Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har både rörelsetics och ljudtics, som oftast är ofrivilliga. Det finns ingen behandling som botar tillståndet, men stöd och insatser kan minska besvär och förbättra vardagsfunktionen.
Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär att du har både rörelsetics och ljudtics.1 Rörelsetics är återkommande rörelser, medan ljudtics är återkommande ljud. Tics är ljud eller rörelser som är svåra att hålla tillbaka. Oftast är tics ofrivilliga, men ibland kan de kontrolleras med viljan.2 För många går ticsen inte att stå emot alls. För andra kan de ibland hållas tillbaka under en kort stund, ofta till priset av ökad inre spänning.1 Vid Tourettes syndrom kan rörelsetics och ljudtics förekomma samtidigt. De kan också komma vid olika tillfällen.
För Tourettes syndrom krävs att både rörelsetics och ljudtics har förekommit.1 Ticsen ska ha funnits i minst ett år.2 De första ticsen ska ha kommit före 18 års ålder. Alla som har tics har alltså inte Tourettes syndrom, eftersom tics kan förekomma i flera olika former och diagnoser.
De första ticsen kommer ofta mellan fyra och sex års ålder.2 Tourettes syndrom börjar alltså ofta under barndomen eller i tidig skolålder. Cirka en procent av barn och unga uppfyller kriterierna för Tourettes syndrom. Tourettes syndrom diagnostiseras oftare hos pojkar än hos flickor.1 Tourettes syndrom förekommer också hos flickor.
Tics kan vara milda eller svåra.3 För en del påverkar ticsen vardagen begränsat, medan andra kan få betydande svårigheter. Ticsen varierar över tid och kan periodvis öka eller minska i intensitet.1 De kan också förändras i uttryck och flytta mellan olika delar av kroppen.
Det finns ingen behandling som botar Tourettes syndrom. Stöd och insatser kan däremot minska besvär och förbättra vardagsfunktionen.1 Behovet av stöd varierar från person till person och beror också på ålder. Information, förståelse och anpassningar i omgivningen kan ibland vara tillräckligt vid lindriga tics.
Den exakta orsaken till Tourettes syndrom är inte känd.2 Flera genetiska och neurobiologiska faktorer samverkar.1 Det betyder att tillståndet inte har en enda känd orsak, utan kan hänga samman med flera olika biologiska faktorer.
Tourettes syndrom kopplas till hur vissa delar av hjärnan, särskilt de basala ganglierna, reglerar rörelser och impulser.1 Forskning beskriver också att tillståndet kan ha samband med hur hjärnan använder vissa signalämnen, till exempel dopamin, serotonin och noradrenalin.
Tourettes syndrom är i hög grad ärftligt.1 Det är vanligt att flera personer i samma genetiska familj eller släkt har tillståndet.2 Du har större sannolikhet att få Tourettes syndrom om en förälder har tillståndet.
Tics kan vara rörelser eller ljud som kommer plötsligt och återkommer. Rörelsetics kan till exempel vara överdrivet blinkande. Rörelsetics kan också bestå av ryckningar i ansikte, huvud eller axlar. Andra rörelsetics kan vara spänningar i olika muskelgrupper, hopp eller plötsliga rörelser. Rörelsetics kan också innebära att personen rör vid saker upprepade gånger. Tics kan sitta i muskler inne i kroppen, till exempel i magen eller halsen, och behöver därför inte alltid synas.1
Ljudtics kan bestå av harklingar, hostningar eller sniffningar. De kan också bestå av upprepade ord eller ljud. Ljudtics kan även vara skrik eller andra läten. En mindre andel personer med Tourettes syndrom har tics som kan uppfattas som socialt olämpliga, till exempel svordomar eller andra starkt laddade uttryck. Sådana tics är lika ofrivilliga som andra tics och är inte uttryck för personens vilja eller värderingar.1
Tics börjar ofta som enkla rörelser, till exempel blinkningar eller ryckningar i ansiktet. Med tiden kan mer komplexa tics förekomma. Tics kan flytta mellan olika delar av kroppen och variera i styrka. De kan vara mer påtagliga under vissa perioder och mindre framträdande under andra. Stress, trötthet och starka känslor kan påverka hur intensiva ticsen blir. Ticsen kan också förändras i uttryck och flytta mellan olika delar av kroppen.1
Vissa personer kan ibland hålla tillbaka tics under en kort stund, ofta med ökad inre spänning som följd. För många går ticsen inte att stå emot alls.
