En tandläkarundersökning är en kontroll där tandvårdspersonal undersöker tänderna och munnen för att upptäcka sjukdomar eller andra problem, till exempel hål i tänderna eller tandlossning. Regelbundna undersökningar kan göra att sjukdomar i munnen hittas tidigare, vilket gör dem lättare att behandla.
En tandläkarundersökning görs för att ta reda på om du har någon sjukdom i munnen eller andra problem med tänderna. Tandvårdspersonal undersöker tänderna för att upptäcka sådana sjukdomar eller problem. Det kan till exempel handla om hål i tänderna eller tandlossning. Även andra sjukdomar kan upptäckas vid en undersökning.1
En undersökning kan därför ge en bild av om det finns något i munnen som behöver följas upp eller behandlas. Ju tidigare sjukdomar i munnen hittas, desto lättare är det att behandla dem. Därför är det bra att gå på tandläkarundersökningar regelbundet, även när du inte har tydliga besvär.1
Tidsåtgången kan skilja sig mellan vuxna och barn. En vanlig undersökning på en tandvårdsmottagning brukar ta mellan 20 och 40 minuter.1 En undersökning av ett barns tänder brukar ta mellan 10 och 15 minuter.2
Barnets första undersökning brukar ske tidigare än vuxnas återkommande undersökningar. Ungefär vid tre års ålder kallas alla barn till en första undersökning av tänderna på en tandvårdsmottagning. Hur ofta barn och unga sedan behöver undersöka sina tänder är olika.2
Regelbundna undersökningar gör det lättare att upptäcka hål i tänderna, tandlossning och andra sjukdomar tidigt. När sådana problem hittas tidigt är de lättare att behandla. Hur ofta barn och unga behöver undersöka sina tänder beror bland annat på om det finns risk för att barnet får sjukdomar i munnen, till exempel hål i tänderna.2
Behovet av återkommande undersökningar är alltså inte lika för alla barn och unga. Tandvårdspersonalen kan bedöma hur ofta tänderna behöver undersökas utifrån risken för sjukdomar i munnen. För vuxna är regelbundna undersökningar bra eftersom de kan visa om nya problem har uppstått eller om en sjukdom behöver upptäckas tidigt.
En tandläkarundersökning kan ge svar på om det finns olika sjukdomar eller problem i munnen. Den kan bland annat visa om du har hål i tänderna, tandköttsinflammation eller tandlossning. Undersökningen kan också visa andra tecken på sjukdom eller problem i munnen.
Hål i tänderna kallas också karies. Tandlossning kan bero på sjukdomen parodontit, och inflammation runt tandimplantat kallas periimplantit.4 Sådana sjukdomar kan i värsta fall göra att tänder eller tandimplantat lossnar.
Före undersökningen får du berätta hur du mår. Ibland får du fylla i ett frågeformulär redan i väntrummet. Tandvårdspersonalen behöver veta om du är överkänslig eller allergisk mot några ämnen. Hen kan också fråga om du röker eller snusar. Det är en hälsorisk även för munnen och tänderna.1
Borsta tänderna före undersökningen. Då blir det lättare för tandvårdspersonalen att undersöka tänderna.1
Berätta om du har någon sjukdom eller tar något läkemedel. Då kan du ha muntorrhet, som är en vanlig biverkning hos läkemedel. Muntorrhet ökar risken för hål i tänderna.1
En del sjukdomar och läkemedel ska inte kombineras med bedövningsmedel. Tandvårdspersonalen kan behöva rådgöra med din läkare inför undersökningen. Berätta också om du känner tandvårdsrädsla.1
Du kan förbereda barnet genom att berätta vad som ska hända vid besöket, till exempel att tänderna ska räknas.
