod i avföringen eller lider av mycket kraftig menstruation är det också en varningsklocka. På vårdcentralen gör läkaren en första bedömning och tar blodprover för att mäta hemoglobinvärdet, ferritin och ibland även vitaminnivåer.

Vid onormala värden utreds orsaken genom ytterligare provtagningar eller undersökningar, till exempel gastroskopi eller koloskopi om man misstänker blödningar i mag-tarmkanalen.

Om du redan vet att du har en sjukdom som kan ge anemi, till exempel reumatisk sjukdom, njurproblem eller kronisk inflammation, är det bra att följa upp blodvärdet regelbundet. Ju tidigare en försämring upptäcks, desto lättare är det att återställa normala värden. Vid akuta situationer, som kraftig blödning, bör du söka akutvård.

Syftet med behandlingen är att höja blodvärdet och korrigera grundorsaken.

1. Kost- och näringsbehandling
   Järnbristanemi behandlas ofta framgångsrikt med järntabletter och en järnrik kost. Baljväxter, rött kött, lever, pumpafrön och spenat innehåller mycket järn. Genom att kombinera dessa med C-vitaminrika livsmedel, som citrusfrukter eller paprikor, förbättras upptaget. Om anemin beror på brist på vitamin B12 eller folsyra kan tabletter eller injektioner behövas. För att fylla på depåerna krävs ofta behandling under en längre period. Att avbryta tidigt kan göra att problemet återkommer.

2. Medicinsk behandling
   Vid akut blodförlust, eller om blodvärdet är extremt lågt, kan blodtransfusion vara nödvändig för att snabbt stabilisera kroppen. Har du en kronisk sjukdom försöker läkaren optimera behandlingen av grundtillståndet för att förbättra blodproduktionen. Erytropoetin, ett hormon som stimulerar benmärgen, används ibland vid njursjukdom eller andra tillstånd där produktionen av röda blodkroppar är nedsatt.

3. Kirurgi eller ingrepp
   Blödningar i mag-tarmkanalen, exempelvis från sår i magsäcken, polyper eller tumörer, kan åtgärdas med endoskopisk behandling eller kirurgi. Hos kvinnor med mycket riklig mens kan hormonella behandlingar eller ingrepp som minskar blödningsmängden vara ett alternativ. Genom att stoppa grundorsaken minskar risken för återkommande anemi.

4. Hantering av ärftliga anemier
   Sicklecellanemi och talassemi behöver ofta regelbunden specialistvård. Återkommande blodtransfusioner, mediciner som minskar smärtsamma kriser och stamcellstransplantation kan i vissa fall förekomma. Patienterna uppmuntras även till förebyggande åtgärder som att undvika uttorkning och att snabbt behandla infektioner.

Din vårdcentral är ofta första anhalten. Allmänläkaren tar prover och gör en initial bedömning. Visar det sig att anemin kräver fördjupad utredning får du remiss till en hematolog.

Vid misstanke om mag-tarmblödningar kan du träffa en gastroenterolog, medan en reumatolog kan hjälpa om anemin är kopplad till reumatiska sjukdomar.

En dietist kan vara till stor hjälp när du behöver justera kosten och lära dig vilka livsmedel och kombinationer som maximerar järn- och vitaminupptag.

För gravida kvinnor följer mödravården regelbundet upp blodvärden för att förebygga komplikationer.

• Ät en varierad kost: Se till att inkludera livsmedel som är rika på järn, B12 och folsyra.
• Drick vatten eller juice till maten: C-vitamin underlättar upptaget av järn.
• Undvik kaffe och te nära måltider: Dessa drycker kan hämma upptaget av järn från maten.
• Följ ordinerade tillskott: Om du fått järn- eller vitamintillskott, ta dem enligt rekommendation.
• Håll koll på blödningar: Rikliga menstruationer eller små, dolda blödningar kan orsaka järnförlust.
• Prioritera vila och sömn: Regelbunden återhämtning är viktig för att hjälpa kroppen stabilisera blodvärdet.

Hur kan du förebygga anemi?

En annan viktig aspekt av förebyggande handlar om att vara uppmärksam på förändringar i din kropp. Om du plötsligt känner dig mer andfådd än vanligt, blir ovanligt trött eller märker att du får hjärtklappning av enkla aktiviteter, kan det vara tecken på att blodvärdet sjunker.

Tidig upptäckt, ibland genom ett rutinmässigt blodprov, kan göra en stor skillnad för hur snabbt och effektivt anemi kan behandlas. Kom ihåg att lyssna på kroppens signaler.

Förebyggande åtgärder är ofta enkla men effektiva:

• Satsa på en allsidig kost med protein, järn, vitaminer och mineraler från flera källor.
• Kontrollera blodvärdet regelbundet om du tillhör en riskgrupp, exempelvis gravida eller personer med kroniska sjukdomar.
• Hantera och behandla bakomliggande hälsoproblem, som inflammatoriska sjukdomar eller magsår.
• Diskutera med läkare om du behöver järn- eller vitamintillskott, särskilt under perioder då behovet kan vara högre.
• Var uppmärksam på tecken på blodförlust, till exempel oklar blödning från tarm eller urinvägar.

• Läkarbesök Vårdcentral

1. Kan man ha anemi utan att känna sig sjuk?
   Ja, lindrig anemi kan ge få symptom och ibland misstas för vardaglig trötthet eller stress.

2. Är anemi farligt under graviditeten?
   Det kan påverka både mamman och fostret om det inte behandlas. Med regelbundna kontroller och tidig behandling går det oftast bra.

3. Hur lång tid tar det innan jag känner mig bättre med järnbehandling?
   Vissa märker förbättring på några veckor, men det kan ta flera månader innan blodvärdet återgår till det normala. Fullfölj alltid ordinerad behandlingstid.

4. Kan barn få anemi?
   Absolut. Snabb tillväxt och varierade matvanor kan göra att barn riskerar att få i sig för lite järn. Det är viktigt att erbjuda en näringsrik kost, och vid misstanke om anemi kan blodprov tas på barnavården.

5. Räcker kostförändringar för att behandla anemi?
   Vid lindriga brister kan en kostomläggning vara tillräcklig. Men vid mer uttalad brist krävs ofta tillskott i form av järn- eller vitamintabletter och ibland ytterligare utredning.

6. Kan anemi komma tillbaka efter att jag blivit bra?
   Ja, om den bakomliggande orsaken inte åtgärdas eller om du avbryter behandlingen för tidigt kan anemin återkomma. Regelbundna kontroller kan bidra till att upptäcka försämring i tid.

7. Bör jag kontrollera blodvärdet regelbundet om jag haft anemi tidigare?
   Om du tillhör en riskgrupp eller har haft återkommande problem är det klokt att ha en plan för regelbundna blodkontroller. Diskutera med läkare vad som är lämpligt för dig.