Spelberoende

Spelberoende, eller hasardspelsyndrom, innebär att man spelar om pengar på ett sätt som påverkar viktiga relationer, arbete/skola och ekonomi. Man uppskattar att cirka två procent av Sveriges vuxna lider av spelproblem och spelberoende. Om man är spelberoende är det vanligt att antingen låna pengar eller använda pengar som man egentligen skulle ha till annat för att kunna fortsätta spela. Många spelar för att dämpa negativa känslor, som till exempel ångest och nedstämdhet. I dessa fall handlar det inte främst om att vinna pengar. Om du tror att du lider av spelberoende ska du söka professionell hjälp. Att bli kvitt ett spelberoende kan vara väldigt svårt, men det finns bra hjälp att få. Det finns flera ideella föreningar som ger stöd vid spelberoende, till exempel Spelberoendegruppen och Anonyma spelare – Gamblers anonymous.

Några tecken på spelberoende är bland annat:

• du tänker ständigt på spelande och hur du ska få pengar till ditt spelande

• du behöver spela om allt större summor för att känna spänning

• du känner dig irriterad och rastlös om du försöker dra ner på spelandet

• du använder spelandet som ett sätt att dämpa negativa känslor som ångest och oro

• du försöker få tillbaka pengar du förlorat genom att spela mer

• du ljuger för din omgivning om omfattningen av ditt spelande

• du spelar på ett sätt som går ut över viktiga relationer, skola/arbete och din ekonomi

• du har stulit eller lurat till dig pengar för att kunna spela.

Om du känner igen dig i något (eller flera) av detta kan det vara ett tecken på att du lider av spelberoende. Det finns hjälp att få mot ditt spelberoende. Du kan alltid ringa Nationella Stödlinjen mot spelberoende, som riktar sig både till anhöriga och direkt till dig med spelberoende. Telefonnumret dit är 020 – 81 91 00.  Du kan även chatta med och skicka mejl till stödlinjen.

Det är svårt att säga exakt vad som orsakar spelberoende. Likt andra typer av beroenden beror det sannolikt på en kombination av olika saker, såsom biologiska faktorer, ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Att vara spelberoende liknar på många sätt att vara beroende av alkohol eller droger, då hjärnans belöningssystem påverkas på ett liknande sätt.

Det finns saker och tillstånd som kan öka risken för att utveckla spelberoende, till exempel:

• du har någon i din närhet som har problem med spel

• du börjar att spela i yngre ålder

• du lider av drogmissbruk, depression, adhd eller ångest.

Om du tror att du lider av spelberoende bör du söka professionell hjälp. Men det finns några saker du själv kan göra själv, till exempel:

• föra logg över ditt spelande i en speldagbok

• försvåra spelandet, till exempel genom att spärra dig från spelsidor

• prata med närstående, då personer i din närhet kan erbjuda ett viktigt stöd.

Vid spelberoende ges i regel behandling med psykoterapi, oftast i form av kognitiv beteendeterapi (KBT). En annan behandlingsmetod är motiverande samtal. Dessa behandlingsmetoder kan ske enskilt, i grupp eller på nätet. Du kan läsa mer om detta i vår guide om KBT. Om du också har ekonomiska besvär kan du få kostnadsfri hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivning.

Diagnosen spelberoende sätts efter en helhetsbedömning av uppfyllda kriterier. Diagnos ställas av en läkare eller en psykolog. Om du tror att du lider av spelberoende eller någon anhörig lider av spelberoende och vill ha en bedömning kan du vända dig till en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Vid behov kan du bli remitterad till en specialist på spelberoende.

• Vårdcentral

• Psykolog

• Psykoterapeut

• Beroendecentrum