När undersökningen börjar brukar tandvårdspersonalen sänka ryggstödet på stolen så att du hamnar i liggande ställning. Det är lättare för tandvårdspersonalen att undersöka dig då. Du kan säga till om du absolut inte vill ligga ner. Det går att bli undersökt även om du sitter upp. Om du tycker att undersökningsläget känns svårt kan du berätta det för tandvårdspersonalen, så kan undersökningen göras medan du sitter upp.1
Om du har akuta besvär, till exempel tandvärk, undersöks och behandlas de först.1 Resten av undersökningen kan då vänta till ett senare tillfälle.
Tandvårdspersonalen undersöker tänderna med en munspegel och en sond. Sonden är ett instrument med en liten krok längst fram. Den används för att känna om du har hål i tänderna eller trasiga fyllningar på tandytorna.1 Med spegeln kan personalen se runt om tänderna.
Det gör oftast inte ont när personalen känner med sonden. Om det finns ett hål i tanden kan det ibland kännas lite obehagligt. Tandvårdspersonalen undersöker också om tandköttet är friskt eller inflammerat. Tandköttet och slemhinnorna i munnen undersöks också.1
De flesta delar av en tandläkarundersökning brukar inte göra ont, men vissa moment kan kännas obehagliga eller ömma. Det gör inte ont att få en tand röntgad, men sensorn kan skava i munnen. En tandröntgen är oftast klar på några minuter. Mängden strålning anpassas för att vara så liten som möjligt vid varje undersökning. Undersökningen görs bara när nyttan är mycket större än den eventuella risken för skador.5
Vid tandröntgen används en mycket låg stråldos. Du har ingen strålning kvar i kroppen efter undersökningen, eftersom den försvinner direkt.5
När undersökningen är klar berättar tandvårdspersonalen om resultatet av undersökningen.1 Du får information om vad som har synts vid undersökningen och vilka fynd som har gjorts.
Röntgenbilderna visas direkt på tandvårdspersonalens datorskärm.2 Tandvårdspersonalen berättar vad röntgenbilderna visar och om du behöver någon behandling.
Vid en tandröntgen syns skador eller hål oftast som mörkare områden på bilderna.5 Tandröntgen kan visa sådant som tandvårdspersonalen inte kan se med egna ögon, till exempel hål under fyllningar och mellan tänderna.
Efter undersökningen får du råd om hur du ska sköta dina tänder för att undvika problem och sjukdomar i framtiden.1 Om undersökningen visar att du riskerar att få en munsjukdom i framtiden kan du få veta vad du kan förändra för att hålla dig frisk.4
Både tandhygienister och tandläkare kan göra en undersökning av dina tänder. Tandhygienisten får bara ställa diagnos på karies och tandlossning. Du behöver bli undersökt av en tandläkare om tandhygienisten hittar något annat i munnen som inte ser friskt ut.1
Det betyder att tandhygienisten kan vara den som undersöker dig, men att tandläkaren behöver ta över om något annat än karies eller tandlossning behöver bedömas. Vilken yrkesgrupp du träffar kan därför bero på vad som upptäcks vid undersökningen.
Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning du vill i hela landet.1 Kontakta 1177 för vägledning och hjälp att nå en tandläkare om du har akuta besvär.7 Varje tandvårdsmottagning bestämmer själv priset för den tandvård den utför. Fråga vad en undersökning eller behandling kostar, eftersom du har rätt att få veta det i förväg.1
När du väljer mottagning kan du därför fråga om priset innan du bokar eller innan en behandling börjar. På varden.se kan du läsa mer om kostnader och rättigheter inom tandvården.