När vården utreder om du eller ditt barn har Tourettes syndrom bedöms både vilka slags tics som har förekommit och hur länge de har funnits. Diagnosen bygger på en samlad bedömning av symtomens början och möjliga andra förklaringar.
För diagnosen ska följande stämma:
Alla som har tics har alltså inte Tourettes syndrom. Tics kan förekomma i olika former och ingå i flera olika diagnoser, och därför behövs en noggrann bedömning innan vården drar slutsatser.1
Målet med behandling är att minska symtomen och förbättra funktionen i vardagen. Det finns ingen behandling som botar Tourettes syndrom, men stöd och insatser kan minska besvär och förbättra vardagsfunktionen.1
Behovet av stöd varierar från person till person och beror också på ålder. Lindriga tics som inte påverkar vardagsaktiviteterna behöver ofta ingen aktiv behandling. Ibland kan förståelse och anpassningar i omgivningen vara tillräckligt för att minska stress och därmed även symtom.1
Läkemedel kan övervägas när tics orsakar betydande svårigheter i skola, arbete eller socialt liv. Det kan också vara aktuellt när beteendeterapi inte ger tillräcklig effekt eller inte kan erbjudas. Valet av läkemedel sker i samråd med specialistläkare och anpassas individuellt.1
Beteendeterapi kan hjälpa dig att hantera tics och minska deras negativa effekter. Effekten varierar mellan individer, och behandlingen kräver motivation och regelbunden träning.
HRT syftar till att öka medvetenheten om tics och ge verktyg för att påverka dem. I behandlingen identifierar du dina viktigaste tics och lär dig att uppmärksamma när ett tic är på väg att komma.1
Det kan vara ett bra stöd att barnet och du som vårdnadshavare så tidigt som möjligt lär er om Tourettes syndrom.2 Kunskap kan göra det lättare att förstå tillståndet och hitta sätt att hantera tics.4 Stödgrupper på nätet eller träffar på plats kan vara hjälpsamma för dig eller barnet.7 På 1177 finns också råd om hur du kan göra och vad du kan tänka på om barnet har tics. Det kan också minska risken för att tics misstolkas som något barnet gör medvetet.
Berätta gärna för skolan om diagnosen.4 Då får skolan kännedom om barnets behov och kan ge stöd. Det kan vara värdefullt att även andra vuxna runt barnet får kunskap om tics, så att barnet möts av förståelse i vardagen.
En trygg och utvecklande vardag kan till exempel innebära att barnet sover tillräckligt och äter regelbundet och hälsosamt. Regelbundna måltider kan därför vara en del av de vardagsrutiner som ni försöker hålla fast vid.2
En vårdcentral kan vara den första vårdkontakten om du eller ditt barn gör upprepade ofrivilliga rörelser eller okontrollerade ljud som har pågått under en längre tid.2 Det gäller alltså både rörelsetics och ljudtics. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.2 Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Elevhälsan kan vara en väg till stöd när barnet har besvär som påverkar skolan eller umgänget med andra. Kontakta elevhälsan om barnet har ett eller flera av följande besvär:
Tourettes syndrom innebär att personen har både rörelsetics och ljudtics.2 Rörelsetics är rörelser, medan ljudtics är ljud som kommer återkommande. Tics är ofrivilliga och återkommande rörelser eller ljud. För många går tics inte att stå emot alls, även om vissa ibland kan hålla tillbaka dem en kort stund.1
Tics kan förändras över tid och flytta mellan olika delar av kroppen.1 De kan också variera i styrka. Det betyder att samma person kan ha olika tics under olika perioder.
Nej, svordomar är inte det vanligaste tecknet på Tourettes syndrom. Svordomar eller andra starkt laddade uttryck som tic kallas koprolali.1 Koprolali är en form av socialt oacceptabelt tic och är lika ofrivilligt som andra tics.
Endast en mindre andel personer med Tourettes syndrom har socialt oacceptabla tics. Sådana tics är inte uttryck för personens vilja eller värderingar.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ärftlighet betyder inte att alla barn till en förälder med Tourettes syndrom får lika mycket besvär. Symtomen kan variera mellan personer i samma familj. Barn som ärver den gen som orsakar Tourettes syndrom kan ha inga eller färre symtom.3
Tourettes syndrom beror inte på bristande uppfostran eller självkontroll.1 Tics är inte ett tecken på att du eller någon närstående har uppfostrat barnet fel.
