En p-ring är ett preventivmedel i form av en cirka fem centimeter i diameter stor ring i mjuk plast. Den innehåller två olika hormoner som skyddar dig mot att bli gravid. Du för in p-ringen i slidan, där den sitter kvar i tre veckor. P-ring är ett mycket säkert skydd mot befruktning, men ger inget skydd mot könssjukdomar. Läs mer om fördelarna och nackdelarna med p-ring i denna guide!
Vill du boka tid för p-ring redan idag?
Boka ett besök för rådgivning gällande p-ring redan idag hos någon av våra bokningsbara vårdgivare på Vården.se.
En p-ring är ett preventivmedel i form av en plastring som du för in i slidan. P-ringen utsöndrar östrogen och gestagen som stoppar ägglossningen och förhindrar att spermierna tar sig upp i livmodern.
Fördelarna med p-ring är att du slipper komma ihåg att ta en tablett varje dag, att du kan skjuta upp mensen och att du oftast får en mer regelbunden mens.
En p-ring är ett preventivmedel som du för upp i slidan. P-ringen är utformad som en ring i mjuk plast, och precis som p-piller innehåller den hormonerna östrogen och gestagen. Hormonerna sitter inuti höljet på p-ringen och utsöndras i låg dos jämnt fördelat under dygnet. Hormonerna gör så att din ägglossning uteblir. De påverkar livmoderns och livmoderhalsens slemhinnor som blir tunna och ogästvänliga så att ett embryo inte kan fastna. Dessutom bildas ett tjockt och segt sekret i livmoderhalsen som förhindrar spermier från att simma in i livmodern.
Så går insättning av p-ring till
Du bokar först in ett besök hos en barnmorska, gynekolog eller på en ungdomsmottagning för rådgivning. Under besöket kommer du att få svara på frågor om bland annat din sjukdomshistoria. Ditt blodtryck kommer att mätas och du får ta prover som visar om du har någon könssjukdom eller är gravid. Ibland får du även väga och mäta dig.
Därefter skriver en barnmorska, läkare eller gynekolog ett elektroniskt recept på p-ring som du hämtar ut på ett apotek. Tillsammans med förpackningen kommer instruktioner från tillverkaren. Du för in p-ringen i slidan på ungefär samma sätt som du för in en tampong eller menskopp. Kläm ihop ringen och för den så långt upp i slidan som du kan. När den sitter rätt kan du inte känna att den är där. Det spelar ingen roll när du sätter in p-ringen den första gången. Men därefter är det viktigt att du sätter in p-ringen under en viss dag och tid för att ditt skydd ska vara intakt.
Vad kostar en p-ring?
P-ring ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Vad det kostar beror på var i landet du bor och vilken sort du får. De flesta preventivmedel är gratis för dig som är under 21 år. I vissa regioner är kostnaden av preventivmedel reducerad ända tills du fyller 25 år. Kontakta din barnmorska eller ungdomsmottagning för att ta reda på vad som gäller där du bor.
P-ring fördelar
P-ring ger dig ett mycket säkert skydd mot graviditet.
Du behöver inte vara rädd att glömma bort att ta en tablett eller att vara oskyddad efter exempelvis en magsjuka.
Du sätter själv in p-ringen.
Du kan med hjälp av p-ringen flytta på mensen om du skulle behöva. Så länge en ring sitter i har du ingen mens.
Du får ofta en mindre riklig och mer regelbunden mens. Många upplever att de får mindre mensvärk.
P-ring nackdelar
Om du har en ökad eller ärftlig risk för blodpropp ska du inte använda p-ring eftersom den innehåller östrogen.
P-ring skyddar dig inte mot könssjukdomar.
Om du har svår migrän bör du inte använda p-ring.
De första sex veckorna efter en förlossning är det inte lämpligt att använda p-ring, eftersom den ger en något ökad risk för blodpropp. Du kan däremot använda p-ring när du ammar.
P-ring kan, precis som många andra hormonella preventivmedel, leda till biverkningar.
Biverkningar av p-ring
Vanliga biverkningar av p-ring är
humörsvängningar
viktuppgång
illamående
oregelbunden mens
att brösten känns spända och ömma
minskad sexlust.
Alla preventivmedel med östrogen ger en något ökad risk för blodproppar och högt blodtryck. Om du upplever svåra biverkningar eller besvär som inte försvinner efter ett halvår bör du kontakta en barnmorska, gynekolog eller ungdomsmottagning för att byta preventivmedel. Vill du fortsätta med p-ring kommer du att årligen bokas in för en kontroll av ditt blodtryck innan receptet kan förnyas.
P-ring och säkerhet
P-ringen ger ett mycket säkert skydd. Den har en dubbel verkan i och med att ägglossning uteblir samtidigt som det sega sekretet gör livmoderhalsen svår att tränga igenom för spermier. Dessutom behöver du inte oroa dig för att glömma bort att ta en tablett eller tappa skydd i samband med exempelvis en magsjuka.
Om du sätter in p-ringen under mensens första vecka är du skyddad direkt. Skulle det däremot ha gått mer än sju dagar efter sista mensens första dag är du inte skyddad de första sju dagarna. Har du samlag under den tiden bör du använda kondom för att inte riskera att bli gravid.
Hur får man ut en p-ring?
Efter tre veckor ska du ta ut din p-ring. Därefter kommer en vecka då du inte har någon alls. Under den tiden kommer du att få en mensliknande blödning. Du ska sätta in en ny p-ring när det har gått exakt en vecka, även om du fortfarande blöder. Skyddet sitter i under den vecka då du inte har en p-ring insatt men försvinner om det går längre tid än så.
När du först börjar använda p-ring bör du följa instruktionerna noga och ha en veckas mellanblödning. Det är för att kroppen ska få tid att vänja sig vid de nya hormonerna. Därefter kan du välja att sätta in en ny p-ring direkt efter att du har tagit ut den förra för att slippa ha blödningar alls. Du kan också använda p-ringen för att flytta mensen om du exempelvis ska resa. Så länge du har en p-ring i slidan kommer du inte att ha någon blödning.
Du bör träffa en barnmorska eller gynekolog innan du börjar använda p-ring för att kontrollera blodtryck och ta prover som visar att du inte har någon könssjukdom eller är gravid. En barnmorska eller gynekolog online kan däremot hjälpa dig med rådgivning.
Publicerad: 29 juni 2022 kl 09:23 Uppdaterad: 10 november 2022 kl 16:16
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!