En undersökning på en tandvårdsmottagning brukar ta mellan 20 och 40 minuter.1 En undersökning av barns tänder brukar ta mellan 10 och 15 minuter. Om det är första gången som barnet får sina tänder undersökta kan det behövas lite extra tid för barnet att vänja sig. Ni får komma tillbaka vid ett senare tillfälle om det inte går som planerat vid första besöket.2
Det är inte nödvändigt vid varje undersökning om du redan går regelbundet till samma mottagning. Hur ofta det tas bilder beror på hur många tänder du har, vilken risk du har att få tandsjukdomar och hur ofta du behöver undersökas.1
Det går bra att bli undersökt med tandröntgen även om du är gravid, eftersom stråldosen är mycket låg. Halskragen eller skärmen som du håller under hakan ger också ett bra skydd.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 7 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Tandvärk är ett exempel på ett tandproblem som kan göra att röntgen behövs i samband med undersökningen.1 Tandröntgen kan visa sådant som inte går att se med egna ögon, till exempel hål mellan tänderna eller under fyllningar.5
Besvär i käkleder och käkmuskler kan leda till en särskild undersökning. Det beror ofta på att du gnisslar tänderna när du sover. En sådan undersökning ingår inte i den vanliga undersökningen av tänder.1
Många hål i tänderna kan leda till att saliven undersöks.1 Om du ofta får nya hål behöver tandvården ta reda på vad problemet beror på.4
Undersökningen kan uppmärksamma en framtida risk för munsjukdom utifrån exempelvis matvanor eller rökning.4 Då behöver du få veta vad du kan förändra för att hålla dig frisk. Råd kan till exempel handla om vanor som påverkar risken för karies eller tandlossning.
Rökning ökar risken för tandlossning och inflammation runt tandimplantat. Om du röker bör tandvården erbjuda hjälp att sluta röka. Tandläkaren eller tandhygienisten bör också vara extra uppmärksam och regelbundet kontrollera ditt tandkött och mäta dina tandköttsfickor.4
Om du har problem med tandlossning kan undersökningen därför behöva uppmärksamma både tandköttets inflammation och tandköttsfickornas djup.4 Det kan påverka vilken behandling du behöver. Vid behov kan ytterligare en undersökning eller en remiss till en specialist bli aktuell.3
Du kan förmedla trygghet till barnet genom att själv vara lugn och trygg, både innan och under tiden undersökningen varar.2 Det kan kännas ovant för barnet att göra något nytt eller att bli undersökt. Ge barnet den tid hen behöver för att undersökningen ska kännas bra.
Inför besöket är det bra att vara förberedd på frågor om hur barnet mår. Du kan få frågor om matvanor, till exempel hur ofta barnet dricker söta drycker eller småäter. Du kan också få frågor om barnet tar läkemedel som påverkar munnen eller har sjukdomar som kan påverka munhälsan.2
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför en undersökning med röntgen av tänder och mun.5
Det är bra att ta kontakt med mottagningen om du är förkyld när du ska bli undersökt. Då får du veta om det går bra att du kommer ändå.1 Det handlar också om ifall du orkar med en undersökning eller behandling när du är förkyld.
Tandvårdspersonalen kan mäta tandköttsfickorna med en tunn mätsticka med trubbig ände. Tandköttsfickorna är ytorna mellan tänderna och tandköttet. När tandköttet är friskt ska de vara några millimeter djupa. Om de är djupare än några millimeter kan det vara ett tecken på tandlossning.1
Vid mätningen kan personalen också upptäcka tandsten. Det kan ibland ömma lite när mätstickan används, särskilt om tandköttet är inflammerat.1
Första gången du besöker en mottagning tar tandvårdspersonalen nästan alltid röntgenbilder. Det är inte nödvändigt vid varje undersökning om du redan går regelbundet till samma mottagning. Hur ofta bilder tas beror bland annat på hur många tänder du har, vilken risk du har att få tandsjukdomar och hur ofta du behöver undersökas.1
Vid tandröntgen får du en halskrage eller en skärm att hålla under hakan som skydd mot röntgenstrålningen. Tandvårdspersonalen placerar en liten fyrkantig bildplatta, som också kallas sensor, i munnen.5 Du biter försiktigt ihop tänderna medan en röntgenkamera riktas mot den del av munnen som ska undersökas. Du behöver sitta alldeles stilla för att bilden ska bli skarp.