Stress, trötthet och starka känslor kan påverka hur intensiva ticsen blir, men anges inte som den grundläggande orsaken.1 Sådana situationer kan alltså påverka ticsens styrka utan att vara den bakomliggande orsaken till Tourettes syndrom.
Tics kan orsaka smärta och förslitningsskador i muskler och leder. De kan också leda till skador på tänder, slemhinnor eller nackmuskulatur. Tics kan påverka skolgång, arbete och relationer. Barn och unga med Tourettes syndrom kan bli missförstådda i skolan när omgivningen inte känner till att ticsen inte är viljestyrda. Bristande kunskap kan leda till tillsägelser om att personen ska skärpa sig eller sluta, trots att ticsen inte är viljestyrda. Tics kan också innebära social utsatthet, retande, mobbning eller diskriminering.1
Det är vanligt att barn med Tourettes syndrom också har tvångssyndrom. Tourettes syndrom kan förekomma tillsammans med adhd eller autism. Ett barn med Tourettes syndrom och adhd kan ofta ha svårt att koncentrera sig.2 Andra tillstånd som kan förekomma tillsammans med Tourettes syndrom är ångesttillstånd, depression och svårigheter med impulskontroll.1
Kontakta en vårdcentral om du har självmordstankar eller mår så dåligt att du har svårt att klara av vardagen.6
Vid en outhärdlig situation eller planer på att ta sitt liv ska personen söka vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.6
Vid utredningen träffar du och barnet en läkare eller psykolog på den mottagning som ska göra utredningen. Ni får berätta om barnets besvär, till exempel vilka tics som förekommer och hur de påverkar vardagen.2
Behandlaren ställer frågor utifrån frågeformulär. Äldre barn och tonåringar kan själva fylla i frågeformulär.2 Frågorna kan hjälpa behandlaren att få en tydligare bild av symtomen och av andra svårigheter som kan finnas samtidigt.
Det är bra att berätta om både rörelsetics och ljudtics, även om de inte har förekommit samtidigt. Berätta också när ticsen började och om de har förändrats över tid, eftersom dessa uppgifter ingår i bedömningen av Tourettes syndrom.
En läkarundersökning ingår alltid i utredningen.2 Det finns inget blodprov eller bilddiagnostiskt test som i sig upptäcker Tourettes syndrom.5
Vården kan göra tester för att utesluta andra tillstånd som kan orsaka tics.5 På så sätt bedöms om symtomen kan bero på något annat medicinskt tillstånd eller på droger eller läkemedel.
Utredningen kan även behöva bedöma om barnet har en annan psykiatrisk diagnos eller funktionsnedsättning utöver Tourettes syndrom. Det kan till exempel handla om tvångssyndrom, adhd eller autism. Ett barn kan också ha tvångssyndrom med symtom som liknar Tourettes syndrom, vilket gör det viktigt att skilja mellan tillstånden.2
En sådan bedömning betyder inte att barnets tics ifrågasätts. Den hjälper vården att förstå helheten och att avgöra vilken diagnos som bäst beskriver besvären.
I HRT tränar du på en motrörelse som gör det svårare att utföra det ursprungliga ticset.1 Motrörelsen är en alternativ rörelse som kan användas i stället för ticset.
CBIT är ett mer omfattande behandlingsprogram där HRT ingår som en central del. CBIT kombinerar HRT med strategier för situationer som kan öka symtomen.1
ERP är en form av beteendeträning där du under kontrollerade former övar på att avstå från tics.1 Övningen kan gälla alla tics på en gång eller särskilt besvärliga tics.
Vid ERP förlängs tiden utan tics gradvis. Genom upprepad träning kan förkänningarna minska och behovet att utföra ticset avta. Träningen kan fokusera på alla tics samtidigt eller på särskilt besvärliga tics.1 Träningen kan också ske i situationer där det är svårare att stoppa ticsen eller där förkänningarna är extra starka.
KBT kan hjälpa när tics gör det svårt för barnet att gå i skolan eller vara med kompisar.2 Både HRT och ERP har vetenskapligt stöd och rekommenderas i riktlinjer som förstahandsbehandling när information och anpassningar inte är tillräckliga.
