Vid Addisons sjukdom har binjurarna skadats och kan inte producera tillräcklig mängd av hormonerna kortisol och aldosteron.
Vid Addisons sjukdom producerar inte binjurarna tillräckligt av hormonerna kortisol och aldosteron, vilket leder till att kroppen tar skada. De allra flesta som drabbas av Addisons sjukdom är mellan 20–40 år och sjukdomen går inte att bli av med. Däremot finns behandling som gör att du kan leva ett normalt och långt liv.
Om behandling däremot inte sätts in kan det leda till en så kallad Addisonkris, vilket är ett livshotande tillstånd. En Addisonkris uppkommer oftast i samband med skada eller sjukdom där kroppen är i behov av extra kortisol, vilket binjurarna inte kan producera.
Symtomen på Addisons sjukdom utvecklas under en längre tid och därför är det vanligt att man inte upptäcker sjukdomen förrän efter en tid. Vanliga symtom är då:
Ju längre tid det tar innan du får behandling mot Addisons sjukdom, desto större blir bristen på hormonerna. Efter en lång tid utan behandling kan en Addisonkris uppstå. Symtom på en Addisonkris är:
Alla människor har två binjurar som sitter ovanför njurarna. Binjurarnas yttre del kallas binjurebarken och det är där kortisol och aldosteron bildas. Addisons sjukdom orsakas av att binjurebarken har skadats och därför inte kan producera tillräckligt med kortisol och aldosteron.
Både kortisol och aldosteron är livsviktiga hormoner. Kortisol behövs för att kroppen ska kunna reglera blodets flöde och ämnesomsättningen. När kroppen utsätts för infektion eller skada ökar mängden kortisol. Aldosteron är viktig i reglering av kroppens saltbalans och blodtryck.
En vanlig orsak till Addisons sjukdom är att binjurebarken förstörs av kroppens egna immunförsvar, vilket kallas autoimmunitet. Det är inte ovanligt att även ha andra autoimmuna sjukdomar, som exempelvis diabetes, om man har Addisons sjukdom. Minskad produktion av kortisol kan även ha andra orsaker, som exempelvis medfödd sjukdom.
Om du misstänker att du har Addisons sjukdom ska du uppsöka en vårdcentral. Om du får diagnosen kan du oftast leva som vanligt efter att du har påbörjat behandling, men det är bra att ha regelbunden kontakt med vården och läsa på om sjukdomen så att du vet hur du ska agera i olika situationer.
Behandling mot Addisons sjukdom görs främst med läkemedel som ersätter kortisol och aldosteron. Läkemedel med hydrokortison ersätter kortisol och läkemedel med fludrokortison ersätter aldosteron. Läkaren ställer in dosen så att den motsvarar den mängd hormoner du skulle ha haft utan sjukdomen, vilket gör att du inte får några biverkningar. Behandlingen med läkemedel pågår varje dag, livet ut.
Om du blir sjuk eller skadad kan du behöva öka dosen av hydrokortison. Det är viktigt att alltid ha läkemedel med hydrokortison och fludrokortison i din närhet och många som lever med Addisons sjukdom har även sprutor med hydrokortison i sitt hem vid akuta fall.
Då Addisons sjukdom behöver behandlas varje dag är det viktigt för folk i din omgivning att veta att du har sjukdomen så att de kan agera rätt om du plötsligt skulle bli sjuk. Därför får alla med Addisons sjukdom ett kortisonkort där information om dig och din sjukdom står på både svenska och engelska.
Om du misstänker att du har Addisons sjukdom bör du kontakta vården. Väl där genomgår du en undersökning där läkaren tittar på din kropp, mäter ditt blodtryck och tar blodprover. För att undersöka om binjurarna producerar tillräckligt med kortisol behöver du ibland göra ett ACTH-test. Vid ett ACTH-test görs först ett blodprov och sedan får du en spruta med ACTH. ACTH är ett hormon som styr över hur binjurarna producerar kortisol. Efter en stund görs ett nytt blodprov som kan visa om kortisolnivån har ökat i normal takt eller inte.
Du bör även uppsöka vården om du är i akut behov av läkemedel eller om du är sjuk och behöver öka dosen, men är osäker på hur mycket. Uppsök en akutmottagning om du har Addisons sjukdom och blir kraftigt magsjuk och ring 112 om du eller någon i din närhet visar tecken på att ha en Addisonkris.
En nätläkare kan vara en hjälp i bedömning av symtom, men besök alltid en fysisk läkare om misstanke om Addisons sjukdom finns.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!