Ändtarmsbesvär

Ändtarmsbesvär är ett samlingsbegrepp för obehag eller smärta kring ändtarmsöppningen, även kallad anus. Dessa besvär kan ha flera olika orsaker, bland annat hemorrojder, anala sprickor och infektioner. Eftersom ändtarmen är ett känsligt område med rikligt av både blodkärl och nerver, kan även mindre problem leda till betydande smärta eller obehag.

Att prata om ändtarmsbesvär kan kännas genant för en del, men tillståndet är vanligt förekommande och drabbar personer i alla åldrar. I de flesta fall är besvären inte farliga, men de kan ändå påverka din livskvalitet och vardag.

På grund av stigmatiseringen som kan finnas kring ändtarmsproblem väntar vissa med att söka hjälp. Att ha kunskap om vad ändtarmsbesvär innebär – och vilka orsaker, symptom och behandlingar som finns – kan hjälpa dig att snabbare få rätt vård. Dessutom kan besvär lindras eller förebyggas genom relativt enkla förändringar i kost och livsstil.

I den här artikeln får du en grundlig genomgång av ändtarmsbesvär, när du bör söka vård och hur behandling brukar gå till.

Bra att veta om ändtarmsbesvär:

• Ändtarmsbesvär kan orsakas av allt från hemorrojder och sprickor till underliggande tarmproblem som Crohns sjukdom.
• Livsstilsfaktorer som kost, vätskeintag och fysisk aktivitet kan både lindra och förvärra problemen.
• Att tidigt uppmärksamma tecken som smärta, klåda eller blödning underlättar behandlingen och minskar risken för komplikationer.

Vanlig fråga: Kan ändtarmsbesvär försvinna av sig själva?

Svar: Ja, vissa ändtarmsbesvär, till exempel lindriga hemorrojder, kan förbättras eller helt gå över på egen hand med rätt egenvård och justeringar av kost eller toalettvanor.

Vad är ändtarmsbesvär?

Ändtarmsbesvär är en generell term för olika former av obehag, klåda eller smärta i ändtarmen och runt ändtarmsöppningen. Sett ur ett anatomiskt perspektiv är ändtarmen (rektum) den sista delen av tjocktarmen, medan anus är själva öppningen där avföringen lämnar kroppen.

Historiskt har sjukdomar i ändtarmsområdet ofta omgärdats av tabu, vilket lett till att personer med dessa besvär ibland väntar länge innan de söker professionell hjälp.

Området är mycket känsligt för smärta eftersom det finns många nerver och blodkärl där. Allt från mindre sår i huden (sprickor) till inflammerade blodkärl (hemorrojder) kan orsaka stor smärta och olustkänslor. Målet med att förstå vad ändtarmsbesvär är och hur de uppstår, är att du ska känna dig mer bekväm i att söka vård och göra relevanta livsstilsförändringar.

Det finns flera bakomliggande faktorer och tillstånd som kan leda till ändtarmsbesvär. Här är några av de vanligaste:

1. Hemorrojder: Dessa uppstår när blodkärl i eller runt ändtarmen svullnar. Hemorrojder kan vara inre (i ändtarmen) eller yttre (runt ändtarmsöppningen). De orsakas ofta av ökat tryck, vid förstoppning, graviditet eller tunga lyft.

2. Analfissurer (sprickor): En analspricka är en liten reva i slemhinnan runt anus. Den kan uppstå när hård avföring tänjer huden vid tarmtömning, vilket leder till intensiv smärta och ibland mindre blödningar. Förstoppning ökar risken för sprickor.

3. Infektioner: Bakteriella eller svamprelaterade infektioner i området kan ge upphov till klåda, sveda och svullnad. Vissa sexuellt överförda infektioner, som klamydia och herpes, kan också orsaka irritation och sprickbildning runt anus.

4. Inflammatoriska tarmsjukdomar: Personer med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit kan uppleva inflammation i ändtarmsområdet. Detta kan leda till varbölder, fistlar och långvariga smärtor.

5. Hudirritation: Kemikalier i tvål, våtservetter eller starkt parfymerat toalettpapper kan irritera huden runt anus. Även svett eller dålig luftning i området kan ge upphov till klåda.

6. Fistlar: En fistel är en onormal förbindelse mellan ändtarmen och huden runt anus. Denna kanal kan leda till varläckage, upprepade infektioner och kronisk irritation.

7. Tumörer: I mer sällsynta fall kan tumörer i ändtarmen ge symptom som hemorrojder eller analsprickor. Det är därför viktigt att söka vård vid återkommande blödningar eller andra långvariga besvär.

Ändtarmsbesvär kan yttra sig på olika sätt, beroende på orsaken och hur allvarlig den är. Vanliga symptom inkluderar:

• Klåda eller irritation: En ihållande klåda kan förvärras av värme, fukt eller om du kliar dig.