Effekten av beteendeterapi varierar mellan individer. Behandlingen kräver motivation och regelbunden träning, och tillgången till beteendeterapi varierar i landet. Både HRT och ERP har vetenskapligt stöd och rekommenderas som förstahandsbehandling när information och anpassningar inte är tillräckliga. HRT syftar inte till att helt ta bort ticsen, utan till att minska deras frekvens och intensitet samt öka upplevelsen av kontroll.1
Tourettes syndrom behandlas främst med antipsykotiska läkemedel.2
Vilket läkemedel som används beror på symtomen och på om du samtidigt har andra medicinska problem. Behandlingen syftar till symtomlindring. Vid lindriga symtom kan biverkningarna av läkemedel ibland vara mer besvärande än symtomen.3 Barn behöver ofta läkemedelsbehandling om de samtidigt har adhd.2
Många med Tourettes syndrom har samtidigt andra tillstånd, till exempel adhd, tvångssyndrom eller ångest. I vissa fall är det behandlingen av dessa tillstånd som ger den största förbättringen i vardagen. Därför behövs en noggrann bedömning för att rätt kombination av insatser ska kunna ges.
Barn med Tourettes syndrom behöver stöd tidigt om de också har andra svårigheter, till exempel inlärningsproblem eller adhd. Behandling av adhd eller tvångssyndrom kan i vissa fall ge den största förbättringen i vardagen.1 Vilket läkemedel som används kan också bero på om du samtidigt har adhd eller tvångssyndrom.4
Försök gärna att skapa en regelbunden vardagsrutin med fysisk aktivitet.4 Du som närstående kan uppmuntra barnet att vara aktiv på fritiden, helst tillsammans med andra.2 Barnet kan till exempel spela fotboll, rita eller spela musik.
Stress kan göra tics värre.4 Därför kan det vara hjälpsamt att undvika stressande situationer så mycket som möjligt och att planera vardagen med återkommande rutiner.
Trötthet kan påverka hur intensiva ticsen blir.1 Tillräckligt med sömn och en lugn sömnrutin kan därför vara en del av vardagens stöd.
Aktiviteter på fritiden kan ge barnet möjlighet att vara aktiv och göra sådant som känns meningsfullt. Fotboll, teckning och musik är exempel på aktiviteter som barnet kan uppmuntras att prova, gärna tillsammans med andra.2
Elevhälsan kan hjälpa skolan att uppmärksamma barnets behov. Vid behov kan skolan och vårdnadshavaren sedan ta frågan vidare till vården.
När en utredning ska göras träffar du eller barnet en läkare eller psykolog på den mottagning som genomför utredningen.2 En läkarundersökning ingår alltid i utredningen. Ibland behöver vården också bedöma om barnet har någon annan psykiatrisk diagnos eller funktionsnedsättning.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.2
Om du är osäker på vilken mottagning som passar kan 1177 hjälpa dig att hitta rätt vård. Du har rätt att förstå informationen du får och att vara delaktig i din vård, så ställ frågor om du behöver det.
Ja, Tourettes syndrom är i hög grad ärftligt. Flera genetiska och neurobiologiska faktorer samverkar, och tillståndet är vanligt hos flera personer i samma genetiska familj eller släkt.1
Om en förälder har Tourettes syndrom är sannolikheten högre att barnet får tillståndet.2 Barn som ärver den gen som orsakar Tourettes syndrom kan ändå ha inga eller färre symtom.1
Det finns ingen behandling som botar Tourettes syndrom.1 Målet med behandling är i stället att minska symtomen och förbättra förmågan att fungera i vardagen.
Beteendeterapi kan hjälpa personen att lära sig olika sätt att hantera tics. KBT kan till exempel handla om att bli medveten om när ett tic är på väg och göra en motrörelse som gör det svårare att utföra det ursprungliga ticset.2 En annan form av beteendeterapi innebär att öva på att stå emot ett tic under kontrollerade former.
Effekten av beteendeterapi varierar mellan individer. Tillgången till beteendeterapi varierar också i landet. Vid behov kan läkemedel övervägas när tics orsakar betydande svårigheter eller när beteendeterapi inte ger tillräcklig effekt eller inte kan erbjudas.1
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum