Rådfråga om menskydd redan idag hos någon av våra bokningsbara vårdgivare här på Vården.se.
Mensskydd fångar upp mensblod och skyddar dina kläder. Du kan välja skydd som sitter i trosan, eller skydd som du för in i slidan.
Det viktigaste är att du:
Tvättar händerna före och efter byte.
Byter eller tömmer i tid.
Slänger engångsskydd i papperskorg, inte i toaletten.
Har du mycket ont vid mens kan du läsa mer om mensvärk.
Du kan välja mellan flera typer. Här är de vanligaste.
Binda: Sitter i trosan och suger upp blod utanför kroppen.
Trosskydd: Tunnare än binda, ofta vid små blödningar eller flytningar.
Tampong: Suger upp blod inne i slidan.
Menskopp: Samlar upp blod inne i slidan och töms i toaletten.
Tygbinda: Återanvändbar binda som du tvättar.
Menstrosor: Återanvändbara trosor som absorberar mensblod.
Om du också har sveda, klåda eller ovanlig lukt kan du läsa mer om underlivsbesvär.
Tänk på hur mycket du brukar blöda (lite, mellan, mycket).
Välj om du vill ha skydd utanför kroppen (binda) eller inne i slidan (tampong eller menskopp).
Utgå från din vardag: skola, jobb, träning, sömn och möjlighet att byta.
Prova dig fram i lugn takt och byt storlek eller modell om det skaver.
Tvätta händerna innan du sätter in eller byter mensskydd.
Tvätta händerna igen efteråt.
Fäst binda eller trosskydd i trosan enligt instruktionen på förpackningen.
För in tampong eller menskopp enligt instruktionen som följer med produkten.
Om tampong eller menskopp gör ont kan den sitta fel. Ta ut den och prova igen. Du kan också välja ett annat skydd.
Byt alltid oftare om det känns blött, läcker eller börjar lukta.
Byt binda och trosskydd så ofta du behöver.
Byt tampong regelbundet och senast inom 8 timmar.
Töm menskopp regelbundet och senast inom 8 timmar.
Tips: Om du blöder mycket kan du behöva byta tampong oftare, till exempel var 4:e till 6:e timme.
Släng engångsskydd i papperskorg (inte i toaletten).
Skölj och rengör menskopp enligt produktens instruktion.
Tvätta tygbinda och menstrosor enligt tvättråden.
Sök vård om du får nya eller oroande symtom i samband med mens, till exempel:
Feber och att du snabbt blir mycket sjuk.
Yrsel, svimningskänsla eller svår svaghet.
Kraftig smärta i nedre magen som inte går över.
Illaluktande flytningar eller sveda som inte brukar finnas.
Sök vård akut om du får hög feber, utslag, kräkningar, svår yrsel, andnöd eller känner dig mycket sjuk, särskilt om du använder tampong eller menskopp.
Du kan boka tid för rådgivning om mens, preventivmedel och underlivsfrågor.
Det kan passa att boka hos:
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!
Rådfråga om menskydd redan idag hos någon av våra bokningsbara vårdgivare här på Vården.se.
Man uppskattar att en menstruerande person lägger mellan 15 000 – 70 000 kronor, i snitt 40 000 kronor, på mensskydd under sin livstid beroende på vilket mensskydd man använder och hur riklig mensen är.
Mensskydd har inte funnits så länge. På 1800-talet fanns inga skydd mer än kläder.
Skottland blir först i världen med att erbjuda kostnadsfria mensskydd till sina invånare.
Läs mer om menskopp (Vården.se) Läs mer om PMS (Vården.se) Läs fler guider om sexuell hälsa (Vården.se)
Man uppskattar att en menstruerande person lägger mellan 15 000 – 70 000 kronor, i snitt 40 000 kronor, på mensskydd under sin livstid beroende på vilket mensskydd man använder och hur riklig mensen är.
Mensskydd har inte funnits så länge. På 1800-talet fanns inga skydd mer än kläder.
Skottland blir först i världen med att erbjuda kostnadsfria mensskydd till sina invånare.
Läs mer om menskopp (Vården.se) Läs mer om PMS (Vården.se) Läs fler guider om sexuell hälsa (Vården.se)
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.
ANNONS