• Smärta: Detta kan vara allt från en dov molande värk till skarp, brännande smärta vid toalettbesök. Smärtans typ och intensitet kan ge en fingervisning om orsaken.

• Blödning: Ljusrött blod på toalettpappret kan tyda på hemorrojder eller sprickor. Mörkare blod eller blodblandad avföring kan kräva vidare utredning.

• Svullnad eller knutor: Yttre hemorrojder kan ses eller kännas som mjuka knutor runt anus. Inre hemorrojder kan bli synliga först när de prolaberar.

• Ofrivilligt läckage: En fistel eller svår inflammation kan leda till var eller slem som läcker ut och ger obehag i underkläderna.

• Obehaglig lukt: Infektioner eller varansamlingar kan ge upphov till illaluktande vätska. Även dålig hygien på grund av smärta kan medföra luktproblem.

• Tryckkänsla: Vissa beskriver en känsla av att något sitter ”i vägen” i ändtarmen, vilket kan vara fallet vid inre hemorrojder eller svår förstoppning.

När ska du söka vård för ändtarmsbesvär?

Många gånger kan du själv lindra och behandla milda ändtarmsbesvär genom att justera kost, hygien och toalettvanor. Det finns dock situationer när det är viktigt att kontakta vården:

• Ihållande eller kraftig smärta: Om smärtan inte avtar eller ökar, bör du få en professionell bedömning.

• Stora eller upprepade blödningar: Blod i avföringen kan ha flera orsaker, och återkommande blödningar bör alltid undersökas av sjukvården.

• Feber eller misstanke om infektion: Om du misstänker en varböld eller har feber och intensiv rodnad runt ändtarmsöppningen, krävs medicinsk hjälp.

• Ny eller plötslig förändring i avföringsmönster: Exempelvis långvarig förstoppning eller diarré utan känd orsak kan vara tecken på en bakomliggande sjukdom.

• Utebliven förbättring trots egenvård: Om du provat egenbehandling i några veckor och inte märker någon lindring, bör du söka professionella råd.

Vilken behandling du får beror på orsaken till besvären samt deras svårighetsgrad. Vanliga behandlingsformer är:

1. Receptfria läkemedel: Vid milda till måttliga hemorrojder finns det stolpiller, salvor och avsvällande medel som kan minska klåda och svullnad. Dessa produkter säljs ofta på apotek och kan användas under en begränsad period.

2. Receptbelagda läkemedel: Läkare kan skriva ut krämer eller salvor med kortison för att lindra inflammation, eller antibiotika vid bakteriella infektioner. Vid svåra sprickor kan specialsalvor som ökar blodgenomströmningen i området vara till hjälp.

3. Livsstilförändringar: Ökad fysisk aktivitet, rikligt med vätska och fiberrik kost är hörnstenar i behandlingen av ändtarmsbesvär, särskilt vid förstoppning eller hemorrojder. Regelbundna toalettvanor utan kraftigt krystande bidrar också till minskat tryck på ändtarmen.

4. Bäckenbottenträning och sjukgymnastik: Genom att stärka musklerna i bäckenbotten kan du förbättra stödet för ändtarmen och minska vissa typer av ändtarmsbesvär. Vissa fysioterapeuter är specialiserade på detta område.

5. Medicinsk behandling av underliggande sjukdom: Om besvären orsakas av Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, kan antiinflammatoriska läkemedel och immundämpande preparat bli nödvändiga. Behandlingen kan behöva pågå länge.

6. Kirurgiska ingrepp: Större hemorrojder, svåra sprickor eller fistlar kan ibland behöva opereras. Kirurgiska metoder kan omfatta sklerosering, bandligering eller kirurgisk borttagning av hemorrojder. Sådana ingrepp sker ofta dagkirurgiskt, men i mer komplicerade fall kan du behöva stanna på sjukhus.

7. Sittbad och andra lokala åtgärder: Varma sittbad, särskilt efter tarmtömning, kan lindra smärta och klåda samt underlätta rengöringen. Vissa saltlösningar eller milda antiseptiska lösningar kan användas för att förebygga infektion.