Det gör inte ont att få en tand röntgad, men sensorn kan skava i munnen. En tandröntgen är oftast klar på några minuter. Ibland kan det ta längre tid beroende på hur många bilder som behöver tas. Röntgenbilderna kan visa sådant som inte syns med egna ögon, till exempel hål mellan tänderna eller under fyllningar. Sensorn är kopplad till en dator, och bilderna visas på datorskärmen direkt. Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför en undersökning med röntgen av tänder och mun.5
Vid en barnundersökning berättar och visar tandvårdspersonalen vad som ska hända på ett sätt som barnet kan förstå utifrån sin ålder och mognad.2 Det kan göra det lättare för barnet att följa med i undersökningen.
Tandvårdspersonalen räknar barnets tänder och undersöker att de växer som de ska, står i rätt läge och är hela. När bettet undersöks får barnet bita ihop tänderna för att visa om överkäken och underkäken passar bra ihop.2
Om röntgen behövs får barnet en liten fyrkantig sensor i munnen. Om det är första gången som barnet får sina tänder undersökta kan det behövas lite extra tid för barnet att vänja sig. Om undersökningen inte går att genomföra som planerat kan barnet få komma tillbaka vid ett senare tillfälle. När barnet har fått träna lite tar det bara några sekunder att ta röntgenbilder.2 Barnet biter lätt ihop tänderna och sitter alldeles stilla i några sekunder för att bilden ska bli skarp.
Det går bra att bli undersökt med tandröntgen även om du är gravid, eftersom stråldosen är mycket låg. Halskragen eller skärmen som du håller under hakan ger också ett bra skydd. Personalen går ut ur rummet när bilden tas trots att strålningsdosen är mycket låg.1
Efteråt mår du som vanligt.5
Råden kan handla om matvanor, rökning eller hur du gör rent tänderna. Om du ofta får nya hål i tänderna behöver tandvården ta reda på vad problemet beror på.
Barn och vårdnadshavare kan få råd om bra mat och dryck för barns tänder.2 De kan också få information om hur barnets tänder ska borstas och hur fluorid ska användas.
En undersökning kan leda till behandling.1 Det kan till exempel handla om att laga en tand, ta bort tandsten eller rengöra tänderna.
Om en behandling planeras får du information om vad den innebär, hur många besök som krävs och vad kostnaden för behandlingen beräknas bli.1 Du har rätt att få veta vad en undersökning eller behandling kostar i förväg.
Ibland finns det olika behandlingar för samma besvär eller sjukdom.1 Tandvårdspersonalen informerar om alternativen, och sedan kommer ni tillsammans fram till vad som passar bäst för dig.
En särskild undersökning kan behövas efter den vanliga undersökningen, till exempel om du har besvär med käkleder och käkmuskler.1 En sådan undersökning ingår inte i den vanliga undersökningen av tänder. Du kan också behöva en undersökning av saliven om du har många hål i tänderna.
Om tandvården hittar något som behöver utredas mer kan du behöva komma tillbaka för ytterligare en undersökning. Du kan också få en remiss till en specialisttandläkare som fortsätter utredningen och behandlingen.
Vid en undersökning av tandköttet kan tandvårdspersonalen mäta tandköttsfickorna och bedöma om tandköttet blöder vid sondering. Fickdjup i kombination med blödning vid sondering har högst prioritet och är avgörande för val av terapi.6
Vid tänder med fickdjup på minst fem millimeter krävs oftast mer omfattande behandling än egenvård ensam.6 Sådan behandling kan till exempel vara att tandvårdspersonalen gör rent nere i tandköttsfickorna.
Ett fynd i tandköttet betyder därför inte automatiskt att du behöver samma behandling som någon annan. Tandvårdspersonalen bedömer fynden tillsammans med resten av undersökningen och planerar därefter lämpliga fortsatta åtgärder.
Ibland leder undersökningen till att du får en remiss till en specialist, som får fortsätta utredningen och behandlingen. Du kan också få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Tala om att du behöver språktolk när du bokar ditt besök.1 Ibland kan du behöva betala för språktolk.
Ett barn som är rädd för tandvård kan få inskolning i tandvården. Det betyder att personalen förklarar för barnet vad som kommer att hända, med enkla ord och upprepningar, och sedan gör exakt som den har sagt.4