Allt du behöver veta när du ska söka specialistvård

Allt du behöver veta när du ska söka specialistvård

Du kan få hjälp med de flesta besvär på vårdcentralen, men i vissa fall kan du behöva mer specialiserad vård. Det kan till exempel handla om problem med ögon, hjärta eller leder. Då kan du få specialistvård, där du får träffa läkare och vårdpersonal som är specialister inom just det område du behöver hjälp med. Vi reder ut vad specialistvård är och hur du kan gå tillväga för att kontakta specialistmottagningen.

Sammanfattning

OmSpecialistvård är vård som är inriktad på särskilda områden, till exempel barn- och ungdomssjukdomar, ögonsjukdomar eller intensivvård. Öppen specialistvård är sådan specialistvård som inte kräver att du läggs in på sjukhus, medan sluten specialistvård innebär att du läggs in på sjukhus.
VårdpersonalInom specialistvården jobbar läkare och sjuksköterskor som är specialister inom sitt område.


Beslut
Det är ofta din läkare på vårdcentralen som avgör om du behöver specialistvård. I många regioner kan du också kontakta specialistmottagningen själv, och då är det vårdpersonal på mottagningen som bedömer om du behöver specialistvård.
RemissDu behöver en remiss för att få specialistvård, antingen som din läkare skriver eller en egenremiss, när du själv kontaktar specialistmottagningen.
EgenremissEn egenremiss, egenanmälan eller egen vårdbegäran som det också kallas, innebär att du själv kontaktar specialistmottagningen du vill gå till utan att gå via vårdcentralen.

Vad är specialistvård?

Specialistvård är sådan vård som du inte kan få på vårdcentralen och den är inriktad på särskilda områden, till exempel öron-näsa-hals, ögon eller gynekologi. Även intensivvård och palliativ vård hör till specialistvården.

Oftast går du först via vårdcentralen för att få komma vidare till specialistvården, men du kan också själv kontakta specialistmottagningen genom en så kallad egenremiss.

Öppen och sluten specialistvård

Det finns två typer av specialistvård: öppen och sluten. Öppen specialistvård innebär att du inte behöver läggas in på sjukhus utan får åka hem efter besöket, medan sluten specialistvård betyder att du läggs in på sjukhus, till exempel i samband med en större operation.

Vilka olika typer av vårdgivare ingår i specialistvård?

Läkarna som jobbar inom specialistvården är specialiserade inom andra områden än allmänmedicin. Inom specialistvården hittar du bland annat reumatologer, onkologer, förlossningsläkare, psykiatriker, gynekologer, hudläkare, kardiologer, logopeder, neurologer, narkosläkare, ortopeder, rättsläkare och smärtläkare, för att nämna några. Även olika typer av specialistsjuksköterskor jobbar inom specialistvården. De som jobbar inom specialistvården är experter inom sitt område.

När behöver man specialistvård och vem avgör det?

Det är alltid vårdpersonal som bedömer om du behöver specialistvård eller inte. Om du går via vårdcentralen är det oftast din läkare som avgör behovet. Om du kontaktar specialistmottagningen direkt är det läkare eller annan vårdpersonal på mottagningen som avgör om du behöver specialistvård.

Behöver man remiss för att få specialistvård?

Du behöver en remiss för att få specialistvård, eftersom vårdpersonal måste göra en bedömning av ditt vårdbehov. Antingen skriver din läkare på vårdcentralen en remiss till specialistmottagningen, eller så kan du själv i många fall skriva en egenremiss.

Om du går via vårdcentralen får du träffa en allmänläkare som avgör om du behöver specialistvård. Då skriver läkaren en remiss som skickas till specialistmottagningen, som sedan kallar dig till undersökning eller behandling.

I de flesta regionerna behöver du ingen remiss från läkare för att få komma till en specialistmottagning, men vissa regioner och mottagningar kräver fortfarande en remiss från läkare. I de regioner som inte kräver en remiss från läkare kan du själv kontakta mottagningen genom att skriva en egenremiss.

Kan man skriva egenremiss för att få specialistvård?

I de flesta regionerna kan du söka vård direkt hos specialistmottagningen. Det kallas för att göra en egenremiss, egenanmälan eller egen vårdbegäran. Då kontaktar du själv den specialistmottagning du vill gå till och behöver inte gå via vårdcentralen. I egenremissen skriver du hur du mår och varför du söker vård på specialistmottagningen.

Om du vill göra en egenremiss kontaktar du först mottagningen du vill komma till för att få veta om det är möjligt att skriva en egenremiss och hur du ska gå till väga. I vissa fall kan du skriva en egenremiss digitalt genom att logga in på 1177 Vårdguiden, medan du i andra fall behöver fylla i en blankett som du skriver ut själv eller får hemskickad.

Någon på specialistmottagningen avgör sedan om du behöver vård på mottagningen. Om personen bedömer att du behöver specialistvård får du en kallelse. Om personen bedömer att du inte behöver vård hos mottagningen kan du få råd om egenvård eller hänvisas till din vårdcentral.

Om du vill söka vård i en annan region än den som du bor i kan du bara skriva egenremiss om det inte finns krav på remiss från läkare varken i den region där du får din huvudsakliga vård eller i regionen där du söker vård. I annat fall behöver din läkare skriva en remiss.

Mer information om specialistvård

Hitta en specialistvårdsmottagning nära dig

Vill du boka tid hos din specialistmottagning? Vi har samlat mottagningar med kunniga specialister i Sverige och många av dem kan du boka tid hos direkt online. Här hittar du ett urval av bokningsbara vårdgivare inom specialistvård:

Hittar du inte vad du söker? Du kan alltid söka efter olika vårdgivare i vårt sökfält.


Publicerad: 31 mars 2022 kl 20:09
Uppdaterad: 7 november 2022 kl 15:59

Författare:

Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan. 

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!

Källor

1177 Vårdguiden 

Aleris

Framtid.se

 

 

Relaterade blogginlägg

kvinna håller för ögonen med händerna
Nu introduceras de första nationella riktlinjer för ätstörningsvård

De första nationella riktlinjerna för ätstörningar i Sverige har introducerats, inklusive behandling för bulimi, anorexi och ARFID. Läs mer nu!

Bild på pass och EU sjukförsäkringskort
Ska du resa i sommar? Glöm inte EU-sjukförsäkringskortet!

Ska du resa i Europa i sommar? Tänk på att beställa EU-kortet i god tid! Vi guidar dig till hur du beställer EU-kortet redan idag.

Närbild på gammal person och bebis
Bantningshysterin skapar läkemedelsbrist för diabetiker

Rusningen efter diabetesmedicinen Ozempic för med sig konsekvenser för diabetiker i Sverige. Läs mer om varför här!

Lova lagom – för den psykiska hälsans skull

Med jul och nyår kommer stress. Vi har samlat artiklar och poddavsnitt som hjälper dig att lova lagom i år!


Fler resurser

Viktiga länkar

Remiss (1177 Vårdguiden) 

Sök vård på rätt mottagning (1177 Vårdguiden) 

Viktiga telefonnummer

1177 

Om du är osäker på vilken typ av vård du behöver kan du alltid ringa 1177 Vårdguiden för att få råd och vägledning.