Olika yrkesgrupper och vårdenheter kan spela en roll i att diagnostisera, behandla och följa upp ändtarmsbesvär:

• Allmänläkare: Första kontakten vid de flesta ändtarmsbesvär. De kan göra en grundläggande undersökning, ge råd om egenvård och förskriva enklare mediciner.
• Gastroenterolog (mag-tarmspecialist): Om problemen är återkommande eller allvarliga kan du behöva en remiss till en specialist som kan utföra mer avancerad diagnostik, exempelvis koloskopi.
• Kirurg: Vid komplicerade fall av fistlar, abscesser eller stora hemorrojder som inte svarar på vanlig behandling kan en kirurg behövas. De utför även kirurgiska ingrepp om så krävs.
• Sjuksköterska: En sjuksköterska med inriktning mot tarm- eller stomi-vård kan ge värdefulla råd om hygien, kost och egenvård.
• Fysioterapeut: Vissa fysioterapeuter är särskilt utbildade i bäckenbottenträning och kan hjälpa dig att anpassa övningar för att stärka muskulaturen i området.

Det finns flera åtgärder du kan vidta i hemmet för att lindra besvären och påskynda läkningen:

• Förbättra dina toalettvanor: Sitt inte för länge, undvik att pressa fram avföringen och lyssna på kroppens signaler när du behöver gå på toaletten
• Håll rent och torrt: Använd mjukt toalettpapper eller skonsamma intimservetter. Tvätta området med ljummet vatten och mild tvål om det behövs, men undvik starkt parfymerade produkter
• Sittbad: Ett ljummet sittbad, gärna med salt eller mild antiseptisk lösning, kan lindra smärta och klåda. Sittbadet hjälper också till att mjuka upp vävnaden kring anus
• Undvik tajta kläder: Att bära åtsittande byxor eller underkläder kan öka friktionen och försämra luftcirkulationen. Välj istället mjuka och luftiga plagg i naturmaterial
• Justera kosten: För att motverka förstoppning är det bra att äta fiberrika livsmedel som fullkornsprodukter, frukt och grönsaker. Komplettera gärna med kosttillskott om du har svårt att få i dig tillräckligt med fibrer
• Drick mer vätska: Tillräckligt med vatten gör avföringen mjukare och minskar risken för sprickbildning i ändtarmsområdet

Hur kan du förebygga ändtarmsbesvär?

Att förebygga ändtarmsbesvär handlar mycket om att ta hand om din mage och tarm, samt att skapa goda hygien- och toalettvanor:

• Håll en regelbunden tömningsrutin: Försök att ha en regelbunden dygnsrytm när det gäller måltider och toalettbesök. Detta hjälper tarmen att fungera i en jämn takt.
• Undvik långvarigt sittande: Oavsett om du sitter på jobbet eller hemma, ta regelbundna pauser för att röra på dig. Fysisk aktivitet främjar tarmrörelserna och minskar trycket på ändtarmen.
• Välj skonsamma hygienprodukter: Mild tvål eller oparfymerade våtservetter är bättre för den känsliga huden runt ändtarmsöppningen.
• Håll vikten under kontroll: Övervikt ökar trycket på buken och kan förvärra redan befintliga ändtarmsbesvär.
• Tidig behandling: Om du märker tecken på irritation, sprickor eller hemorrojder är det bra att börja behandla med exempelvis receptfri salva eller ändrade toalettvanor innan problemet blir mer omfattande.

• IBS
• Hemorrojder
• Koloskopi

1. Kan ändtarmsbesvär bero på något allvarligare som cancer?
   I vissa fall kan ändtarmsbesvär likna symptom på ändtarmscancer eller andra allvarliga sjukdomar. Har du långvariga, återkommande eller svåra besvär bör du därför kontakta vården för en noggrann utredning.

2. Är det farligt att ha lite blod på toalettpappret?
   Enstaka blodspår kan orsakas av små sprickor eller hemorrojder och är sällan farligt. Upprepade eller större blödningar ska dock alltid bedömas av sjukvården för att utesluta andra orsaker.

3. Kan kosten verkligen göra så stor skillnad?
   Ja, kostvanor spelar en avgörande roll när det gäller ändtarmsbesvär. En fiberrik kost tillsammans med tillräcklig vätsketillförsel gör avföringen mjukare och minskar påfrestningen på ändtarmen.

4. Är analsprickor smittsamma?
   Nej, analsprickor orsakas i regel av hård avföring eller fysiska faktorer och smittar inte mellan personer.

5. Hur vet jag om mina hemorrojder är inre eller yttre?
   Yttre hemorrojder sitter runt ändtarmsöppningen och kan kännas som små knutor. Inre hemorrojder sitter inuti ändtarmen och märks ofta först när de orsakar blödning eller buktar ut.

6. Hjälper träning verkligen mot förstoppning?
   Ja, regelbunden fysisk aktivitet stimulerar tarmrörelserna och kan förebygga förstoppning. Även måttlig träning, som promenader, gör skillnad.

7. Måste jag opereras om jag har hemorrojder?
   Nej, de flesta hemorrojder kan behandlas med egenvård, receptfria läkemedel och livsstilsförändringar. Kirurgi blir aktuellt i svårbehandlade fall som inte svarar på annan behandling.